Dnr 2022-1895

3.1 Riskbedömning och planering

Stiftelsens intäkter bestod av reklam, sponsring, marknadsföring, gåvor och bidrag. I revisionsdokumentationen för respektive räkenskapsår har A-son angett att det fanns en betydande risk för oegentligheter i intäktsredovisningen med anledning av reklamintäkter och gåvor. I fråga om försäljning av annonser bedömde hon att risken för oegentligheter förelåg i existens (inträffande) och fullständighet, medan risken avseende bidrag bedömdes som lägre. Det bedömdes även finnas risk i avklipp. I arbetspappret Intäkter har hon antecknat att ”intäkterna består av reklamplats som bolagen får hos insamlingsstiftelsen i radio och tv” och ”fakturering efter utförd tjänst och gåvor när gåvan erhålls”. Av dokumentationen kan inte utläsas vad som låg till grund för hennes riskbedömning eller vilken påverkan de identifierade riskerna hade för inriktningen på och omfattningen av hennes granskning av intäkter, i form av utökad substansgranskning.

A-son har uppgett följande.

Stiftelsens intäkter härrörde från reklamförsäljning, gåvor och statliga bidrag. Hon bedömde att intäkterna inte var förenade med någon särskilt hög komplexitet och genom sin granskning fick hon en god förståelse för de olika intäktstyper som hade förekommit. Samtliga intäkter i stiftelsen, oavsett om de avsåg sålda tjänster eller gåvor, hanterades som skattepliktiga intäkter. Det innebar att stiftelsen inte hade något incitament att göra en felaktig fördelning mellan intäktskategorierna.

Granskningens omfattning och inriktning anpassades för att hantera risken för fel kopplade till oegentligheter. Hon bedömde att risken särskilt var hänförlig till stiftelsens periodisering av intäkter. Inte under något av åren gjorde hon några anmärkningsvärda iakttagelser av rörelsefrämmande transaktioner och hon såg inte heller i övrigt några indikationer på oegentligheter. Baserat på den kundkännedom som hon byggde upp under de fyra räkenskapsåren kunde hon sluta sig till att risken för fel i intäktsredovisningen, som inte var kopplade till oegentligheter, var låg eller i vart fall inte förhöjd.

3.2 Nettoomsättning

Posten Nettoomsättning redovisades i årsredovisningen för år 2017 till 8 mnkr och i de följande tre årsredovisningarna till 9 mnkr, 8 mnkr respektive 7 mnkr. Av dokumentationen framgår att A-son inhämtade sie-filer för alla räkenskapsår. Fullständigheten i sie- filerna säkerställdes genom att en kontroll av att ingående balans, med tillägg av periodens transaktioner enligt sie-filen, motsvarade utgående balans på kontonivå. Hon utförde även andra kontroller av sie-filerna, bl.a. av dubbletter, glapp i nummerserien och intäkter med oväntat motkonto.

I det underlag som Revisorsinspektionen har tagit del av från Ekobrottsmyndigheten finns kopior på fakturor från samtliga räkenskapsår som kortfattat anger ”reklam i A-TV enligt ö.k.”, ”två visningar per dag i 20 dagar”, ”sponsring enligt ö.k.” och liknande. På några av fakturorna anges endast en summa utan några uppgifter om vad som hade sålts. Av underlaget i övrigt kan inte heller utläsas exakt vilka tjänster som tillhandahölls kunderna eller vilka perioder det avsåg. Av fakturorna framgår att kunderna främst utgjordes av restaurangverksamheter runt om i landet. Även de inbetalade gåvorna till stiftelsen kom till övervägande del från någon form av restaurangverksamhet, exempelvis pizzerior. Av dokumentationen framgår inte om A-son i sin granskning gjorde några iakttagelser eller överväganden kring fullständigheten, existensen och riktigheten i stiftelsens kundfakturor. Inte heller kan det av dokumentationen utläsas hur hon utifrån sin granskning säkerställde intäkternas fullständighet, existens och riktighet för de aktuella räkenskapsåren.

A-son har uppgett följande.

