Lag (1986:76) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamaica

1.De för närvarande utgående skatter, på vilka detta avtal tillämpas, är:

1. I Jamaica:

   1. inkomstskatten;

   2. skatten på bolagsvinst, tilläggsskatten på bolagsvinst; och

   3. överföringsskatten

      (i det följande benämnda ”jamaicansk skatt”).

2. I Sverige:

   1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna;

   2. ersättningsskatten och utskiftningsskatten;

   3. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar; och

   4. den kommunala inkomstskatten

      (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

2.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de ovan nämnda skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall varje år meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”Jamaica” åsyftar ön Jamaica, Morantreven, Pedroreven och deras underlydande områden och innefattar, när uttrycket används i geografisk bemärkelse, Jamaicas territorialvatten och varje område beläget utanför detta vilket – i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och jamaicansk lag – är ett område inom vilket Jamaica äger utöva sina rättigheter med avseende på naturtillgångarna på havsbottnen eller i dennas underlag samt varje därpå beläget föremål;

2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och inbegriper varje utanför Sveriges territorialvatten beläget område, inom vilket Sverige enligt svensk lag och i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskandet och utnyttjandet av naturtillgångarna på havsbottnen eller i dennas underlag samt varje därpå beläget föremål;

3. ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

4. ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

5. ”skatt” åsyftar jamaicansk skatt eller svensk skatt, beroende på sammanhanget;

6. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;

7. ”medborgare” åsyftar:

   1. fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat;

   2. juridisk person, förening eller annan sammanslutning som bildats enligt lagstiftningen i en avtalsslutande stat;

8. ”behörig myndighet” åsyftar:

   1. i Jamaica, den minister som ansvarar för finansfrågor eller dennes befullmäktigade ombud;

   2. i Sverige, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

2. om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

3. om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

4. om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar, utom när annat anges i denna artikel, uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

1. plats för företagsledning;

2. filial;

3. kontor;

4. fabrik;

5. verkstad;

6. affär eller annat försäljningsställe;

7. lagerbyggnad, i fråga om person som upplåter lagerutrymme åt andra;

8. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar;

9. plats för byggnads-, anläggnings-, monterings-, installations- eller muddrings verksamhet, borrplattform eller skepp som används för utforskning eller utveckling av naturtillgångar i en avtalsslutande stat men endast om verksamheten pågår inom denna stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod (däri inbegripet tid för därmed sammanhängande övervakande verksamhet). Fast driftställe skall dock inte anses föreligga under ett beskattningsår då verksamheten pågår i denna stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt understiger 30 dagar under detta beskattningsår; och

10. innehavet av avsevärd maskinell eller annan utrustning i en avtalsslutande stat men endast om utrustningen innehas i denna stat under en tidrymd av mer än 120 på varandra följande dagar. Fast driftställe anses dock inte föreligga under ett beskattningsår då utrustningen innehas i denna stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt understiger 30 dagar under detta beskattningsår.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta ett eller flera av följande slag av verksamheter:

1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor, med undantag för varor som företaget innehar för försäljning i butik eller annat försäljningsställe;

2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande, utom då företaget innehar varorna för försäljning i butik eller annat försäljningsställe;

3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art.

4.Om en person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 5 tillämpas, är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i den förstnämnda avtalsslutande staten beträffande varje verksamhet som denna person bedriver för företaget om:

1. han i denna stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till sådan som anges i punkt 3 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i denna punkt, eller

2. han inte har sådan fullmakt men regelmässigt i den förstnämnda staten innehar varulager från vilket han för företagets räkning regelbundet levererar varor.

5.Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för företagets räkning, anses han emellertid inte såsom sådan oberoende representant som avses i denna punkt. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i punkt 4.

6.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat, vilket har fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, bedriver rörelse i denna andra stat på annat sätt än genom det fasta driftstället och rörelsen är av samma eller liknande slag som den som bedrivs från det fasta driftstället, kan inkomsten av sådan rörelse – utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 – anses hänförlig till det fasta driftstället, såvida inte företaget visar, att verksamheten inte skäligen kunde ha bedrivits från det fasta driftstället.

3.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 4 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

4.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som skäligen kan anses hänförliga till det fasta driftställets inkomst, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

5.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 3 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

7.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

8.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs inte bestämmelserna i dessa artiklar – om inte annat särskilt anges i dessa – av reglerna i förevarande artikel.

