Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Tjeckoslovakien undertecknade den 16 februari 1979 skall lända till efterrättelse för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga 1 till denna förordning.
Vid tillämpning av avtalet skall iakttas de anvisningar som är fogade till förordningen som bilaga 2
Bilaga 1 – Avtal mellan Tjeckoslovakiska Socialistiska Republiken och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
Tjeckoslovakiska Socialistiska Republiken och Konungariket Sverige har, föranledda av önskan att ingå avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel 1 Personer som omfattas av avtalet
Detta avtal är tillämpligt på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna.
Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet
1.Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och förmögenhet, som uttages för envar av de avtalsslutande staterna, deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages.
2.Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom, skatter på företags sammanlagda belopp av utbetalade löner samt skatter på värdestegring.
3.De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är:
I Tjeckoslovakien:
inkomstskatterna (the taxes on profits);
löneskatten (the wages tax);
skatten på inkomst från litterär eller konstnärlig verksamhet (the tax on income from literary and artistic activities);
jordbruksskatten (the agricultural tax);
skatten på fysiska personers inkomst (the tax on population income);
husskatten (the house tax); samt
förmögenhetsskatten (the capital tax)
(skatt av sådant slag benämnes i det följande ”tjeckoslovakisk skatt”).
I Sverige:
den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna;
ersättningsskatten och utskiftningsskatten;
bevillningsavgiften;
den kommunala inkomstskatten; samt
den statliga förmögenhetsskatten;
(skatt av sådant slag benämnes i det följande ”svensk skatt”).
4.Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet av avtalet uttages vid sidan av eller i stället för de ovannämnda skatterna.
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som skett i respektive skattelagstiftning.
Artikel 3 Allmänna definitioner
1.Där icke sammanhanget föranleder annat. har i detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:
Uttrycket ”Tjeckoslovakien” åsyftar Tjeckoslovakiska Socialistiska Republiken.
Uttrycket ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och inbegriper varje utanför Sveriges territorialvatten beläget område, inom vilket Sverige enligt svensk lag och i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskandet och utnyttjandet av naturtillgångarna på havsbottnen eller i dennas underlag.
Uttrycken ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Tjeckoslovakien eller Sverige, alltefter som sammanhanget kräver.
Uttrycket ”person” inbegriper fysisk person, bolag och varje annan sammanslutning av personer.
Uttrycket ”bolag” åsyftar varje slag av juridisk person eller varje subjekt, som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person.
Uttrycken ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrives av person med hemvist i en avtalsslutande stat. respektive företag som bedrives av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten.
Uttrycket ”medborgare” åsyftar:
varje fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande stat;
varje juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt gällande lag i en avtalsslutande stat.
Uttrycket ”internationell trafik” åsyftar varje resa utförd av skepp eller luftfartyg som användes av ett företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat, utom då resan med skeppet eller luftfartyget sker uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten.
Uttrycket ”behörig myndighet” åsyftar:
I Tjeckoslovakien: Den Tjeckoslovakiska Socialistiska Republikens finansminister eller dennes befullmäktigade ombud.
I Sverige: Budgetministern eller dennes befullmäktigade ombud.
2.Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvitt inte sammanhanget föranleder annat, varje däri förekommande uttryck. vars innebörd inte angivits särskilt, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter som omfattas av avtalet.
Artikel 4 Skatterättsligt hemvist
1.Vid tillämpningen av detta avtal förstås med uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” varje person, som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av bosättning, plats för företagsledning eller varje annan liknande omständighet.
2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, fastställes hans hemvist enligt följande regler:
Han anses ha hemvist i den avtalsslutande stat, där han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande staterna anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat, med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).
Om det inte kan avgöras, i vilken avtalsslutande stat han har centrum för levnadsintressena, eller om han inte i någondera avtalsslutande staten har ett hem, som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat, där han stadigvarande vistas.
Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem. anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat där han är medborgare.
Om han är medborgare i båda avtalsslutande staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom överenskommelse.
3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 person som ej är fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personalen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning.