För respektive räkenskapsår inhämtade revisionsteamet sie-filer och kontrollerade fullständigheten i filerna. Genom den programvara som användes för läsning av sie-filer genomfördes vissa automatiska kvalitetskontroller av bokföringen, exempelvis dubbletter, glapp i nummerserier m.m. Hon gjorde även en sökning på ovanliga kontokombinationer, exempelvis sökte hon fram intäktsposter som hade bokförts mot ett oväntat motkonto, dvs. intäktstransaktioner som inte hade bokförts mot huvudbokskontona för kundfordringar eller bank. Enligt de uppgifter som hon hade fått del av vid granskningen hade det inte förekommit någon kontanthantering. Detta minskade risken för att intäkter inte redovisades fullständigt och riktigt.

När det gäller hennes granskning av nettoomsättningen, som utgjorde den ena intäktsströmmen, granskade hon ett urval av poster baserat på s.k. non-statistical sampling. Populationen för urvalet utgjordes av samtliga bokförda intäktsposter på huvudbokskontot för nettoomsättning. Urvalet representerade hela populationen och testresultatet från urvalet kunde därför appliceras på hela populationen.

Grunden för de intäkter som redovisades som nettoomsättning var stiftelsens kundfakturor. Under revisionen för respektive räkenskapsår gjordes en sedvanlig granskning av fakturorna. Vid en sådan granskning stäms typiskt sett av till vem fakturan är ställd (kundens uppgifter). Det görs även en kontroll av att företagets namn och organisationsnummer finns med. En sådan granskning innefattar också en kontroll av datum och texten på fakturan samt en avstämning av beloppet mot bokföringen. Vidare gjordes för vart och ett av räkenskapsåren en betalningsuppföljning av kundfordringarna enligt kundreskontran per den 31 december. Stickproven vid granskningen omfattade över åren 15–20 poster från huvudbokskontot och 3–16 poster från kundreskontran. Det innebar att det totalt granskades 18–36 poster mot kundfakturor och inbetalningsallegat.

Granskningen för respektive räkenskapsår omfattade även kreditfakturor utställda i början av nästa räkenskapsår. Vidare gjordes en periodiseringskontroll avseende kundfakturor utställda i slutet på december för det aktuella räkenskapsåret och början på januari för det nästkommande året. Endast vid granskningen för år 2019 återfanns en kreditfaktura som var felperiodiserad. Den fakturan understeg beloppsmässigt väsentlighetstalet och iakttagelsen föranledde därför inte någon vidare åtgärd. Granskningen för de övriga räkenskapsåren utföll utan anmärkning.

När det gäller periodiseringsfrågan hade hon i praktiken kunnat se att stiftelsen vanligtvis fakturerade förhållandevis små belopp avseende ett begränsat antal visningar av önskad reklam per kund. Risken för väsentliga fel i redovisningen på grund av felaktig periodisering var därför begränsad. Det fanns inte heller några indikationer på felaktiga periodiseringar. Hon granskade för övrigt att gåvor som betalades i december även hade bokförts på det räkenskapsåret. Sannolikheten för att en felaktig periodisering skulle påverka hennes uttalanden i revisionsberättelsen bedömdes efter genomförd granskning som låg.

Vid granskningen fann hon inte några väsentliga avsteg från bokföringslagens (1999:1078) krav och bedömde därför att stiftelsens bokföring och underlag i allt väsentligt hade upprättats enligt lag. Hon inhämtade inte några kundavtal, utan ansåg sig kunna godta att stiftelsen hade baserat bokföringen på utställda fakturor. Det var osannolikt att kundfakturorna inte skulle spegla kundernas avtal med stiftelsen eller att de hade ett annat syfte än köp av reklamplats. Stiftelsen hade såväl mindre restauranger som större restauranggrossister som kunder. Någon anledning att inte godta stiftelsens fakturor som äkta och rättvisande fanns inte.

3.3 Övriga rörelseintäkter

Posten Övriga rörelseintäkter redovisades i årsredovisningen för räkenskapsåret 2017 till 1 mnkr och för de följande tre räkenskapsåren till 14 mnkr, 3 mnkr respektive 8 mnkr. Posten avsåg främst gåvor. Det framgår av dokumentationen att stiftelsen tog emot både större och mindre gåvor. Gåvorna granskades för de aktuella räkenskapsåren genom kontroll av de största posterna mot inbetalningsunderlag.