9.Vid tillämpningen av avtalet åsyftar ”inkomst av rörelse” inkomst från bedrivandet av handel eller affärsverksamhet. Häri inbegrips uthyrning av lös egendom och tillhandahållandet av annans personliga arbete men inte inkomst av uthyrning av eller upplåtelse av rätt att använda biograffilm eller film eller band för radio- eller televisionsutsändning och inte heller inkomst som en fysisk person erhåller för personligt arbete, vare sig som anställd eller som självständig yrkesutövare.

1.Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

1.I fall då

1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då en avtalsslutande stat omfördelat ett företags inkomst i enlighet med punkt 1, ska den andra avtalsslutande staten, om den godtar omfördelningen och om det behövs för att förhindra dubbelbeskattning, göra motsvarande justering av inkomsten för företaget i den andra avtalsslutande staten. Om den andra avtalsslutande staten inte godtar en sådan omfördelning, ska de avtalsslutande staterna söka nå en överenskommelse enligt artikel 25.

Lag (2013:374)

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga:

1. 10 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt eller indirekt behärskar minst 25 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utbetalande bolaget;

2. 22,5 procent av utdelningens bruttobelopp i alla övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 är utdelning från bolag med hemvist i Jamaica till bolag med hemvist i Sverige undantagen från beskattning i Sverige i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska. Detta undantag gäller endast om den vinst av vilken utdelningen betalas har varit föremål för den normala bolagsskatt i Jamaica som gäller vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal eller därmed jämförbar bolagsskatt eller om den huvudsakliga delen av det utbetalande bolagets inkomst direkt eller indirekt härrör från annan verksamhet än förvaltning av värdepapper och därmed likartad egendom samt verksamheten bedrivs i Jamaica av det utbetalande bolaget eller av ett bolag i vilket det äger aktier eller andelar motsvarande 25 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan, får skatten inte överstiga 12,5 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel skall ränta som betalas till

1. en avtalsslutande stat eller något av dess organ, däri inbegripet ”the Bank of Jamaica”, ”the National Development Bank”, ”the Agricultural Development Bank”, ”the Jamaica Mortgage Bank”, Sveriges riksbank, riksgäldskontoret, exportkreditnämnden, AB Svensk Exportkredit och Sveriges investeringsbank samt sådana andra institutioner i endera avtalsslutande staten som de behöriga myndigheterna kan komma överens om enligt artikel 25; eller

2. person med hemvist i en avtalsslutande stat på grund av skuld garanterad eller försäkrad av denna avtalsslutande stat eller något av dess organ, däri inbegripet de institutioner som nämnts i punkt a) ovan, vara undantagen från skatt i den andra avtalsslutande staten.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med

1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller

2. sådan verksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottas såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med

1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller

2. sådan verksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Ersättning för företagsledning, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Ersättningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till ersättningen, får skatten inte överstiga 10 procent av ersättningens bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Med uttrycket ”ersättning för företagsledning” förstås i denna artikel ersättning av varje slag till person, som inte är anställd av den som erlägger ersättningen, för eller på grund av tillhandahållandet av rådgivning på det industriella eller kommersiella området eller av tjänster av företagsledande eller teknisk natur eller av liknande tjänster eller bistånd. Uttrycket inbegriper dock inte ersättning för sådan självständig yrkesverksamhet som anges i artikel 15.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till ersättningen för företagsledning har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken ersättningen härrör, från där beläget fast driftställe samt skyldigheten att erlägga ersättningen äger verkligt samband med

1. det fasta driftstället, eller

2. sådan verksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

5.Ersättning för företagsledning anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar ersättningen, antingen har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe i samband varmed skyldigheten att betala ersättningen uppkommit, och ersättningen belastar det fasta driftstället, anses dock ersättningen härröra från den stat där det fasta driftstället finns.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till ersättningen för företagsledning eller mellan dem båda och annan person föranleder att ersättningsbeloppet, med hänsyn till den rådgivning, de tjänster eller det nyttjande för vilka ersättningen betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till ersättningen, om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

7.Person med hemvist i en avtalsslutande stat som har rätt till ersättning för företagsledning som härrör från den andra avtalsslutande staten, kan, om han så önskar, få den skatt, som utgår på ersättningen i den avtalsslutande stat från vilken ersättningen härrör, beräknad som om han hade fast driftställe i denna stat och ersättningen skulle beskattas enligt artikel 7. Framställan härom måste göras inom tre år efter mottagandet av ersättningen.