Artikel 5 Fast driftställe
1.Vid tillämpningen av detta avtal förstås med uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande affärsanordning. där företagets verksamhet helt eller delvis utövas.
2.Uttrycket ”fast driftställe” omfattar särskilt:
plats för företagsledning,
filial,
kontor,
fabrik,
verkstad,
gruva, stenbrott eller annan plats för utnyttjandet av naturtillgång,
plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete som varar mer än tolv månader.
3.Uttrycket ”fast driftställe” anses inte innefatta:
användningen av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,
innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för lagring, ut. ställning eller utlämnande.
innehavet av ett företaget tillhörigt varulager. avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg.
innehavet av stadigvarande affarsärsordning. avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning.
innehavet av stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för att ombesörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, som är av förberedande eller biträdande art för företaget.
plats för installationsarbete som bedrives av företag i en avtalsslutande stat i samband med leverans av maskiner eller utrustning från denna stat till den andra avtalsslutande staten.
4.Person som är verksam i en avtalsslutande stat för företag i den andra avtalsslutande staten – härunder inbegripes inte sådan oberoende representant som avses i punkt 5 – behandlas såsom ett fast driftställe i den förstnämnda staten, om han innehar och i denna stat regelbundet använder en fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte begränsas till inköp av varor för företagets räkning.
5.Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget uppehåller affärsförbindelser i denna andra stat genom förmedling av mäklare. kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid utövar sin sedvanliga affärsverksamhet.
6.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som utövar affärsverksamhet i denna andra stat (antingen genom fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget betraktas såsom fast driftställe för det andra bolaget.
Artikel 6 Inkomst av fastighet
1.Inkomst av fastighet, däri inbegripet inkomst av lantbruk eller skogsbruk, för beskattas i den avtalsslutande stat, där fastigheten är belägen.
2.a) Uttrycket ”fastighet” har – såvida inte bestämmelserna i punkterna b) och c) föranleder annat – den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den stat, där fastigheten i fråga är belägen.
b) Uttrycket ”fastighet” inbegriper dock alltid egendom som utgör tillbehör till fastighet, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka föreskrifterna i allmän lag angående fastigheter är tillämpliga, nyttjanderätt till fastighet samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång.
c) Skepp, båtar och luftfartyg anses inte som fastighet.
3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller genom varje annan användning av fastighet.
4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fastighet, som tillhör företag och på inkomst av fastighet, som användes vid utövande av fritt yrke.
Artikel 7 Inkomst av rörelse
1.Inkomst av rörelse, som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten genom där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten men endast så stor del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.
2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänföres i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst av rörelse, som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.
3.Vid bestämmandet av inkomst, som är hänförlig till det fasta driftstället, medges avdrag för kostnader som uppkommit för det fasta driftställets räkning, härunder inbegripna kostnader för företagets ledning och allmänna förvaltning, antingen kostnaderna uppkommit i den avtalsslutande stat, där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.
4.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat bestämmas i en avtalsslutande stat på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2 inte hindra, att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom ett sådant förfarande. Förfarandet skall dock vara sådant att resultatet står i överensstämmelse med de i denna artikel angivna principerna.
5.Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköpes genom det fasta driftställets försorg för företagets räkning.
6.Vid tillämpningen av föregående punkter bestämmes inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte särskilda förhållanden föranleder annat.
7.Ingår i rörelseinkomsten inkomstslag, som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, beröres bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.
Artikel 8 Sjöfart och luftfart
1.Inkomst som förvärvas genom utövande av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.
2.Om företag, som bedriver sjöfart i internationell trafik, har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen utövad i den avtalsslutande stat där skeppet har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn inte finns, i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.
3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den del av konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).
4.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även beträffande inkomst som förvärvas genom deltagande av ett företag i en avtalsslutande stat i en pool, ett gemensamt företag eller i en internationell trafikorganisation.
Artikel 9 Företag med intressegemenskap
1.I fall då
ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller
samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital. iakttages följande.