Av dokumentationen framgår även att stiftelsen under år 2018 erhöll en gåva om 9,9 mnkr. Enligt en anteckning i ett arbetspapper stämdes gåvan av mot inbetalningsunderlag och brev från ett nederländskt TV-produktionsbolag. Det nämnda brevet finns inte i dokumentationen. Det finns inte heller något annat underlag som visar var pengarna kom ifrån eller om A-son granskade gåvan närmare.

A-son har i samband med ett yttrande skickat ett gåvobrev om 340.000 euro och en villkorsbilaga för bidrag, lämnade år 2020, från en annan stiftelse, Insamlingsstiftelsen Svensk-Kurdisk kulturfond. Det finns även ett brev från den i ärendet aktuella stiftelsen till Insamlingsstiftelsen Svensk-Kurdisk Kulturfond i vilken det efterfrågas bidrag om 340.000.000 euro. I brevet anges att stiftelsen behöver 68.000 euro per program. Av gåvobrevet och villkorsbilagan framgår att beloppet kan återkrävas om inte vissa krav är uppfyllda. Av dokumentationen kan inte utläsas hur A-son granskade dessa handlingar eller vilka slutsatser som hon drog av dem.

I revisionsdokumentationen för räkenskapsåret 2020 finns en anteckning om att stiftelsen upprättade fakturor avseende gåvor som intäktsfördes och att fakturorna krediterades om de inte betalades inom tre månader. Enligt en annan anteckning hade fakturor som inte var betalda i juni 2021 krediterats. Det kan inte utläsas hur A-son säkerställde att endast under året inbetalade gåvor hade intäktsförts under räkenskapsåret och redovisats i årsredovisningen för år 2020.

A-son har uppgett följande.

Hennes granskning av de övriga intäkterna utfördes genom s.k. target testing, vilket går ut på att de största intäktsposterna granskas mot kundfakturor och inbetalningsallegat.

För räkenskapsåret 2017 omfattade övriga intäkter bl.a. gåvor om 1,5 mnkr och erhållna bidrag om 0,3 mnkr. Hon granskade alla gåvor som översteg 100 tkr mot inbetalningsavier. Totalt kontrollerades 1,2 mnkr, vilket motsvarade 78 procent av de redovisade gåvorna. Ingen granskning utfördes avseende erhållna bidrag.

Av de för räkenskapsåret 2018 redovisade övriga intäkterna avsåg nära 2 mnkr erhållna bidrag. Dessa utgjorde ersättning från Arbetsförmedlingen för s.k. nystartsjobb. Hon granskade de tre största inbetalningarna mot underliggande dokumentation och inbetalningsavier. Granskningen resulterade inte i någon anmärkning. Konto 3991 avsåg gåvor om 11,4 mnkr. Hon granskade samtliga gåvor som översteg 100 tkr mot underliggande dokumentation. Baserat på de underlag som hon fick del av rörande gåvan om 9,9 mnkr ansåg hon sig kunna godta att beloppet redovisades som en övrig intäkt i stiftelsen, dvs. att det var fråga om en gåva. Hon lade inte in en kopia av brevet i sin dokumentation utan valde att i stället lägga in en kopia av inbetalningsunderlaget. Granskningen, som omfattade cirka 92 procent av saldot på kontot, resulterade inte i någon anmärkning. Därtill ingick konto 3990 Övriga ersättningar och intäkter om 0,9 mnkr. Sammantaget granskade hon poster motsvarande cirka 82 procent av stiftelsens övriga intäkter.

För räkenskapsår 2019 uppgick de erhållna bidragen till 2,3 mnkr. Även detta år bestod de i huvudsak av bidrag från Arbetsförmedlingen och stämdes av mot underliggande dokumentation. Gåvor uppgick till 0,5 mnkr och stämdes av mot inbetalningsallegat. Granskningen omfattade totalt 61 procent av stiftelsens övriga rörelseintäkter.