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, samt vinst genom överlåtelse av aktier eller liknande andelar i ett bolag, vars huvudsakliga tillgångar utgörs av sådan fast egendom, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

4.Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat utom i följande fall då inkomsten också får beskattas i den andra avtalsslutande staten:

1. Om han i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra avtalsslutande stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning; eller

2. om han vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt uppgår till eller överstiger 90 dagar under beskattningsåret i fråga; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra stat som är hänförlig till verksamheten som utövas där; eller

3. om ersättningen för hans verksamhet i den andra avtalsslutande staten betalas av person med hemvist i denna avtalsslutande stat eller belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna avtalsslutande stat och under beskattningsåret överstiger ett belopp av 40.000 svenska kronor eller motvärdet i jamaicansk valuta.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19, 20, 21 och 22 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning – med undantag för pension – som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten endast i den förstnämnda staten, om:

1. Mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

2. ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten, och

3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av anställning ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) beskattas inkomsten endast i Sverige.

Om person med hemvist i Jamaica uppbär inkomst av anställning ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av Air Jamaica beskattas inkomsten endast i Jamaica.

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst – utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 15 och 16 – beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3.I fall då den personliga verksamhet som utövas av sådan artist eller idrottsman som avses i punkt 1 tillhandahålls i en avtalsslutande stat av ett företag i den andra avtalsslutande staten, får – utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 15 – inkomst, som sådant företag förvärvar genom att tillhandahålla sådan verksamhet, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.

4.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte

1. på inkomst som artist eller idrottsman erhåller genom sin personliga verksamhet i en avtalsslutande stat om besöket i denna avtalsslutande stat till avsevärd del finansieras genom allmänna medel från den andra avtalsslutande staten, däri inbegripet dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter;

2. på organisation vars verksamhet bedrivs utan vinstsyfte och vars inkomst inte till någon del betalas till innehavare, medlemmar eller någon av organisationens andelsägare eller kan användas för dessas personliga syften; eller

3. på artist eller idrottsman på grund av tjänster utförda åt sådan organisation som avses i punkt b).

1.a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och:

    1) är medborgare i denna stat; eller

    2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.Bestämmelserna i artiklarna 16 och 17 tillämpas på ersättning som betalas på grund av arbete som utförs i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

1.En professor, lärare eller forskare som vistas tillfälligt i en avtalsslutande stat under en tidrymd som inte överstiger två år i syfte att undervisa eller forska vid universitet eller annan undervisningsanstalt och som har, eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i den andra avtalsslutande staten, är befriad från skatt i den förstnämnda avtalsslutande staten på ersättning av sådan undervisning eller forskning, under förutsättning att han är skattskyldig för ersättningen i den andra avtalsslutande staten.

2.Denna artikel tillämpas inte beträffande inkomst av forskning, om forskningen sker, inte i allmänt intresse, utan företrädesvis för att gagna viss persons eller vissa personers privata intressen.

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

3.Pension, förmån enligt allmän socialförsäkringslagstiftning, livränta och annan inkomst vilken inte behandlas i föregående artiklar i avtalet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som härrör från den andra avtalsslutande staten, får utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beskattas i denna andra stat.

1.Beträffande Jamaica skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande:

I enlighet med bestämmelserna i jamaicansk lagstiftning om avräkning från jamaicansk skatt av skatt som betalas i annat land än Jamaica (vilken lagstiftning inte skall påverka den allmänna princip som anges här) skall, i fall då person med hemvist i Jamaica förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, Jamaica från denna persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i Sverige. Därvid skall i fall då bolag med hemvist i Sverige erlägger utdelning till bolag med hemvist i Jamaica som direkt eller indirekt behärskar minst 25 procent av röstetalet för aktierna i det förstnämnda bolaget, vid avräkningen medräknas den skatt som det förstnämnda bolaget har att erlägga i Sverige på vinst av vilken utdelningen betalas.

2.Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande:

1. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Jamaica skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i b) i denna punkt och artikel 10 punkt 4 föranleder annat, från denna persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som betalats i Jamaica.