Om mellan företagen i fråga om handel eller andra ekonomiska förbindelser avtalas eller föreskrives villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får alla inkomster, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.
Artikel 10 Utdelning
1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.
2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga 10 procent av utdelningens bruttobelopp.
3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 skall den avtalsslutande stat där bolaget har hemvist inte beskatta utdelning som detta bolag betalar till ett bolag, vars kapital helt eller delvis är fördelat på aktier, om sistnämnda bolag har hemvist i den ändra avtalsslutande staten och direkt behärskar minst 25 procent av det utdelande bolagets kapital.
4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet för genomförandet av punkterna 2 och 3.
5.Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.
6.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, fordringar ej inbegripna, med rått till andel i vinst samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt skattelagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas som inkomst av aktier.
7.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 är utdelning, som betalas av bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten. undantagen frän beskattning i denna andra stat i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen frän beskattning enligt lagstiftningen i denna stat. om båda bolagen haft hemvist där.
8.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte. om mottagaren av utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse genom fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, där det utbetalande bolaget har hemvist, eller utövar fritt yrke i denna andra stat frän där belägen stadigvarande anordning, samt den andel pä grund av vilken utdelningen i fråga betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.
9.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte påföra någon skatt på utdelning, som bolaget betalar till person som ej har hemvist i denna andra stat, och ej heller någon skatt på bolagets inte utdelade vinst, även om utdelningen eller den inte utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst som uppkommit i denna andra stat.
Artikel 11 Ränta
1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. beskattas endast i denna andra stat.
2.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slag av fordran, antingen den utfärdats mot säkerhet i fastighet eller ej och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller ej, samt i synnerhet inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet premier och liknande utbetalningar, som är knutna till obligationer och debentures.
3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte. om mottagaren av räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse genom fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning samt den fordran för vilken räntan i fråga betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.
4.Beträffande sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn till den skuld, för vilken räntan erlägges, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.
Artikel 12 Royalty
1.Royalty. som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör i enlighet med lagstiftningen i denna stat men skatten får inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.
3.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beskattas royalty för upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk endast i den avtalsslutande stat där den som uppbär sådan royalty har hemvist.
4.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av belopp som betalas såsom ersättning för nyttjandet av eller rätten att nyttja patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur och för nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, biograffilmer samt filmer eller band för radio- eller televisionsutsändningar häri inbegripna.
5.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om mottagaren av royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse genom fast driftställe beläget i den andra avtalsslutande staten från vilken royaltyn härrör, eller utövar fritt yrke i denna andra stat från en där belägen stadigvarande anordning samt den rätt eller egendom för vilken royaltyn i fråga betalas äger verkligt samband med sådant fast driftställe eller stadigvarande anordning. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.
6.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är denna avtalsslutande stat själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller ej innehar fast driftställe i en avtalsslutande stat för vilket rätten eller egendomen, som ger upphov till royaltyn, förvärvats och royaltyn bestrides av det fasta driftstället, anses dock royaltyn härröra från den avtalsslutande stat. där det fasta driftstället är beläget.
7.Beträffande sådana fall. då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade royaltybeloppet med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller de upplysningar för vilka royaltyn erlägges, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbelalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.
Artikel 13 Realisationsvinst
1.Vinst genom överlåtelse av sådan fastighet som avses i artikel 6 punkt 2 eller vinst genom överlåtelse av aktier eller liknande rättigheter i bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgöres av fastighet, får beskattas i den avtalsslutande stal där fastigheten är belägen.
2.Vinst genom överlåtelse av lös egendom hanterlig till tillgångar nedlagda i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslulande staten. eller av lös egendom hanterlig till stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Motsvarande gäller vinst genom överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller i samband med överlåtelse av hela förelaget) eller sådan stadigvarande anordning. Vinst genom överlåtelse av sådan lös egendom som avses i artikel 22 punkt 3 beskattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där sådan lös egendom beskattas enligt nämnda artikel.
3.Vinst genom överlåtelse av annan än i punkterna 1 och 2 angiven egendom beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.
