FAR har kommenterat detta disciplinärende. Kommentaren återges sist i ärendet.
Beslut: Revisorsinspektionen ger auktoriserade revisorn A-son en varning.
1 Inledning
Revisorsinspektionen har tagit del av uppgifter rörande A-sons revisionsuppdrag i ett aktiebolag. Uppgifterna har föranlett inspektionen att öppna detta tillsynsärende.
Bolaget bedrev under den i ärendet aktuella tiden import och exportverksamhet samt detaljhandel inom konfektion. Det upprättade sin årsredovisning för räkenskapsåret 2020 med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) Årsredovisning i mindre företag (K2). A-son lämnade sin revisionsberättelse utan modifiering, upplysning eller anmärkning.
I ärendet behandlas frågan om A-son vidtagit tillräckliga åtgärder enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Vidare behandlas frågor om hans granskning av bolagets intäktsredovisning, dess förmåga till fortsatt drift och händelser efter balansdagen samt revisionens avslutande.
2 Åtgärder enligt penningtvättslagen
A-son har förelagts att komma in med sin fullständiga dokumentation avseende åtgärder enligt penningtvättslagen som han har vidtagit i uppdraget för vart och ett av räkenskapsåren 2016–2020. Föreläggandet har avsett åtgärder enligt 2 kap. 3 § (riskbedömning av kunder), 3 kap. (kundkännedom) och 4 kap. (övervakning och rapportering) penningtvättslagen. Han har också förelagts att komma in med revisionsföretagets allmänna riskbedömning enligt 2 kap. 1 § samt rutiner och riktlinjer avseende kundkännedom och övervakning enligt 2 kap. 8 §.
I dokumentationen för det aktuella uppdraget finns rapporter för räkenskapsåren 2017, 2018, 2019 och 2020 avseende kundacceptans samt en passkopia avseende den verkliga huvudmannen. I rapporten för kundacceptans för räkenskapsåret 2020 (daterad januari 2020) anges att det finns komplett kundkännedomsdokumentation och att inga förändringar skett avseende verklig huvudman, firmatecknare etc. I rapporten finns tre punkter som berör penningtvätt; en fråga och två punkter där checklistan Riskprofilering kund penningtvätt 2019.1 ska bifogas. Enligt rapporten har den initiala kundriskprofilen bedömts vara normal.
Det organisationsschema som finns i dokumentationen innehåller inga andra enheter än det reviderade bolaget. Det finns inte heller någon ägarinformation.
Av offentliga register framgår att en ny person tillkom som styrelseledamot och styrelseordförande i bolaget den 20 december 2020. I september 2021 gjordes en ny funktionärsändring i Bolagsverkets register varvid samma person utgick ur styrelsen och i november samma år registrerades en verklig huvudman.
Enligt revisionsföretagets allmänna riskbedömning utgjorde kapitaltillskott, särskilt från annan än ägaren, och om verksamheten bedrivs med förlust riskindikatorer. Av revisionsdokumentationen framgår att bolaget under räkenskapsåret 2020 hade erhållit ett kapitaltillskott om 10,5 mnkr från sin huvudleverantör. Det framgår också att verksamheten regelmässigt bedrevs med förlust. Det kan inte utläsas hur A-son beaktade detta vid sin bedömning att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i uppdraget var normal.
A-son har uppgett följande.
Han valdes till revisor i bolaget år 2004. Han tog över uppdraget från en annan person hos sin dåvarande arbetsgivare. Den inledande kundutvärderingen vid acceptans av nytt uppdrag hade gjorts av en kollega enligt de riktlinjer och regler som gällde då. Kraven på kundkännedom och dokumentation har därefter ökat. Han har varje år uppdaterat sin dokumentation på området. Sedan år 2017 har dokumentationen gjorts i en för detta avsedd modul i hans nuvarande arbetsgivares system.
Vid tidpunkten för hans bedömning av kundens riskprofil – och med den kunskap om bolaget som han då hade – bedömde han sammantaget att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism var normal.
De som han har uppfattat som bolagets företrädare har varit den verkställande direktören, styrelsen samt den i aktieboken införda aktieägaren. De senaste tio åren har bolagets styrelse och, i förekommande fall, den verkställande direktören varit aktiva i bolaget. Företrädarna har varit bosatta i Sverige. Han har under alla dessa år haft regelbunden kontakt med bolaget och dess företrädare genom möten, telefonsamtal och mejlkorrespondens i princip varje månad.
Organisationsschemat är väldigt okomplicerat. Bolagets aktieägare är ett holdingbolag i Luxemburg vars enda ägare, en fysisk person, också är angiven som verklig huvudman för bolaget. Han har aldrig träffat den verkligen huvudmannen men har talat med henne ett par gånger på telefon. Han har även kontrollerat huvudmannens identitet mot passkopia. De åtgärder för kundkännedom som vidtagits är att han har begärt in ID-kopia av verklig huvudman i bolaget och att ägandet har verifierats dels via överlåtelseavtal av aktier, dels via aktiebok.
Det stämmer att en ny person valdes in som styrelseledamot i december 2020. Denna förändring uppmärksammades i slutet av revisionsprocessen. Han har träffat personen fem till åtta gånger tidigare genom årens lopp. Personen beskrev sin roll som en senior rådgivare till bolaget och A-son bedömde honom som en seriös affärsman och ansåg inte att förändringen påverkade riskbilden negativt. Såvitt han känner till har personen aldrig haft någon funktion i bolagets inköps- och försäljningsprocess. Däremot har personen, enligt vissa handlingar som han erhållit, varit verklig huvudman i bolagets huvudsakliga leverantör.
Huvudleverantören har vid flera tillfällen lämnat kapitaltillskott till bolaget. Han vet inte varför kapitaltillskott har lämnats utan kan bara konstatera att så är fallet samt att det gjordes för året 2020. Han har dock ifrågasatt såväl tekniken för tillskott (efterskänkta fordringar från varuförsäljning) som affärsmässigheten i dessa. Hans bedömning var att kapitaltillskottet inte låg utanför bolagets normala affärsverksamhet, i vart fall var tillskottet inte en engångsföreteelse. Utifrån de svar som han tidigare hade erhållit från kunden om kapitaltillskotten och den fortsatta förlustutvecklingen bedömde han vid tidpunkten för riskprofileringen (januari 2021) inte att dessa omständigheter utgjorde förhöjd risk för penningtvätt.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning.
Auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag utgör verksamhetsutövare i penningtvättslagens mening (se 1 kap. 2 § 18 i den lagen). I enlighet med 2 kap. 1 § samma lag ska en revisor därför göra en bedömning av om den bedrivna revisionsverksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker, en s.k. allmän riskbedömning.
En revisor ska också, med utgångspunkt i den allmänna riskbedömningen och sin kännedom om kunden, bedöma den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med en specifik kundrelation, kundens riskprofil (se 2 kap. 3 §). Revisorn ska vidare för varje uppdrag utföra åtgärder för kundkännedom (se 3 kap.) och övervakning (se 4 kap.). Dessa åtgärder ska baseras på kundens riskprofil.
En revisor ska vid utförande av sina åtgärder enligt penningtvättslagen förhålla sig professionellt skeptisk.1 I detta ligger bl.a. att revisorn ska ha en ifrågasättande inställning och kritiskt bedöma den information som han eller hon får från företagsledningen.2
A-son hade övertagit revisionsuppdraget från en kollega. Den initiala kundriskprofilen bedömdes som normal. Utredningen i ärendet visar emellertid att bolaget under de senaste fem åren har gått med förlust och att det regelmässigt har erhållit olika kapitaltillskott, det aktuella året från bolagets huvudleverantör. Detta ska ställas mot revisionsföretagets allmänna riskbedömning, där det anges att kapitaltillskott, särskilt från annan än ägaren och om verksamheten bedrivs med förlust, utgör riskindikatorer. A-son bedömde trots detta, utan hänvisning till några riskreducerande omständigheter, att det inte förelåg någon förhöjd risk för penningtvätt i bolaget. Han har förklarat att han grundade sin bedömning på information som han hade fått från kunden om kapitaltillskotten och den fortsatta förlustutvecklingen.
Den professionella skepticism som bör prägla en auktoriserad revisors arbete borde emellertid enligt Revisorsinspektionens bedömning – med hänsyn till att det förelåg omständigheter som i revisionsföretagets allmänna riskbedömning hade pekats ut som riskindikatorer – ha föranlett honom att bedöma risken som högre än normalt. Detta skulle i sin tur ha föranlett honom att vidta skärpta kundkännedoms- och övervakningsåtgärder. Han borde exempelvis ha inhämtat ytterligare information om den nya styrelseledamot som även var verklig huvudman för huvudleverantören, företagit en mera grundlig utredning av dennes roll i bolaget och efterforskat skälen till att huvudleverantören lämnade kapitaltillskott till bolaget. Den bristfälliga riskbedömningen medförde att han inte hade förutsättningar att vidta tillräckliga och ändamålsenliga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
A-son har därigenom brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och därmed också åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Se t.ex. 9 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) och International Auditing Standard (ISA) 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing p. 15.
Se t.ex. ISA 200 p. A 22.
3 Intäktsredovisningen
Vid planeringen av revisionen bedömde A-son att intäkterna utgjorde en betydande risk och antecknade att han för räkenskapspåståendet fullständighet skulle förlita sig på den interna kontrollen i bolaget.
I revisionsdokumentationen finns en beskrivning av rutinerna för inköp och försäljning Av denna kan utläsas att såväl bolagets huvudleverantör (nedan leverantören) som bolagets största kund (nedan kunden) var utländska företag. Det anges i rutinbeskrivningen att det är kunden som bestämmer bolagets marginal (mark-up).
I dokumentationen finns också en s.k. walkthrough i vilken A-son har följt en transaktion från order till leverans, fakturering och betalning. Hans slutsats var att inget avvikande fanns att notera. Det framgår också att bolagets sammanställning av en månads kassaförsäljning granskades mot redovisningen samt att avstämning gjordes att motsvarande betalningar hade registrerats på bolagets bankkonto. Inget avvikande noterades.
Av dokumentationen framgår också att A-son granskade bolagets verifikationer. Det kan dock inte utläsa hur han valde ut de verifikationer som granskades. De kolumner där resultatet av granskningen av respektive verifikation skulle antecknas är tomma.
A-son har uppgett följande.
Han gjorde en inledande övergripande analytisk granskning. Den visade att det förekom förändringar jämfört med tidigare år som inte var enligt förväntan. Avvikelsen följdes upp med företagsledningen som lämnade förklaringar. Han kompletterade därefter med substansgranskning.
Anteckningen i rutinbeskrivningen om att kunden bestämmer bolagets marginal är missvisande. Det verkliga förhållandet var att marginalen var beroende av utfall i förhandling med kunden. Enligt den information som han fick hade kunden uppgett sig inte kunna acceptera ett högre pris.
Bolaget hade två intäktsströmmar. En mindre del utgjorde kassaförsäljning via butik och en större del bestod av fakturaintäkter. Detta påverkade den totala riskbedömningen för väsentliga fel i de finansiella rapporterna.
Bolaget hade sedan många år ett av Skatteverket godkänt kassaregistersystem. Med anledning av detta granskade han inte själva systemet utan utgick från att det var ett fungerande system som innehöll de kontroller som rimligen kan behövas.
Fullständighet i redovisningen av intäkter från kassaförsäljningen hade klassats som en hög inneboende risk. För att hantera denna tog han ett ganska stort stickprov. Stickprovet bestod av en månads kassaredovisningar, vilket motsvarade nästan tio procent av den totala populationen. Han granskade detta mot inbetalning via kreditkort, swish och bankinsättning samt slutligen mot bokförd intäkt. Han noterade ett par mindre avvikelser, som sammanlagt var under tre procent jämfört med den totala försäljningen för perioden. Dessa avvikelser bedömde han som oväsentliga i sammanhanget och följde inte upp dem närmare. Eftersom stickprovet inte gav några indikationer om att några intäkter saknades i kassaredovisningen, drog han slutsatsen att rutinerna och kontrollen för kassaförsäljningen hade fungerat tillfredställande och att intäkterna i den delen var rimliga. Periodisering av intäkter kopplat till kassaförsäljningen bedömde han ha en låg inneboende risk och den granskning som gjordes i den delen bestod av en granskning av avklipp vid årsskiftet.
För granskningen av bolagets verifikationer använde han ett program som slumpvis väljer ut ett antal verifikat för substansgranskning. Det är korrekt att kolumnerna för anteckning av resultatet av granskningen saknar noteringar, å andra sidan har det angetts vad det är för typ av transaktion. Det fanns ingenting som tydde på några väsentliga felaktigheter, oegentligheter eller liknande utan transaktionerna var helt normala och vanligt förekommande i denna typ av verksamhet. I slutsatsen för denna granskningsinsats har också angetts att granskningen hade utförts utan anmärkning.
För en exportaffär som skedde via en kund gjorde han en walkthrough där han följde intäktskedjan från mottagen order, via leveranssedel till faktura till kund samt in mot bolagets redovisning. Denna granskningsinsats visade inte på några avvikelser. Han kände sig därför trygg med att intäkterna hade redovisats korrekt. Periodiseringen av intäkter (och kostnader) kopplat till fakturaförsäljningen granskades genom att han följde upp såväl utgående som inkommande fakturor runt årsskiftet för att säkerställa korrekt avklipp mot varulager.
Vid den inledande planeringen antecknade han att det skulle gå att förlita sig på bolagets interna kontroll. Han hade dock anledning att justera denna initiala bedömning eftersom den interna kontrollen kopplat till intäktsredovisningen var svag. Han gjorde därför en utökad och fördjupad substansgranskning för att skaffa sig fullgoda revisionsbevis.
Sammanfattningsvis är det hans uppfattning att den utförda granskningen gav honom stöd för sin slutsats rörande intäkternas fullständighet och riktighet.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning.
Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet. A-son gjorde också i sin planering bedömningen att intäktsredovisningen var en betydande risk och att hans granskning skulle grundas på att det gick att förlita sig på den interna kontrollen. Han har i sina yttranden uppgett att den initiala bedömningen att det skulle gå att förlita sig på den interna kontrollen var felaktig och att den faktiska granskning som utfördes därför var en fördjupad substansgranskning.
Enligt ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker p. 21 ska revisorn, när han eller hon har fastställt att en bedömd risk för väsentliga felaktigheter på påståendenivå är en betydande risk, utföra substansgranskning med särskild inriktning på den risken. När revisorn hanterar en betydande risk enbart genom substansgranskning, ska granskningen enligt samma punkt innefatta detaljgranskning.
Varken av A-sons dokumentation eller av hans yttranden går att utläsa vilka åtgärder den fördjupade substansgranskningen innefattade eller hur de granskningsåtgärder som han sedermera valde att utföra var utformade för att särskilt hantera de bedömda riskerna.
Bolagets intäkter genererades både genom kassaförsäljning i butik och försäljning mot faktura. A-son granskade bolagets sammanställning av en månads kassaförsäljningar. Granskningen bestod i att han stämde av sammanställningen mot bokförd försäljning och kontrollerade att betalningar med kort/swish hade satts in på bolagets bankkonton. Det utfördes dock inte någon granskning av vare sig kassarutiner, kassaregister eller Z-rapporter. Att kassaregistret var godkänt av Skatteverket utgjorde inte något godtagbart revisionsbevis för att systemet fungerade som avsett.
A-sons granskning av fakturaförsäljningen omfattade en rutinbeskrivning av inköps- och försäljningsprocessen samt en walkthrough där en transaktion följdes från order till fakturering. Det kan emellertid inte utläsas av dokumentationen att han utförde vare sig någon närmare kontroll av bolagets rutiner eller några ytterligare granskningsåtgärder för att säkerställa riktigheten och fullständigheten i intäktsredovisningen.
Revisorsinspektionen drar mot denna bakgrund slutsatsen att den granskning som A-sons vidtog var otillräcklig.
Bristerna i granskningsarbetet var sådana att han inte hade grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra detta har han åsidosatt god revisionssed.
4 Fortsatt drift
Bolagets årsredovisning innehåller inga upplysningar om händelser eller förhållanden som kunde leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. I dokumentationen har antecknats att det inte fanns något som indikerade några tveksamheter avseende bolagets förmåga till fortsatt drift. Det framgår vidare av revisionsdokumentationen att bolaget hade erhållit ett kapitaltillskott om 10,5 mnkr från sin största leverantör.
A-son har uppgett följande.
Han vet inte varför leverantören hade lämnat ett kapitaltillskott till bolaget. Det som han kunde konstatera var att leverantören hade bekräftat sina mellanhavanden med bolaget. Någon kapitaltäckningsgaranti från leverantören framkom inte i revisionen.