För räkenskapsår 2020 bestod redovisade övriga rörelseintäkter av gåvor om 5,3 mnkr, statliga bidrag om 1,5 mnkr och bidrag och ersättningar för personal om 1,3 mnkr. Det finns en mindre differens om 15 tkr mellan de utdrag som finns i hennes dokumentation och den slutliga årsredovisningen. Totalt sett granskades 52 procent av redovisade övriga intäkter mot underliggande dokumentation utan anmärkning. Hon kunde konstatera att givaren, Insamlingsstiftelsen Svensk-Surdisk Kulturfond, var registrerad och stod under länsstyrelsens tillsyn. Därtill hade den stiftelsen en auktoriserad revisor. Gåvobrevet hade undertecknats av behöriga firmatecknare såväl hos givaren som hos mottagaren. Ansökan innehöll en beskrivning av de fem tv-program som tillskottet var avsett att finansiera. Dessutom fanns en uppskattning av kostnaden per program. Hon kunde också se att gåvan låg inom ramarna för givarens ändamål, dvs. att dela ut anslag till bl.a. organisationer som främjar kurdisk kultur.

Gåvans storlek bedömdes vara rimlig mot bakgrund av de planerade produktionerna och kostnadsuppskattningen enligt bilagan till gåvobrevet. Medlen tillfördes stiftelsen genom ett antal banköverföringar och detta framstod inte som anmärkningsvärt.

Huruvida kapitaltillskottet från Insamlingsstiftelsen Svensk-Kurdisk Kulturfond skulle betraktas som gåva eller bidrag föranledde ingen skillnad i den redovisningsmässiga hanteringen. Kraven enligt gåvobrevet var att givaren skulle ges insyn i stiftelsens verksamhet och att det beviljade bidraget skulle komma att användas till en viss programproduktion, som låg i linje med stiftelsens ändamål. Vidare fanns det en kostnadsuppskattning per projekt. Hennes bedömning var att de projekt som skulle komma att finansieras genom gåvan låg inom stiftelsens ändamål. Ett villkor om återbetalningsskyldighet hindrade inte att gåvan skulle intäktsföras i sin helhet. Principen var att mottagna gåvor skulle intäktsföras när stiftelsen hade erhållit dessa genom att insättning skett på stiftelsens bankkonto.

I revisionsverktygets steg ”Granska kreditnotor utställda efter bokslutsdagen” finns följande anteckning.

Kreditnotor är utställda 2021 men har beaktats i bokslutet. Det är framförallt gåvor som krediteras. Skickar nämligen ut underlag som intäktsförs och hoppas på så sätt att få in gåvor från olika företagare. Om dessa inte betalar inom tre månader, krediteras fakturorna. En total genomgång av fakturor utställda 2020 har skett i bokslutsarbetet och uppföljning har gjorts av vilka som har betalats. Fakturor som ej är betalda i juni 2021 har krediterats och beaktats i bokslutet.

Denna anteckning, som finns endast i 2020 års databas, är tyvärr missvisande och beror på en missuppfattning hos en av hennes medarbetare, som var ny på uppdraget vid granskningen av räkenskapsåret 2020. Stiftelsen hade under de år som hon hade varit huvudansvarig revisor alltid tillämpat den principen att gåvor intäktsfördes först sedan gåvan hade mottagits. Hon har ingen förklaring till ovanstående formulering i sin dokumentation och beklagar att hon inte har uppmärksammat den tidigare. Stiftelsen har efter vad hon känner till aldrig tillämpat ett sådant förfarande.

De kundfakturor som var utställda under år 2020 med en förfallotidpunkt som inföll under räkenskapsåret 2021 representerade intäkter om 0,76 mnkr exklusive mervärdesskatt om 0,2 mnkr. Hon granskade ett antal fakturor som representerade 33 procent av de redovisade kundfordringarna, utan någon anmärkning. Det utfördes även en separat periodiseringskontroll för att verifiera att kundfakturorna bokföringsmässigt hade hänförts till rätt räkenskapsår. Periodiseringskontrollen omfattade fakturor utställda under december månad 2020 och januari månad 2021. För december månad resulterade granskningen inte i någon anmärkning. För januari månad var det inte möjligt att göra något urval, eftersom det inte gjordes någon fakturering under denna månad.