Artikel 14 Fritt yrke
1.Inkomst, som förvärvas av person med hemvist i en avtalsslutande stat genom utövande av fritt yrke eller annan liknande självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat. såvida han inte i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för utövande av verksamheten. Om han har en sådan stadigvarande anordning. får inkomsten beskattas i denna andra avtalsslutande stat men endast så stor del därav som är hänförlig till denna anordning.
2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig. litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som utövas av läkare. advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare och revisorer.
Artikel 15 Enskild tjänst
1.Där inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas löner och liknande ersättningar, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom anställning, endast i denna stat såvida inte arbetet utföres i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utföres i denna andra stat. får ersättning som uppbäres för arbetet beskattas där.
2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas inkomst, vilken uppbäres av person med hemvist i en avtalsslutande stat för arbete som utföres i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda avtalsslutande staten, under förutsättning att
inkomsttagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under ifrågavarande kalenderår, och
ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare, som inte har hemvist i den andra staten, samt
ersättningen inte såsom omkostnad belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i den andra staten.
3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel far inkomst av arbete, som införes ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utföres ombord pä luftfartyg som användes i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.
Artikel 16 Styrelsearvoden
Styrelsearvoden och liknande ersättningar, som uppbäres av person med hemvist i en avtalsslutande stat i egenskap av styrelseledamot i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
Artikel 17 Artister och idrottsmän
1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och andra liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom den verksamhet de personligen utövar i denna egenskap, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.
2.I fall då inkomst genom personligt arbete, som utföres av artist eller idrottsman i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, far denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet.
3.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 är inkomst, som förvärvas genom sådan verksamhet som avses i punkt 1 och som utövas inom ramen för kulturutbyte mellan de avtalsslutande staterna, undantagen från beskattning i den stat där verksamheten utövas.
Artikel 18 Allmän tjänst
1.a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utföres i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.
b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utföres i denna andra stat och mottagaren är en person med hemvist i denna stat som
1) är medborgare i denna stat eller
2) inte erhöll hemvist där endast för att utföra arbetet eller
3) inte är skattskyldig för ersättningen i den avtalsslutande stat från vilken den utbetalas.
2.a) Pension, som betalas av – eller från fonder inrättade av – en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.
b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om mottagaren av pensionen är medborgare och har hemvist i denna stat.
3.Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 19 tillämpas på ersättning och pension, som utbetalas på grund av arbete utfört i samband med rörelse som bedrives av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.
Artikel 19 Pensioner
Där inte bestämmelserna i artikel 18 punkt 2 föran leder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i den stat varifrån ersättningen härrör.
Artikel 20 Studerande
1.Studerande eller affärspraktikant, som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för sin undervisning eller utbildning och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i den andra avtalsslutande staten, är befriad från skatt i den förstnämnda avtalsslutande staten för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning. under förutsättning att beloppen utbetalas till honom från källa utanför denna förstnämnda stat.
2.Studerande vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat, som under tillfällig vistelse i den andra avtalsslutande staten innehar anställning i denna andra stat under en tidrymd av högst 1 (K) dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna, beskattas i denna andra stat endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger 1 500 svenska kronor per kalendermånad eller mot värdet i tjeckoslovakisk valuta. Skattebefrielse enligt denna punkt medges dock med ett sammanlagt belopp av högst 4 500 svenska kronor eller motvärdet i tjeckoslovakisk valuta. Belopp för vilket skattefrihet erhålles enligt denna punkt innefattar personliga avdrag för ifrågavarande kalenderår.
Artikel 21 Inkomst som inte uttryckligen nämnts
Inkomst, som inte uttryckligen nämnts i föregående artiklar i detta avtal och som uppbäres av person med hemvist i en avtalsslutande stat. beskattas endast i denna stat.
Artikel 22 Förmögenhet
1.Förmögenhet bestående av sådan fastighet som avses i artikel 6 punkt 2 får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.
2.Förmögenhet bestående av lös egendom. som är hanterlig till tillgångar nedlagda i ett företags fasta driftställe, eller av lös egendom, som ingår i stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, får beskattas i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen.
3.Skepp och luftfartyg, som användes i internationell trafik, samt lös egendom, som är hänförlig till användningen av sådana skepp och luftfartyg, beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.
4.Alla andra slag av förmögenhet, som tillhör person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat.
Artikel 23 Undvikande av dubbelbeskattning
1.I Tjeckoslovakien undvikes dubbelbeskattning på följande sätt:
Om person med hemvist i Tjeckoslovakien uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Tjeckoslovakien – såvida icke bestämmelserna i punkt b) nedan föranleder annat – undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning men får vid beräkningen av skatten på denna persons övriga inkomst eller förmögenhet tillämpa den skattesats som skulle ha tillämpats, om den sålunda undantagna inkomsten eller förmögenheten inte hade undantagits från beskattning.
Tjeckoslovakien får, vid beskattningen av personer med hemvist där. i beskattningsunderlaget inräkna inkomst som enligt bestämmelserna i artiklarna 10, 12, 16 och 17 i detta avtal får beskattas även i Sverige men skall från den sålunda beräknade skatten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Sverige. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga beloppet av den del av den tjeckoslovakiska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 10, 12. 16 och 17 i detta avtal får beskattas i Sverige.
2.I Sverige undvikes dubbelbeskattning på följande sätt:
Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Tjeckoslovakien, skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i punkt b) nedan eller i artikel 10 punkt 7 föranleder annat.
från skatten på vederbörande persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Tjeckoslovakien;
från skatten på vederbörande persons förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som erlagts i Tjeckoslovakien.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga beloppet av den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller den förmögenhet som får beskattas i Tjeckoslovakien.
Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Tjeckoslovakien, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från Tjeckoslovakien eller den förmögenhet som innehas där.
Artikel 24 Förbud mot diskriminering
1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller något därmed sammanhängande skattekrav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande skattekrav som medborgarna i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastade.
2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna stat, som bedriver samma verksamhet.
Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådana personliga avdrag vid beskattningen, skattebefrielser eller skattenedsättningar på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges personer med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten.
3.Utom i de fall då artikel 9, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 7 tillämpas skall ränta, royalty eller annan utbetalning frän ett företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten vara avdragsgill vid beräkningen av beskattningsbar vinst för sådant företag pä samma villkor som motsvarande utbetalningar till person med hemvist i den förstnämnda staten.
På samma sätt skall skuld, som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, vid beräkningen av företagets beskattningsbara förmögenhet vara avdragsgill som om skulden uppkommit i förhållande till person med hemvist i den förstnämnda staten.
4.Företag i en avtalsslutande stat, vilkas kapital helt eller delvis äges eller kontrolleras. direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller något därmed sammanhängande skattekrav, som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande skattekrav, som andra liknande företag i denna förstnämnda stat är eller kan bli underkastade.
5.I denna artikel avses med uttrycket ”beskattning” skatter av varje slag och beskaffenhet.
Artikel 25 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
1.Om person med hemvist i en avtalsslutande stat gör gällande, att i en avtalsslutande stat eller i båda staterna vidtagits åtgärder, som för honom medför eller kommer att medföra en mot detta avtal stridande beskattning, äger han – utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som Finns i dessa staters interna rättsordning – göra framställning i saken hos den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat. där han har hemvist.
2.Om denna behöriga myndighet finner framställningen grundad men ej själv kan fä till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika en mot detta avtal stridande beskattning.
3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som ej omfattas av detta avtal.
4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra för att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom ramen för en kommission bestående av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.
Artikel 26 Utbyte av upplysningar
1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa detta avtal och för att genomföra bestämmelserna i de avtalsslutande staternas lagstiftning beträffande sådana skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning står i överensstämmelse med detta avtal. De utbytta upplysningarna skall behandlas som hemliga och får inte yppas för andra personer eller myndigheter, domstolar häri inbegripna, än sådana som handlägger taxering eller uppbörd eller avgör indrivnings- eller åtalsfrågor beträffande sådana skatter som omfattas av avtalet.
2.Bestämmelserna i punkt 1 skall inte anses medföra skyldighet för en avtalsslutande stat
att vidtaga förvaltningsåtgärder, som strider mot lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten,
att lämna upplysningar, som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller under sedvanlig tjänsteutövning i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten,
att lämna upplysningar, som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt, eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn.
Artikel 27 Diplomatiska och konsulära befattningshavare
Detta avtal påverkar inte de privilegier i beskattningshänseende som enligt folkrättens allmänna regler eller föreskrifter i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska eller konsulära befattningshavare.
Artikel 28 Ikraftträdande
1.Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna utväxlas i Stockholm snarast möjligt.1
Ratifikationshandlingarna utväxlades den 8 oktober 1980.
2.Avtalet träder i kraft med utväxlingen av ratifikations handlingarna och dess bestämmelser tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då utväxlingen av ratifikations handlingarna äger rum eller senare, och beträffande förmögenhet, som taxeras andra kalenderåret närmast efter det då utväxlingen av ratifikations handlingarna äger rum eller senare.
3.Noteväxlingen den 25 oktober 1962 mellan svenska regeringen och tjeckoslovakiska regeringen rörande ömsesidigt fritagande från beskattning av inkomster härrörande från luftfartstrafik samt av förmögenhet skall upphöra att gälla från och med de tidpunkter då förevarande avtal blir tillämpligt enligt bestämmelserna i punkt 2.
Artikel 29 Upphörande
Detta avtal förblir i kraft utan tidsbegränsning men envar av de avtalsslutande staterna äger att – senast den 30 juni under ett kalenderår, som börjar efter utgången av en tidrymd av fem år räknat från dagen för avtalets ikraftträdande – på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten.
I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det uppsägning sker eller senare samt beträffande förmögenhet för vilken taxering sker andra kalenderåret närmast efter det uppsägning sker eller senare.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.
Som skedde i Prag den 16 februari 1979 i två exemplar på engelska språket.
Bilaga 2 – Anvisningar
A. Allmänna anvisningar
Frågan huruvida och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgörs i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet inte föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige, som föreskrivs i de svenska skatteförfattningarna, skall avtalet däremot lända till efterrättelse.
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst eller förmögenhet helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars varit skyldig att lämna.
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit har medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. 25 punkt 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning görs hos regeringen och bör inges snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen.
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, samt av svensk juridisk person. De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst – t.ex. vissa slag av periodiskt understöd – är dock ej nämnda i avtalet. I sådana fall tillämpas art. 21.
Vissa slag av förmögenhet är särskilt behandlade i art. 22 punkterna 1–3. I övrigt sker beskattningen enligt art. 22 punkt 4. Jfr även art. 23.
B. Särskilda anvisningar
till art. 1 och 4.
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Tjeckoslovakien.
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt tjeckoslovakiska beskattningsregler anses bosatt i Tjeckoslovakien. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpning av art. 4 anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Tjeckoslovakien.
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), 18 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 18 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpning av art. 4 anses bosatt i Tjeckoslovakien, såvitt fråga är om tjeckoslovakisk beskickning eller lönat tjeckoslovakiskt konsulat i Sverige.
till art. 2.
Avtalet gäller de skatter som anges i art.
2. Angående annan beskattning se dock art. 24 punkt 5.
till art. 6.
Enligt svensk skattelagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse *(jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)*). Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång.
Annan royalty beskattas enligt art. 12.
till art. 7.
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket ''fast driftställe'' anges i art. 5.
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Tjeckoslovakien, får den till verksamheten vid driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men tjeckoslovakisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Tjeckoslovakien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2 och 3. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i nämnda bestämmelser angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället.
Om inkomst av sjöfart och luftfart finns särskilda bestämmelser i art. 8.
till art. 8.
Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.
till art. 9.
Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
Äger sådan omräkning rum mellan företag i Sverige och Tjeckoslovakien, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. 10.
1.Vad som förstås med uttrycket ''utdelning'' anges i art. 10 punkt 6.
2.När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Tjeckoslovakien och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Tjeckoslovakien, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 10 punkt 7 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 7 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för tjeckoslovakisk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. I fall som avses i art. 10 punkt 3 får utdelningen inte beskattas i Tjeckoslovakien. I övriga fall nedsätts svensk skatt på utdelningen enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av den tjeckoslovakiska skatten. Den tjeckoslovakiska skatten får därvid enligt art. 10 punkt 2 inte överstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
3.När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Tjeckoslovakien och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Tjeckoslovakien, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 10 punkt 7, i detta fall beskattas i Sverige men tjeckoslovakisk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
4.När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Tjeckoslovakien och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Sverige skall, om inte skattebefrielse föreligger på grund av art. 10 punkt 3, kupongskatt tas ut med 10 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om den utdelningsberättigade har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, tillämpas art. 7 resp. art. 14. I sådant fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av eller befrielse från svensk skatt på utdelning.
till art. 11.
1.Ränta, som utbetalas från Tjeckoslovakien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Tjeckoslovakien, får räntan beskattas även i Tjeckoslovakien. Tjeckoslovakisk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
2.Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Tjeckoslovakien, kan inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst i förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse *(jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)*), beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Sverige.
till art. 12.
1.Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 4 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Tjeckoslovakien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn inte hänförlig till rätt eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Tjeckoslovakien, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för tjeckoslovakisk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för kostnader. I fall som avses i art. 12 punkt 3 får tjeckoslovakisk skatt inte tas ut. I övriga fall nedsätts svensk skatt på royaltyn enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av tjeckoslovakisk skatt som uttagits enligt art. 12 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 5 % av royaltyns bruttobelopp.
Är royaltyn hänförlig till rätt eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Tjeckoslovakien, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Tjeckoslovakisk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Tjeckoslovakien, skall, om inte annat gäller på grund av art. 12 punkt 3, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. tredje stycket och punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 5 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn enligt art. 12 punkt 2 inte överstiga 5 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.
Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än sådan royalty, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn – efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn – utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 5 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Tjeckoslovakien uppbär royalty från Sverige med ett bruttobelopp av 10000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9500–5000–1000 6) 13500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Enligt avtalet med Tjeckoslovakien skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av 9500/14500 av hela den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9500 kronor, överstiger 5 % av 10000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9500/14500 av hela den statliga inkomstskatten.”
2.Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.
till art. 13.
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Tjeckoslovakien förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige eller aktier i bolag vars tillgångar huvudsakligen utgörs av här belägen fastighet, beskattas här. De svenska bestämmelserna om beskattning av vinst genom avyttring av aktier i bolag som avses i art. 13 punkt 1 finns i 35 §
3 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen (1928:370). Vidare beskattas i Sverige vinst genom inte yrkesmässig avyttring av lös egendom som utgör anläggnings- eller driftkapital i fast driftställe, som inkomsttagaren har här. Motsvarande gäller i fråga om lös egendom, som ingår i en i Sverige belägen stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke.
Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här, om inte annat följer av sista meningen av art. 13 punkt 2. Enligt art. 13 punkt 1 får tjeckoslovakisk skatt tas ut på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fastighet belägen i Tjeckoslovakien eller aktier i bolag vars tillgångar huvudsakligen utgörs av där belägen fastighet. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som utgör anläggnings- eller driftkapital i fast driftställe, som inkomsttagaren har i Tjeckoslovakien, eller lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken inkomsttagaren har i Tjeckoslovakien.
Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av den tjeckoslovakiska skatt som har påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
till art. 14.
1.Vad som förstås med uttrycket ''fritt yrke'' anges i art. 14 punkt 2.
2.Inkomst av fritt yrke beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten beskattas i den stat där anordningen finns.
Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke genom verksamhet vid stadigvarande anordning i Tjeckoslovakien, får inkomsten beskattas i Sverige men tjeckoslovakisk skatt på samma inkomst avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
3.Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.
till art. 15.
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3, art. 16, art. 17 punkt 3 och art. 20.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.
till art. 16.
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Tjeckoslovakien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Tjeckoslovakien, får inkomsten beskattas i Sverige men tjeckoslovakisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
till art. 17.
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. Bestämmelserna i art. 17 punkterna 1 och 2 tillämpas inte i fall som avses i art. 17 punkt 3. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
till art. 18.
Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i allmän tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. 18 punkt 1 a endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 18 punkt 1 b endast i den staten, om mottagaren antingen är medborgare i den staten eller inte erhöll hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete eller inte är skattskyldig för ersättningen i den avtalsslutande stat från vilken den utbetalas.
Pension, som utbetalas av – eller från fonder inrättade av – en av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter på grund av allmän tjänst, beskattas enligt art. 18 punkt 2 a i regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. 18 punkt 2 b endast i denna stat.
Ersättning (inkl. pension), som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15, 16 och 19.
till art. 19.
Pension, som inte utgår på grund av allmän tjänst, samt annan liknande ersättning beskattas endast i den stat varifrån ersättningen härrör.
till art. 23.
1.Inkomst från Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten kan beskattas även i Tjeckoslovakien, medges lättnad vid den tjeckoslovakiska beskattningen enligt art. 23 punkt 1.
2.Inkomst från Tjeckoslovakien, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, medtas vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Tjeckoslovakien. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså medtas förmögenhetstillgång, som är belägen i Tjeckoslovakien, vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten nedsätts genom avräkning enligt art. 23 punkt 2 a, om inte fall föreligger som anges i anvisningspunkten 3.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för tjeckoslovakisk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 23 punkt 2 a ett belopp motsvarande den tjeckoslovakiska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av tjeckoslovakisk skatt på utdelning och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10 och anvisningspunkten 1 till art. 12. Har tjeckoslovakisk skatt enligt avtalet tagits ut på inkomst av rörelse, som har bedrivits i Tjeckoslovakien, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten upptas till beskattning, förete bevis eller annan utredning av den tjeckoslovakiska skatt som har påförts inkomsten.
Avräkning av tjeckoslovakisk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Tjeckoslovakien belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten – efter avdrag för kostnader – utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Tjeckoslovakien till så stor andel som inkomsten – efter avdrag för kostnader – utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Tjeckoslovakien.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den tjeckoslovakiska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Tjeckoslovakien med ett belopp av 10000 kronor. På inkomsten antas belöpa tjeckoslovakisk skatt med ett belopp av 1500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9500–90000–100006) 89500 kronor. I deklarationen antecknas: ''Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Tjeckoslovakien skall ske med 1500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9500 kronor, och 9500/99500 av hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten.''
Anvisningarna i denna punkt om avräkning av svensk inkomstskatt gäller i tillämpliga delar även i fråga om avräkning av tjeckoslovakisk skatt på förmögenhet från svensk förmögenhetsskatt.
3.Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet som enligt art. 8 punkterna 1 och 3, art. 13 punkt 2 sista meningen, art. 18 punkt 1 a eller punkt 2 a eller art. 22 punkt 3 skall beskattas endast i Tjeckoslovakien, medtas inkomsten eller förmögenheten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt resp. statlig förmögenhetsskatt uträknas i vanlig ordning. Från de sålunda uträknade inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten avräknas ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten som vid proportionell fördelning belöper på den inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet skall beskattas endast i Tjeckoslovakien.
Exempel: En tjeckoslovakisk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från tjeckoslovakiska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 50000 kronor och åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 9000 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir såväl statligt som kommunalt (10050–50000–90006) 51000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit (50000–90006) 41000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten, beräknad på 51000 kronor, nedsätts med vardera (51000–41000)/51000.
I de fall som nu har nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna eller förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.
till art. 24.
Av art. 24 punkt 2 följer att bolag i Tjeckoslovakien inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.