Kungörelse (1960:617) om tillämpning av ett mellan Sverige och Israel den 22 september 1959 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

§ 1.De skatter, som avses i detta avtal, äro:

1. Beträffande Sverige:

   1. Den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna,

   2. bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,

   3. den kommunala inkomstskatten samt

   4. den statliga förmögenhetsskatten; skatt av sådant slag benämnes i det följande ”svensk skatt”.

2. Beträffande Israel:

   1. Inkomstskatten,

   2. skatten å bolags vinst,

   3. skatterna å fastighet i stad eller å landet samt

   4. skatten å vinst genom avyttring av jord enligt lagen om skatt å värdestegring av jord; skatt av sådant slag benämnes i det följande ”israelisk skatt”.

§ 2.Detta avtal skall även tillämpas å alla andra skatter av i huvudsak likartat slag som påläggas i endera avtalsslutande staten efter undertecknandet av detta avtal.

§ 1.Där icke sammanhanget annat föranleder, skola i detta avtal följande uttryck hava nedan angiven betydelse:

1. Uttrycken ”en av de avtalsslutande staterna” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyfta Sverige eller Israel, alltefter som sammanhanget kräver.

2. Uttrycket ”skatt” åsyftar svensk skatt eller israelisk skatt, alltefter som sammanhanget kräver.

3. Uttrycket ”person” inbegriper varje sammanslutning av personer, vare sig denna utgör en juridisk person eller icke.

4. Uttrycket ”bolag” åsyftar varje slag av juridisk person.

5. Uttrycken ”person, bosatt i Sverige” och ”person, bosatt i Israel” åsyfta varje person, som enligt svenska beskattningsregler anses bosatt (eller stadigvarande vistas) i Sverige och som enligt israeliska beskattningsregler icke anses bosatt i Israel, respektive varje person, som enligt israeliska beskattningsregler anses bosatt i Israel och som enligt svenska beskattningsregler icke anses bosatt (eller stadigvarande vistas) i Sverige; ett bolag anses vara bosatt, i Sverige, om bolaget bildats enligt svensk lag samt ledningen och övervakningen av dess rörelse icke äger rum i Israel eller, därest bolaget icke bildats enligt svensk lag, ledningen och övervakningen av dess rörelse äger rum i Sverige, samt vara bosatt i Israel, om ledningen och övervakningen av dess rörelse äger rum i Israel.

6. Uttrycken ”svenskt företag” och ”israeliskt företag” åsyfta ett rörelseidkande företag, som bedrives i Sverige av en person, bosatt i Sverige, respektive ett rörelseidkande företag, som bedrives i Israel av en person, bosatt i Israel; uttrycken ”företag i en av de avtalsslutande staterna” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyfta ett svenskt företag eller ett israeliskt företag, alltefter som sammanhanget kräver.

7. Med uttrycket ”fast driftställe” förstås en stadigvarande affärsanordning, i vilken företagets verksamhet helt eller delvis utövas.

   1. Såsom fast driftställe anses särskilt:

      1. plats för företagsledning,

      2. filial,

      3. kontor,

      4. fabrik,

      5. verkstad,

      6. gruva, stenbrott eller annan plats för utnyttjandet av natur tillgångar,

      7. plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete, som varar mer än tolv månader.

   2. Uttrycket ”fast driftställe” skall icke anses innefatta:

      1. användningen av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

      2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett ute slutande för lagring, utställning eller utlämnande,

      3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg,

      4. innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning,

      5. innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för att för företagets räkning ombesörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, under förutsättning att verksamheten är av förberedande eller biträdande art.

   3. En person, som ar verksam i en av de avtalsslutande staterna för ett företag i den andra avtalsslutande staten – härunder inbegripes icke sådan oberoende representant som avses i punkt IV – behandlas såsom ett fast driftställe i den förstnämnda staten om han innehar och i den förstnämnda staten regelbundet använder en fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten icke begränsas till inköp av varor för företagets räkning.

   4. Ett företag i en av de avtalsslutande staterna anses icke hava et! fast driftställe i den andra avtalsslutande staten allenast på den grund. att företaget uppehåller affärsförbindelser i den andra staten genom förmedling av en mäklare, kommissionär eller annan fullständigt oberoende representant, under förutsättning att dessa personer därvid fullgöra uppdrag, vilka tillhöra deras vanliga affärsverksamhet.

   5. Den omständigheten, att ett bolag som anses bosatt i en av de avtalsslutande staterna kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag, som anses bosatt i den andra avtalsslutande staten eller som uppehåller affärsförbindelser i denna andra stat (antingen genom ett fast driftställe eller annorledes), skall icke i och för sig medföra att någotdera bolaget betraktas såsom ett fast driftställe for det andra bolaget.

8. Uttrycket ”behörig myndighet” betyder i detta avtal för Sveriges vidkommande finansministern eller hans befullmäktigade ombud och for Israels vidkommande finansministern eller hans befullmäktigade ombud.

§ 2.Då en av de avtalslutande staterna tillämpar bestämmelserna i detta avtal, skall, såvitt icke sammanhanget annorlunda kräver, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke särskilt angivits, anses hava den betydelse, som uttrycket har enligt gällande lagar inom den ifrågavarande staten rörande sådana skatter, som äro föremål för avtalet.

§ 1.Inkomst av rörelse, som åtnjutes av ett israeliskt företag, skall icke bliva föremål för svensk skatt, såvida icke företaget bedriver rörelse i Sverige från ett där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, äger Sverige beskatta inkomsten men endast så stor del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.

§ 2.Inkomst av rörelse, som åtnjutes av ett svenskt företag, skall icke bliva föremål för israelisk skatt, såvida icke företaget bedriver rörelse i Israel från ett där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, äger Israel beskatta inkomsten men endast så stor del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.

§ 3.Om ett företag i en av de avtalsslutande staterna bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett där beläget fast driftställe, skall till det fasta driftstället hänföras den inkomst av rörelse, som driftstället kan antagas skola hava åtnjutit, därest driftstället varit ett oberoende företag med samma eller liknande verksamhet, bedriven under samma eller liknande villkor, samt driftstället självständigt avslutat affärer med det företag, till vilket driftstället hör; till driftstället sålunda hänförlig inkomst skall anses utgöra inkomst från inkomstkällor i den andra avtalsslutande; staten.

§ 4.Vid bestämmandet av den inkomst av rörelse som ett företag i en av de avtalsslutande staterna uppbär från inkomstkällor i den andra avtalsslutande staten skall iakttagas att inkomst icke anses uppkomma för företaget allenast av den anledningen att varor inköpts i denna andra stat.

§ 5.Vid bestämmandet av det fasta driftställets nettointäkt av rörelse skall avdrag medgivas för alla kostnader – härunder inbegripas huvudkontorets allmänna kostnader – som skäligen kunna anses belöpa på driftstället, oavsett var desamma uppkommit.

§ 6.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna må, med iakttagande av bestämmelserna i detta avtal, överenskomma om den närmare fördelningen av inkomst av rörelse.

§ 1.Utan hinder av vad som stadgas i artiklarna III och IV i detta avtal skall inkomst som ett israeliskt företag förvärvar genom utövande av sjöfart eller luftfart, vara undantagen från svensk skatt.

§ 2.Utan hinder av vad som stadgas i artiklarna III och IV i detta avtal skall inkomst, som ett svenskt företag förvärvar genom utövande av sjöfart eller luftfart, vara undantagen från israelisk skatt.

§ 1.Den svenska kupongskatten å utdelning till en person, som är bosatt i Israel, må icke uttagas efter en skattesats överstigande 15 procent.

Utöver vad i föregående stycke stadgas skall gälla att svensk kupongskatt icke får uttagas efter en skattesats överstigande 5 procent, då den utdelningsberättigade är ett bolag, som anses bosatt i Israel och som direkt eller indirekt behärskar minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier i det bolag, som utbetalar utdelningen.

§ 2.Här ett israeliskt bolag till en person bosatt i Sverige verkställt utdelning med ianspråktagande av inkomst, som underkastats israelisk inkomstskatt hos bolaget, skall utdelningen vara undantagen från ytterligare beskattning i Israel. Om den ifrågavarande inkomsten icke underkastats inkomstskatt i Israel, må i Israel inkomstskatt uttagas å utdelningen efter en skattesats ej överstigande den som normalt tillämpas på inkomst uppburen av ett israeliskt bolag.

§ 3.Utdelning från ett bolag, som anses bosatt i en av de avtalsslutande staterna, till ett bolag, som anses bosatt i den andra avtalsslutande staten, skall vara undantagen från beskattning i sistnämnda stat, därest Utdelningen enligt sistnämnda stats lagar skulle hava undantagits från beskattning om båda bolagen hade ansetts bosatta i den staten.

§ 1.Royalty, som uppbäres från inkomstkällor i en av de avtalsslutande staterna av en i den andra avtalsslutande staten bosatt person, skall vara undantagen från skatt i den förstnämnda staten, såvida icke inkomsttagaren har fast driftställe i den förstnämnda staten och royaltyn äger direkt samband med den från driftstället bedrivna rörelsen.

§ 2.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjanderätt eller ensamrätt till författar- och förlagsrätt, patent, ritning, hemlig fabrikationsmetod och recept, varumärke eller annan dylik egendom, men däremot icke något slag av royalty eller annat belopp, som utbetalas för nyttjandet av gruva, stenbrott eller annan naturtillgång eller för kinematografisk film eller televisionsfilm.

§ 3.Skulle royaltyn överstiga vad som kan anses utgöra rimlig och skälig ersättning för de rättigheter, på grund varav royaltyn utbetalas, skall skattebefrielsen enligt förevarande artikel gälla allenast för så stor del av royaltyn, som utgör sådan rimlig och skälig ersättning.

§ 1.Inkomst av vad slag som helst som härflyter av fastighet i en av d” avtalsslutande staterna och som upp bäres av en person, bosatt i den andra avtalsslutande staten, skall var undantagen från skatt i den sist nämnda staten.

§ 2.Royalty eller annat belopp, som utbetalas för nyttjandet av gruva, stenbrott eller annan naturtillgång i en av de avtalsslutande staterna till en person, bosatt i den andra avtalsslutande staten, skall vara undantaget från skatt i den sistnämnda staten.

§ 1.Om enligt föreskrifterna i detta avtal en person, som är bosatt i Israel, är befriad från eller berättigad till nedsättning av svensk skatt, skall motsvarande befrielse eller nedsättning komma ett oskift dödsbo till godo, i den mån en eller flera av dödsbodelägarna äro bosatta i Israel.

§ 2.Svensk skatt, som påföres ett oskift dödsbo, skall kvittningsvis avräknas i enlighet med bestämmelserna i artikel XVII i den mån inkomsten tillkommer en dödsbodelägare, sopa är bosatt i Israel.

§ 1.a) Löner och liknande ersättningar ävensom pensioner, vilka utbetalas av svenska staten till en fysisk person som är svensk medborgare och icke samtidigt israelisk medborgare för arbete utfört i svenska statens tjänst, skola vara undantagna från israelisk skatt.

  b) Löner och liknande ersättningar ävensom pensioner, vilka utbetalas av israeliska staten till en fysisk person som är israelisk medborgare och icke samtidigt svensk medborgare för arbete utfört i israeliska statens tjänst, skola vara undantagna från svensk skatt.

  c) Bestämmelserna i denna paragraf äro icke tillämpliga på löner eller liknande ersättningar, som utbetalas för arbete utfört i samband med rörelse som endera staten bedrivit i förvärvssyfte.

§ 2.Enskilda pensioner och livräntor, som utbetalas från inkomstkällor i en av de avtalsslutande staterna till personer som äro bosatta i den andra avtalsslutande staten, skola vara undantagna från skatt i den förstnämnda staten.

§ 3.Med uttrycket ”pensioner” förstås i denna artikel periodiska utbetalningar som utgöra ersättning för utfört arbete eller för liden skada.

§ 4.Med uttrycket ”livränta” förstås i denna artikel ett fastställt belopp, som skall utbetalas periodiskt på fastställda tider under vederbörandes livstid eller under annan angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av en förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar såsom ersättning för ett däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

§ 1.En fysisk person, som är bosatt i Sverige, skall vara befriad från israelisk skatt å inkomst av personligt arbete (utövandet av fria yrken därunder inbegripet), som utförts i Israel under ett beskattningsår, under förutsättning

1. att han vistas i Israel under en tidrymd eller tidrymder, sammanlagt icke överstigande 183 dagar under sagda år, och

2. att arbetet utförts for eller på uppdrag av en person, bosatt i Sverige.

§ 2.En fysisk person, som ar bosatt i Israel, skall vara befriad från svensk skatt å inkomst av personligt arbete (utövandet av fria yrken därunder inbegripet), som utförts i Sverige under ett beskattningsår, under förutsättning

1. att han vistas i Sverige under en tidrymd eller tidrymder, sammanlagt icke överstigande 183 dagar under sagda år, och

2. att arbetet utförts för eller på uppdrag av en person, bosatt i Israel.

§ 3.Bestämmelserna i denna artikel äro icke tillämpliga på inkomst som förvärvats av skådespelare, filmskådespelare, radioartister, musiker, idrottsmän och dylika, vilka yrkesmässigt ägna sig åt offentlig nöjesverksamhet.

§ 1.En fysisk person från en av de avtalsslutande staterna, som tillfälligtvis vistas i den andra avtalsslutande staten allenast såsom

1. studerande vid universitet, hög skola eller skola i den staten,

2. affärs- eller hantverkspraktikant, eller

3. innehavare av stipendium, anslag eller annat penningunderstöd avsett huvudsakligen till bidrag för bedrivande av studier eller forskning och utbetalat från en stiftelse eller inrättning med uppgift att främja ett religiöst, välgörande, vetenskapligt eller uppfostrande ändamål, skall icke beskattas i denna andra stat för belopp, som utbetalas till honom från utlandet till bestridande av hans uppehälle, undervisning och utbildning.

§ 2.En fysisk person från en av de avtalsslutande staterna, som vistas i den andra avtalsslutande staten allenast såsom studerande vid universitet, högskola eller skola i den staten eller såsom affärs- eller hantverkspraktikant, skall under en period icke överstigande tre på varandra följande beskattningsår vara befriad från beskattning i denna andra stat av inkomst av anställning där, under förutsättning att

1. inkomsten är erforderlig för att bestrida kostnaderna för hans uppehälle och undervisning, och

2. inkomsten i fråga icke överstiger 4.000 svenska kronor under beskattningsåret respektive motsvarande belopp i israelisk valuta.

§ 1.I enlighet med vad som stadgas i israelisk lag angående kvittning mot israelisk skatt av skatt, som skall betalas i annat land, skall svensk skatt, som erlägges, vare sig direkt eller genom skatteavdrag, för inkomst från inkomstkällor i Sverige, kvittningsvis avräknas å varje israelisk skatt, som belöper å samma inkomst. Då sådan inkomst utgöres av vanlig utdelning, utbetald av ett bolag, som anses bosatt i Sverige, skall vid kvittningsförfarandet medräknas (förutom varje svensk skatt, som hänför sig till utdelningen) den svenska skatt, som bolaget har att erlägga för ; sin inkomst. Då fråga är om utdelning å preferensaktier med särskild vinstandelsrätt (participation preference shares) och utdelningen består av dels ett belopp enligt den fastställda procentsats, efter vilken aktierna äro utdelningsberättigade, och dels en tilläggsandel i vinsten, skall vid kvittningsförfarandet hänsyn tagas även till den svenska skatt, som bolaget har att erlägga för den del av den utdelade vinsten, som överskjuter den fastställda procentsatsen.

§ 2.Inkomst från inkomstkällor i Israel skall vara undantagen från svensk skatt i följande fall:

1. Om inkomsten i enlighet med detta avtal må beskattas i Israel vare sig direkt eller genom skatteavdrag.

   Från denna regel skall dock följande undantag gälla, då inkomsten utgöres antingen av utdelning från ett bolag, som anses bosatt i Israel, till en i Sverige bosatt betalningsmottagare och denne icke är ett sådant bolag som i enlighet med vad som stadgas i artikel VI § 3 är frikallad från svensk skatt, eller av ränta, som utbetalas av en person bosatt i Israel till en i Sverige bosatt person. Svensk skatt skall – oavsett om betalningsmottagaren är att anse såsom bosatt även i Israel – påföras å ett belopp så beräknat, att, om från detsamma avdrages därå belöpande israelisk inkomstskatt enligt vederbörlig skattesats, återstoden skulle motsvara det uppburna beloppet. Från den i enlighet härmed påförda svenska skatten skall avräknas den å ifrågavarande inkomst belöpande israeliska inkomstskatt, som nyss angivits.

   Vid tillämpningen av denna undantagsbestämmelse skall, da hel befrielse från eller nedsättning av den till utdelningen eller räntan hänförliga israeliska inkomstskatten meddelats för en bestämd tidsperiod, från den å ifrågavarande belopp påförda svenska skatten avräknas ett belopp motsvarande den israeliska inkomstskatt som skulle hava varit hänförlig till utdelningen eller räntan, därest sådan skattebefrielse eller skattenedsättning ej meddelats.

2. Om inkomsten ej särskilt angivits i detta avtal men är underkastad beskattning i Israel enligt israelisk lag antingen direkt eller genom skatteavdrag.

§ 3.Om förmögenhet, som innehaves av en person bosatt i Sverige vare sig han även är att anse såsom bosatt i Israel eller ej – i enlighet med artikel XVI må beskattas i Israel, skall förmögenheten i fråga vara undantagen från svensk skatt.

§ 4.Svensk progressiv skatt, som påföres personer, bosatta i Sverige, må beräknas efter den skattesats, som skulle hava varit tillämplig, om även sådan inkomst eller förmögenhet, som enligt föreliggande avtal ar undantagen från beskattning, inräknats i den skattepliktiga inkomsten eller förmögenheten.

§ 5.Vid tillämpningen av denna artikel skall inkomst av personligt arbete (utövandet av fria yrken därunder inbegripet), som utförts i en av de avtalsslutande staterna, anses utgöra inkomst från inkomstkällor i samma stat. Då arbetet helt eller till huvudsaklig del fullgöres ombord á fartyg eller luftfartyg, som användes i en verksamhet, vilken utövas av en person, bosatt i en av de avtalsslutande staterna, skall arbetet anses hava utförts i denna stat.

§ 6.Vid tillämpningen av denna artikel skall royalty eller hyresavgift, som utgår för nyttjanderätt eller ensamrätt i en av de avtalsslutande staterna till kinematografisk film eller televisionsfilm, anses utgöra inkomst från inkomstkällor i denna stat.

§ 1.Medborgare i en av de avtalsslutande staterna skola icke i den andra avtalsslutande staten bliva föremål för någon beskattning, som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning, som medborgarna i den senare staten vilka äro där bosatta äro underkastade.

§ 2.Med uttrycket ”medborgare” förstås i denna artikel

1. beträffande Sverige: alla svenska medborgare samt alla juridiska personer och andra sammanslutningar, som bildats jämlikt gällande svensk lag;

2. beträffande Israel: alla israeliska medborgare samt alla juridiska personer och andra sammanslutningar, som bildats jämlikt gällande israelisk lag.

§ 3.Ett bolag, som anses bosatt i en av de avtalsslutande staterna, får icke i den andra avtalsslutande staten bliva föremål för någon förmögenhetsskatt, som är av annat slag eller mer tyngande än den förmögenhetsskatt som ett bolag, som anses bosatt i denna andra stat, är eller kan bliva föremål för.

§ 4.Med uttrycket ”beskattning” förstås i paragraf 1 av denna artikel skatter av varje slag och beskaffenhet.

§ 1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola utbyta sådana upplysningar (av beskaffenhet att enligt de båda staternas respektive skattelagar stå till beskattningsmyndigheternas förfogande under deras sedvanliga tjänsteutövning) som äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i förevarande avtal eller för att förebygga bedrägeri eller för att tillämpa givna föreskrifter i fråga om de skatter, som äro föremål för avtalet. De utbytta upplysningarna skola behandlas såsom hemliga och få icke yppas för andra personer än dem, som handlägga taxering och uppbörd av de skatter, som äro föremål för avtalet. Sådana upplysningar få emellertid icke utbytas, som skulle röja affärshemlighet, industri- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt.

§ 2.De behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna äga fastställa sådana föreskrifter, som äro erforderliga för tillämpningen i respektive stat av detta avtal.

§ 3.De behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna kunna träda i direkt förbindelse med varandra för genomförandet av bestämmelserna i detta avtal.

§ 4.De behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna skola hålla varandra underrättade om viktigare ändringar i skattelagstiftningen i respektive stat, och de skola i händelse av väsentliga ändringar i denna lagstiftning överlägga med varandra i syfte att avgöra huruvida ändringar i detta avtal äro önskvärda.

§ 1.Detta avtal skall ratificeras av de avtalsslutande staterna i enlighet med vardera statens grundlagar och övriga föreskrifter.

§ 2.Ratifikationshandlingarna skola utväxlas i Stockholm.1

§ 3.Sedan ratifikationshandlingarna utväxlats skall avtalet äga tillämpning:

1. I Sverige:

   1. Beträffande sådan statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt, som utgår på grund av taxering under eller efter det kalenderår, som börjar den 1 januari 1961, varmed avses dylik skatt å sådan inkomst för vilken preliminär skatt regelmässigt skall inbetalas under tiden den 1 mars 1960 – den 28 februari 1961 eller under någon följande tidsperiod;

   2. beträffande kupongskatt å utdelning, som förfaller till betalning den 1 januari 1960 eller senare;

   3. beträffande bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som belöpa å tiden från och med den 1 januari 1960;

   4. beträffande sjömansskatt å inkomst som blivit tillgänglig för lyftning den 1 januari kalenderåret när mast efter det, under vilket utväxling av ratifikationshandlingarna ägt rum, eller senare; samt

   5. beträffande statlig förmögen hetsskatt, som utgår på grund av taxering under eller efter det kalenderår, som börjar den 1 januari 1961.

2. I Israel: Beträffande israelisk skatt som påföres för det beskattningsår, som börjar den 1 april 1960, och senare beskattningsår.

§ 4.Avtalet den 17 juni 1956 mellan Sverige och Israel angående ömsesidigt fritagande av inkomst, som förvärvats genom utövande av sjöfart och luftfart, från inkomstskatt och alla andra skatter å inkomst skall icke tillämpas under tid, då förevarande avtal är gällande.

till art. I.

Avtalet galler endast beträffande de skatter, som angivas i art. I. Vad beträffar Sverige inbegripas såväl den statliga som den kommunala inkomstskatten ävensom den statliga förmögenhetsskatten.

till art. II.

Avtalets bestämmelser äro i allmänhet tillämpliga allenast å skattskyldiga, som äro bosatta antingen i Sverige eller i Israel.

Huruvida en fysisk person skall anses bosatt i endera staten avgöres med ledning av lagstiftningen i denna stat. Stadigvarande vistelse i Sverige är likvärdig med bosättning härstädes.

Personer, som avses i 69 § kommunalskattelagen, skola vid avtalets tillämpning anses bosatta i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Israel.

Personer, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, skola vid avtalets tillämpning anses bosatta i Israel, såvitt fråga är om israelisk beskickning eller israeliskt lönat konsulat i Sverige.