Av ett utdrag från revisionsverktyget som används vid inläsning av sie-filer framgår att motkontot till gåvointäkterna var bankkontot och inte kontot för kundfordringar. Gåvorna hade alltså inte bokförts debet kundfordringar och kredit intäkter utan debet bank och kredit intäkter. Gåvointäkterna hade bokförts först när insättning av medlen hade skett på stiftelsens konto. I granskningsprogrammet avseende Övriga resultaträkningen i 2020 års databas finns dokumentation som visar att revisionsteamet stämde av gåvorna mot bankkontoinsättningar. Även bidragen intäktsfördes vid den tidpunkt när stiftelsen mottog dessa, dvs. när insättning av medlen gjordes på stiftelsens bankkonto. Samtliga i urvalet ingående poster stämdes av mot insättningsbesked från bank utan anmärkning. Granskningen visade att samtliga gåvor som ingick i stickprovet hade erhållits och intäktsförts under räkenskapsåret 2020.

Sammantaget resulterade granskningen av stiftelsens redovisade intäkter under räkenskapsåren 2017–2020 inte i några anmärkningar. Hon bedömde följaktligen att hon hade erhållit tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna godta de intäkter som redovisades i årsredovisningarna för de aktuella räkenskapsåren.

3.4 Revisorsinspektionens bedömning

Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet. Av A-sons dokumentation och yttranden har framkommit att hon ansåg att nettoomsättningen och övriga intäkter var väsentliga poster att granska. Hon bedömde också att grundantagandet i ISA 240Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter p. 27 om att det fanns risker för väsentliga felaktigheter som berodde på oegentligheter i intäktsredovisningen var tillämpligt. Hon skulle därför enligt p. 28 samma ISA behandla denna risk som en betydande risk och följaktligen identifiera stiftelsens kontroller för att hantera risken, utvärdera kontrollernas utformning och kontrollera huruvida de hade införts.

A-son konstaterade att det inte fanns någon formell kontrollaktivitet som hon kunde förlita sig på och att poster som var förknippade med en betydande risk därför skulle granskas med utökad substansgranskning. Enligt ISA 330Revisorns hantering av bedömda risker p. 21 ska en revisor som har fastställt att en bedömd risk för väsentliga felaktigheter på påståendenivån är en betydande risk utföra substansgranskning med särskild inriktning på den risken. När revisorn hanterar en betydande risk enbart genom substansgranskning, ska granskningen enligt samma punkt innefatta detaljgranskning.

A-son granskade nettoomsättningen för alla de aktuella räkenskapsåren genom stickprovsgranskning mot kundfakturor och inbetalningsallegat. De fakturor som Revisorsinspektionen har tagit del av är genomgående mycket kortfattade. Det går inte att utifrån fakturorna göra en bedömning av vilken typ av reklamtjänst eller sponsring som stiftelsen hade levererat eller i vilka media (tv eller radio), under vilken tidsperiod tjänsterna hade levererats eller hur intäkten hade beräknats. A-son tog inte heller del av några kundavtal som kunde ge ledning i dessa avseenden. Hon utförde i och för sig en kontroll av fullständigheten i sie-filerna. En sådan åtgärd ger emellertid i sig inte, om inte revisorn kan förlita sig på bolagets kontroller, tillräckliga revisionsbevis för att alla transaktioner är bokförda.

Gåvan om 9,9 mnkr som stiftelsen erhöll under år 2018 var ovanligt stor. Av dokumentationen framgår att den stämdes av mot inbetalningsunderlag och ett brev. Brevet finns dock inte i dokumentationen. Det finns inte heller något annat underlag som visar vilken närmare granskning A-son gjorde av gåvan. Hennes yttranden innehåller inga detaljerade beskrivningar av granskningen. Enligt Revisorsinspektionens bedömning borde hon, särskilt med hänsyn till gåvans storlek, ha utfört ytterligare åtgärder för att säkerställa vem gåvan kom ifrån och vad som var syftet med den.