   Vid tillämpningen av föregående stycke iakttas följande: I de fall då inkomsten utgörs av utdelning från bolag med hemvist i Jamaica till person med hemvist i Sverige, vilken inte är ett bolag som är befriat från svensk skatt enligt bestämmelserna i artikel 10 punkt 4, skall svensk skatt påföras på ett belopp som skulle motsvara det utdelningsbelopp som mottagits sedan avdrag skett för den jamaicanska skatten. Från den i enlighet härmed påförda svenska skatten på utdelningen avräknas den jamaicanska skatt som hänför sig till utdelningen.

   Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den svenska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i Jamaica.

2. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet beskattas endast i Jamaica, får Sverige inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall från inkomstskatten avräkna den del av skatten som belöper på den inkomst som förvärvats från Jamaica.

3.Vid tillämpningen av punkt 2 a) skall inkomstskatt som betalats i Jamaica av person med hemvist i Sverige för inkomst som är hänförlig till fast driftställe eller stadigvarande anordning i Jamaica eller för utdelning, ränta eller royalty som erhållits från bolag med hemvist i Jamaica, anses innefatta belopp som skulle ha erlagts som jamaicansk skatt för ett inkomstår, om inte befrielse från eller nedsättning av skatten hade givits för detta år – eller del därav – enligt:

1. någon av följande bestämmelser:

   • avdelningarna 10, 15 och 23 i lagen om främjande av filmindustri;

   • del II och VI i lagen om främjande av industri;

   • avdelningarna 10 och 11 i lagen om främjande av exportindustri;

   • avdelningarna 10 och 11 i lagen om främjande av industri för förädling av petroleum;

   • del V av första bihanget till inkomstskattelagen;

   • del II av tredje bihanget till inkomstskattelagen;

   • avdelningarna 9 och 10 i lagen om främjande av hotellbygge;

   • avdelningarna 7 och 8 i lagen om främjande av uppförande av semesterstugor;

   • avdelningarna 7 och 8 i lagen om främjande av jordbruk; och

   • lagen om främjande av industri för att uppnå regional harmonisering i den utsträckning som bestämmelserna var i kraft vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal och därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre betydelsefulla hänseenden utan att ändringen påverkar deras allmänna innebörd;

2. andra bestämmelser om skattebefrielse eller skattenedsättning som enligt överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna är av i huvudsak liknande slag, såvida dessa bestämmelser därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre betydelsefulla hänseenden utan att ändringen påverkar deras allmänna innebörd.

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

3.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7, artikel 12 punkt 6 eller artikel 13 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty, ersättning för företagsledning och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5.Denna artikel anses inte

1. medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge fysisk person som inte har hemvist i denna stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller sådan skattenedsättning, som enligt lag endast medges fysisk person med hemvist i den egna staten, eller

2. hindra Jamaica från att påföra livförsäkringsbolag med hemvist i Sverige skatt enligt avdelning 48 (5) i Jamaicas inkomstskattelag.

6.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

1.Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning under förutsättning, såvitt gäller Jamaica, att den skattskyldige eller den svenska behöriga myndigheten inom tid som föreskrivs i Jamaicas interna lagstiftning underrättar den jamaicanska behöriga myndigheten om att framställning kan komma att göras om ändring av skatt.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan tråda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. De behöriga myndigheterna skall genom överläggningar utveckla lämpliga bilaterala förfaringssätt, villkor och metoder för att genomföra förfarandet vid ömsesidig överenskommelse enligt denna artikel.

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av uppupplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2.

2.Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot enligt punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 ellerhandlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

3.Bestämmelserna i punkterna3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att:

1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

3. lämna upplysningar som skulle röja affärs-, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

4.Då en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

5.Bestämmelserna i punkt 3 medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

Lag (2013:374)

1.Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna skall utväxlas i Stockholm snarast möjligt.

2.Avtalet träder i kraft i båda avtalsslutande staterna med utväxlingen av ratifikationshandlingarna och dess bestämmelser tillämpas:

1. Beträffande skatter som innehålls vid källan, på belopp som betalas till eller tillgodoförs personer med hemvist utomlands den 1 januari närmast efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna eller senare, och

2. beträffande andra skatter, på inkomst som förvärvas den 1 januari närmast efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna eller senare.

3.Utvidgningen till Jamaica, som skedde genom notväxling den 18 december 1953, av det avtal som undertecknades i London den 30 mars 1949 mellan Sveriges regering och Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter, skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet av detta avtal och skall därefter inte längre tillämpas beträffande inkomst på vilken förevarande avtal tillämpas enligt bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel.