Vad är ett allmänt uttalande?

Revisorsinspektionen har enligt 3 § första stycket 4 revisorslagen (2001:883) ett ansvar för att de normer som de auktoriserade och godkända revisorerna använder i sina revisionsuppdrag, dvs. god revisionssed och god revisorssed, utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Detta sker bl.a. genom att myndigheten avger allmänna uttalanden.

Ett allmänt uttalande är en rekommendation som närmare tydliggör tillämpningen av en regel och anger hur en revisor eller ett revisionsföretag ska eller bör handla i ett visst hänseende. Utgångspunkten är att det som sägs i det allmänna uttalandet utgör god revisionssed eller god revisorssed från och med den dag det beslutas till dess det upphävs eller ersätts.

Uttalande

God revisionssed

Auktoriserade och godkända revisorer och registrerade revisionsbolag ska i sin verksamhet följa god revisionssed. Som utgångspunkt utgörs den goda revisionsseden i Sverige av de av International Audit and Assurance Standards Board (IAASB) framtagna International Standards on Auditing (ISA).

Antagande av standarden

I december 2023 publicerade IAASB en ny standard, International Standard on Auditing of Financial Statements of Less Complex Entities, i svensk översättning ISA för mindre komplexa företag. För att denna standard ska få användas krävs att den antas av den nationella normgivaren, i Sverige Revisorsinspektionen.

Sverige har internationellt sett låga gränser för revisionsplikt och därmed krav på revision av många storleksmässigt mindre företag vars verksamhet – som utgångspunkt – kan förutsättas vara mindre komplex. För sådana företag kan den särskilda revisionsstandarden antas resultera i lika goda revisioner som om ISA hade använts. Det finns därför skäl för att anta standarden för tillämpning i Sverige.

Särskilda regler om standardens tillämplighet

Standarden innehåller i punkterna A.1–A.4 bestämmelser som reglerar dess tillämplighet, se utdrag i bilaga. Punkten A.1 innehåller bestämmelser om när standarden inte får användas. Punkterna A.2 och A.3 anger kvalitativa faktorer som måste beaktas när revisorn tar ställning till valet av standard. I punkten A.4 sägs att den nationella normgivaren förväntas fastställa kvantitativa trösklar för när standarden inte får användas.

Det finns enligt Revisorsinspektionens mening skäl för att, som en del av införandeprocessen, i vissa avseenden även förtydliga hur standardens avgränsningar ska tillämpas i Sverige.

Uttalande

Mot bakgrund av det ovan sagda gör Revisorsinspektionen följande uttalande.

  • Standarden får inte tillämpas vid revision av större företag eller vid koncernrevision av större koncerner, så som de definieras i 1 kap. 3 § 4 och 6 årsredovisningslagen (1995:1554).

I Sverige för närvarande Nasdaq Stockholm och Nordic Growth Market (NGM).

I Sverige för närvarande Nasdaq OMX Stockholm, Nordic Growth Market och Spotlight Stock Market.

Bilaga 1 – utdrag ur ISA för mindre komplexa företag

A.1. ISA för LCE ska inte användas om:

  1. lag eller annan författning förbjuder användningen av ISA för LCE eller specificerar användningen av andra revisionsstandarder än ISA för LCE för revisionen av finansiella rapporter i den jurisdiktionen.

  2. företaget är börsnoterat.

  3. företaget faller under någon av följande kategorier:

    1. ett företag vars främsta funktion är att ta emot insättningar från allmänheten,

    2. ett företag vars främsta funktion är att erbjuda försäkringar till allmänheten, eller

    3. en företagsklass där användningen av ISA för LCE är förbjuden för just denna företagsklass av en lagstiftande eller regulatorisk myndighet eller relevant lokal organisation med behörighet att fastställa standarder i jurisdiktionen.

  4. revisionen är en revision av koncernredovisning (koncernrevision) och

    1. något av koncernens enskilda företag eller affärsenheter uppfyller kriterierna enligt beskrivningen i punkt A.1 b eller A.1 c, eller

    2. enhetsrevisorer är delaktiga, utom när enhetsrevisorns delaktighet är begränsad till omständigheter där det krävs fysisk närvaro för en särskild granskningsåtgärd för koncernrevisionen (t.ex. att delta vid en fysisk inventering eller att på plats inspektera tillgångar eller dokument).

A.2. Klasserna i punkterna A.1 a b och d är direkta förbud och kan inte ändras. Lagstiftande eller regulatoriska myndigheter eller relevanta lokala organ med behörighet att fastställa standarder kan ändra klasserna som beskrivs i punkt A.1 c men en klass kan inte tas bort.