När det gäller den gåva om 340.000 euro som stiftelsen erhöll år 2020 stämdes denna av mot inbetalningsunderlag och ett gåvobrev. Mot bakgrund av att det i gåvobrevet uppställdes vissa krav avseende gåvan och att beloppet kunde återkrävas om inte stiftelsen uppfyllde kraven bedömer Revisorsinspektionen att de erhållna medlen utgjorde ett bidrag. Enligt K2 p 6.27 ska ett bidrag redovisas som intäkt, om företaget senast på balansdagen uppfyller villkoren för att ta emot bidraget. A-son accepterade att beloppet intäktsfördes i sin helhet redan vid betalning och utförde inte någon granskning för att säkerställa att stiftelsen uppfyllde villkoren i gåvobrevet och att någon återbetalning alltså inte var aktuell. Hennes granskning av den aktuella transaktionen framstår som otillräcklig.

Sammantaget bedömer Revisorsinspektionen att den granskning som A-son utförde inte var tillräcklig för att bedöma intäkternas fullständighet, existens och riktighet. Varken av A-sons dokumentation eller hennes yttranden går det att utläsa vilka åtgärder den utökade substansgranskningen innefattade eller hur de granskningsåtgärder som hon sedermera valde att utföra var utformade för att särskilt hantera de bedömda riskerna i uppdraget. Bristerna var sådana att hon med hänsyn till intäkternas betydelse i stiftelsen saknade grund för att tillstyrka fastställandet av resultat- och balansräkningarna för alla de aktuella räkenskapsåren. Genom att ändå göra det har hon åsidosatt god revisionssed.

6.1 Utredningen i ärendet

I de oberoendeanalyser enligt 21 a § revisorslagen (2001:883) som A-son gjorde för räkenskapsåren 2019 och 2020 tog hon ställning till några frågor avseende penningtvätt och finansiering av terrorism. Som svar på frågorna angav hon att inga förändringar hade skett avseende kunden, verksamhetens syfte eller verklig huvudman, att ingen i styrelsen var PEP1och att inga förändringar hade skett som påverkade riskbilden för penningtvätt och finansiering av terrorism. Motsvarande frågor finns inte i de oberoendeanalyser som hon gjorde för räkenskapsåren 2017 och 2018. Svaren på frågorna stöds inte av några underlag som visar vilken grund hon hade för sina slutsatser.

Av den revisionsdokumentation som Revisorsinspektionen har tagit del av kan inte för något av de aktuella räkenskapsåren utläsas att A-son gjorde några identitetskontroller, inhämtade någon kundkännedom eller gjorde någon bedömning av kundens riskprofil på det sätt som hon var skyldig att göra enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).

Som redogjorts för i avsnitt 2–5 syftade stiftelsens verksamhet till att främja den kurdiska kulturen. Detta förutsattes ske genom produktion av tv-program som sändes via kurdiska satellit-tv-kanaler. Verksamhetens intäkter bestod främst av gåvor och reklam. Flertalet av inbetalningarna till stiftelsen var från restaurangverksamheter runt om i landet. Därtill hade stiftelsen genom åren fått miljonbelopp i gåvor och bidrag, bl.a. en gåva på 9,9 mnkr för vilken underlag saknas. Inte för någon av de nu nämnda intäkterna kan det av dokumentationen utläsas att A-son gjorde någon närmare granskning av medlens ursprung, vad de användes till eller huruvida de användes för att främja ändamålet med stiftelsen. Dokumentationen innehåller inte heller några avtal som reglerade mellanhavandena med kunder och leverantörer och i de fakturor som stiftelsen ställde ut finns endast knapphändig information om vad som hade utförts och när. Såsom utredningen ovan visar har A-son såväl i sin dokumentation som i sina yttranden genomgående hänvisat till att hon inte såg några risker i verksamheten och det är tydligt att hon inte fann anledning att ifrågasätta fakturaunderlagen, vare sig avseende kunder eller leverantörer. Det har också framkommit att hon inte vid något tillfälle tog del av programutbudet för att säkerställa att stiftelsen faktiskt utförde de fakturerade tjänsterna. Av dokumentationen kan därmed inte utläsas om hon genomförde några åtgärder för övervakning enligt penningtvättslagen.

A-son har uppgett följande.