Juridiska personer anses enligt avtalet vara bosatta i Sverige i två fall nämligen dels om den juridiska personen bildats enligt svensk lag samt ledningen och övervakningen av dess rörelse icke äger rum i Israel och dels om den juridiska personen visserligen icke bildats enligt svensk lag men ledningen och övervakningen av dess rörelse äger rum i Sverige. En juridisk person anses enligt avtalet bosatt i Israel, om ledningen och övervakningen av dess rörelse äger rum i Israel.

Därest nu angivna regler skulle leda till att en fysisk eller juridisk person anses bosatt både i Sverige och i Israel, skall art. XVII tillämpas.

till art. III.

Inkomst av rörelse, som bedrives från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. III. Vad som i avtalet förstås med uttrycket ”fast driftställe” angives i art. II § 1 g). Inkomst av sjöfarts- eller luftfartsrörelse beskattas alltid enligt art. V.

Vid tillämpning av art. III § 3 bör i första hand till grund för inkomstfördelningen läggas den särskilda bokföring, som må hava förts vid det fasta driftstället; i mån av behov skall denna bokföring justeras, så att inkomstfördelningen sker i överensstämmelse med den i omförmälda paragraf angivna principen. Jämlikt art. III § 5 medgives avdrag bl. a. för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader, som skäligen kan anses belöpa å det fasta driftstället.

till art. IV.

Art. IV innehåller en allmän regel angående omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del innebär detta endast, att beskattningsmyndigheterna äro bibehållna vid sin rätt att vid taxeringen verkställa dylik omräkning i den utsträckning och under de förutsättningar, som angivas i 43 § kommunalskattelagen.

Då sådan omräkning äger rum mellan företag Sverige och i Israel skall anmälan härom, med angivande i korthet av vad som förekommit, av vederbörande taxeringsintendent ingivas till finansdepartementet (rättsavdelningen).

till art. VI. (jfr art. XVII)

till art. VII. (jfr art. XVII)

till art. VIII och IX. (jfr art. XVII)

till art. X.

Vinst genom avyttring av fastighet här i riket beskattas härstädes, om så kan ske enligt eljest gällande beskattningsregler. Däremot skall jämlikt art. X en i Israel bosatt fysisk eller juridisk person icke beskattas i Sverige för realisationsvinst å icke yrkesmässig avyttring av rörelse här i riket eller tillbehör till sådan rörelse. Härigenom göres alltså undantag från den skattskyldighet, som stadgas i 53 § 1 mom. a) och g) kommunalskattelagen samt 6 § 1 mom. a) och c) förordningen om statlig inkomstskatt. Dock inträder skattskyldighet, om den i Israel bosatta fysiska eller juridiska personen har fast driftställe i Sverige och vinsten äger direkt samband med den från driftstället bedrivna rörelsen.

Å andra sidan föreligger skattskyldighet i Sverige för härstädes bosatt person, som förvärvar realisationsvinst i Israel å avyttring av annan egendom än därstädes belägen fastighet; dock att skattskyldighet i Sverige icke föreligger om personer i fråga har fast driftställe i Israel och vinsten äger direkt samband med den från driftstället bedrivna rörelsen.

till art. XI.

Oskift dödsbo är befriat från skyldighet att erlägga svensk skatt eller berättigat till nedsättning av sådan skatt för inkomst eller förmögenhet, som belöper å dödsbodelägare, vilken är bosatt i Israel, i den utsträckning dylik befrielse eller nedsättning enligt avtalet skulle ägt rum för dödsbodelägaren, om denne själv åtnjutit inkomsten eller innehaft förmögenheten.

Därest skyldighet att vidkännas kupongskatt å aktieutdelning åligger oskift dödsbo, skall kupongskatten nedsättas till 15 % i den mån utdelningen belöper å dödsbodelägare, som är bosatt i Israel.

till art. XII, XIII, XIV och XV. (jfr art. XVII)

till art. XVI.

Se allmänna anvisningarna sista stycket samt punkt 1 av anvisningarna nedan till art. XVII.

till art. XVII.

till art. XVIII.