A.3. Följande lista beskriver kännetecknen för ett LCE i syfte att fastställa den tillåtna användningen av ISA för LCE. Listan är inte uttömmande och inte heller avsedd att vara absolut (inklusive numeriska indikatorer), och andra relevanta frågor kan också behöva beaktas. Vart och ett av de kvalitativa kännetecknen kanske inte, i sig, är tillräckligt för att fastställa om ISA för LCE är lämplig eller inte med hänsyn till omständigheterna. Därför är frågorna som tas upp i listan avsedda att beaktas både var för sig och i kombination. För koncernrevisioner ska dessa överväganden gälla både för koncernen och vart och ett av dess enskilda företag och affärsenheter.

Affärsverksamhet, affärsmodell och bransch

Företagets affärsverksamhet, affärsmodell eller den bransch där företaget har verksamhet ger inte upphov till betydande avgörande affärsrisker.

Det finns inga särskilda lagar, regler och författningar som styr affärsverksamheten som ger komplexitet (t.ex. tillsynskrav).

Företagets transaktioner kommer från ett fåtal verksamhetsgrenar eller intäktsströmmar.

Organisationsstruktur och -storlek

Organisationsstrukturen är relativt okomplicerad, med få rapporteringslinjer eller nivåer och en liten ledningsgrupp (t.ex. 5 personer eller färre).

Ägarstruktur

Företagets ägarstruktur är enkel och det finns en tydlig transparens i ägande och kontroll, såsom att alla enskilda ägare och huvudmän är kända.

Finansfunktionens karaktär

Företaget har en centraliserad finansfunktion, inklusive centraliserade aktiviteter relaterade till finansiell rapportering.

Det är få medarbetare delaktiga i rollerna för finansiell rapportering (t.ex. högst 5 personer).

Informationsteknik (IT)

Företagets IT-miljö, inklusive dess IT-applikationer och IT-processer, är okomplicerade.

Företaget använder kommersiell programvara och har inte förmågan att göra några programändringar utöver att konfigurera programvaran (t.ex. kontoförteckningen, rapportparametrar eller tröskelvärden). Tillgång till programvaran är vanligtvis begränsad till en eller två särskilt utsedda personer i syfte att göra konfigureringarna. Ett fåtal allmänna IT-kontroller är tillräckliga med hänsyn till företagets omständigheter.

Tillämpning av ramverket för finansiell rapportering och uppskattningar i redovisningen

Få konton eller upplysningar i företagets finansiella rapporter nödvändiggör användningen av betydande bedömningar från företagsledningen vid tillämpningen av kraven i ramverket för finansiell rapportering.

Enhetens finansiella rapporter innehåller vanligtvis inte uppskattningar i redovisningen som innefattar användningen av metoder, modeller, antaganden eller data, som är komplexa.

Ytterligare kännetecken relevanta för koncernrevisioner

För koncernrevisioner ska följande kvalitativa kännetecken övervägas utöver de ovan:

Koncernens struktur och aktiviteter

Koncernen har ett fåtal företag eller affärsenheter (t.ex. 5 eller färre).

Företag eller affärsenheter inom koncernen bedriver verksamhet i jurisdiktioner med liknande kännetecken, till exempel lagar, regler och författningar samt affärspraxis.

Tillgång till information eller personer

Koncernledningen kommer att kunna ge uppdragsteamet tillgång till information och obegränsad tillgång till personer inom koncernen efter vad som anses nödvändigt av koncernrevisionsteamet.

Konsolideringsprocess

Koncernen har en enkel konsolideringsprocess. Exempelvis:

  • koncernmellanhavanden eller andra koncernjusteringar är inte komplexa,

  • finansiell information för samtliga företag eller affärsenheter har upprättats enligt liknande redovisningsprinciper som har tillämpats i koncernredovisningen, och

  • samtliga företag eller affärsenheter har samma periodslut för sin finansiella rapportering som den som används för koncernens finansiella rapportering.

A.4. Att fastställa kvantitativa tröskelvärden är till hjälp för en konsekvent och lämplig användning av ISA för LCE i en jurisdiktion. Detta avsnitt förutser att lagstiftande eller regulatoriska myndigheter eller relevanta lokala organ med behörighet att fastställa standarder kommer att fastställa kvantitativa tröskelvärden för användningen av ISA för LCE i sina respektive jurisdiktioner.