När hon inledde uppdraget hade hon ett personligt möte med en företrädare för stiftelsen och kontrollerade, i enlighet med revisionsbyråns rutin, att ingen i styrelsen var PEP. Stiftelsens styrelse var registrerad i länsstyrelsens stiftelseregister och där framgick också att styrelseordföranden var firmatecknare. Hon bedömde att det var denne som var att anse som den verklige huvudmannen. Under de efterföljande räkenskapsåren hade hon kontakt per e-post och telefon. Därutöver hade hon ett antal möten med stiftelsens redovisningskonsult. Hon uppmärksammade inte några omständigheter som krävde ytterligare utredning

Hennes minnesbild är att identitetskontrollerna som gjordes år 2017 blev dokumenterade i en manuell akt men hon har inte kunnat återfinna denna. Eftersom styrelsen under de följande åren hade samma ledamöter, gjordes det inte några uppföljande identitetskontroller.

I revisionerna följde hon löpande upp att det inte hade skett några väsentliga förändringar av stiftelsens verksamhet. För räkenskapsåren 2019 och 2020 finns hennes dokumenterade uppföljning av bedömningen av riskerna för penningtvätt i planeringssteget Oberoende- och analysmodell.

Vid bestämningen av kundens riskprofil utgick hon från den kundkännedom som hon hade. Det fanns ingenting i stiftelsens styrning eller finansiering som tydde på en hög riskprofil. Vid bestämningen av stiftelsens riskprofil beaktade hon även stiftelsens affärsidé. Risken för att de tjänster som stiftelsen tillhandahöll skulle kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedömde hon som låg.

Stiftelsens insamlade medel användes inte för välgörande ändamål genom vidarebefordran till bankkonton i utlandet. Insamlingsstiftelser som överför medel till andra länder torde vara förknippade med en högre risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. I detta fall fann hon att utflödet av likvida medel från stiftelsen avsåg betalning av leverantörsfakturor, löner, sociala avgifter, källskatter, inkomstskatt etc. Det fanns inte några indikationer på att utbetalningar från stiftelsen hade använts för något som låg utanför stiftelsens ändamål.

Enligt hennes uppfattning inhämtade hon och uppdaterade den grundläggande kundkännedom som penningtvättslagen kräver. Hon ansåg att det inte fanns någon förhöjd risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism förknippad med kundrelationen. Hon bedömde således risken som normal/medel.

Något separat revisionssteg i revisionsföretagets revisionsverktyg, där en samlad bedömning av riskprofilen dokumenteras, fanns inte vid tidpunkten för hennes revisioner. Hennes dokumentation av riskbedömningar och granskningsinsatser finns i flera steg, exempelvis i planeringssteget Riskbedömning och steget Bemöta risk för oegentligheter där företagsledningen åsidosätter kontroller, där bl.a. en riskbedömning avseende oegentligheter görs. Den finns också i steget Särsvenska moment, där det återfinns dokumentation avseende hennes förvaltningsrevision. Hennes sammantagna bedömning från dessa granskningsåtgärder var att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kunde förknippas med kundrelationen var låg.

Baserat på sin kundkännedom, som kom att fördjupas under de fyra räkenskapsåren, kunde hon även sluta sig till att risken i intäktsredovisningen var låg eller i vart fall inte förhöjd. När det gäller övervakningen i uppdraget gjorde teamet varje år analyser av bokföringen för att exempelvis identifiera om det hade förekommit intäktstransaktioner mot oväntat motkonto. Denna granskning gav inte upphov till någon misstanke om penningtvätt. Förutom ett fåtal större gåvor var gåvorna många till antalet men representerade endast mindre belopp. Risken för att dessa skulle vara resultatet av brottslig verksamhet och att syftet med insättningarna av dessa i stiftelsens verksamhet var att tvätta penningmedel eller att finansiera terrorism bedömde hon som liten. Under de räkenskapsår som hon var stiftelsens revisor uppmärksammade hon inte heller i övrigt några affärshändelser eller andra aktiviteter eller transaktioner som på något sätt avvek från stiftelsens ordinarie verksamhet och som därför kunde ge upphov till misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

6.2 Revisorsinspektionens bedömning