Hans uppfattning om bolagets förmåga till fortsatt drift grundade sig på att bolaget genom åren alltid hade fått aktieägartillskott från moderbolaget eller, under senare år, kapitaltillskott från leverantören.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning
I 2 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) anges ett antal grundläggande redovisningsprinciper. En av dessa är principen om fortsatt drift.
Enligt ISA 570 Fortsatt drift p. 6 ska en revisor inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om huruvida det är riktigt av företagsledningen att använda antagandet om fortsatt drift vid upprättandet och presentationen av de finansiella rapporterna. Revisorn ska också komma fram till huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor rörande företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om antagandet om fortsatt drift bedöms vara riktigt men det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, ska revisorn enligt p. 19 avgöra om de finansiella rapporterna på ett lämpligt sätt beskriver de huvudsakliga händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. För det fall tillräckliga upplysningar har lämnats ska revisorn enligt p. 22 fästa uppmärksamheten på denna i ett särskilt avsnitt i revisionsberättelsen. Om sådana tillräckliga upplysningar däremot saknas, ska revisorn enligt p. 23 lämna ett uttalande med reservation eller med avvikande mening.
Bolaget hade under ett flertal år redovisat förluster och det egna kapitalet var vid räkenskapsårets utgång positivt endast på grund av de aktieägartillskott och kapitaltillskott som bolaget hade erhållit.
Revisorsinspektionen har i sin praxis klargjort att, om ett bolag är beroende av sin ägare eller andra för sin framtida finansiering, så kan bolagets revisor inte nöja sig med ett antagande om att ägaren även framdeles kommer att tillhandahålla nödvändig finansiering.3 De omständigheter som A-son har hänvisat till var heller inte sådana att de gav anledning räkna med att bolagets likviditetsbehov under det kommande året skulle vara täckt.
Förhållandena var alltså sådana att det förelåg en sådan väsentlig osäkerhetsfaktor som avses i ISA 570. Någon upplysning om detta finns inte i årsredovisningen, vilket medför att A-son skulle ha uttalat sig med reservation eller avvikande mening.
Genom att inte göra detta har han åsidosatt god revisionssed.
Se t.ex. Revisorsinspektionens beslut den 17 juni 2015, dnr 2013-1440, och den 5 oktober 2015, dnr 2014-1375.
5 Händelser efter balansdagen
I dokumentationen har antecknats att A-son hade löpande kontakt med bolaget. Det framgår emellertid inte vilken granskning som han gjorde avseende händelser efter balansdagen.
A-son har uppgett följande.
Han hade relativt regelbundet muntliga kontakter med bolagets verkställande direktör och fick bl.a. resultat- och balansrapporter fram till 31 maj 2021. Dessa rapporter visade ett positivt rörelseresultat på cirka 1,9 mnkr. Granskningen i sig utfördes den 30 juni 2021, alltså i anslutning till undertecknandet av årsredovisningen och revisionsberättelsen.
Oftast skedde kontakterna via telefon men det förekom också kontakter via olika digitala plattformar. Han kan konstatera att hans dokumentation i denna del kunde varit avsevärt mycket bättre.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning
Enligt ISA 560 Efterföljande händelser p. 6 ska revisorn utföra granskningsåtgärder som ger honom eller henne tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att han eller hon har uppmärksammat alla händelser som har inträffat mellan datumet för de finansiella rapporterna och datumet för revisors rapport och som kräver justering av eller upplysning i de finansiella rapporterna. Granskningsåtgärderna är avsedda att komplettera sådan granskning som har genomförts i syfte att få fram revisionsbevis för saldona på balansdagen, såsom exempelvis avklippskontroller.
Dokumentationen innehåller ingenting som visar att A-son granskade händelser efter balansdagen. Inte heller hans yttranden innehåller några närmare uppgifter om vilka granskningsåtgärder som vidtogs, vilka iakttagelser som gjordes och vilka slutsatser som drogs. Mot denna bakgrund drar Revisorsinspektionen slutsatsen att A-son inte granskade efterföljande händelser i tillräcklig utsträckning.
Genom att inte granska händelser efter balansdagen på ett godtagbart sätt har A-son åsidosatt god revisionssed.
6 Datering av revisionsberättelsen
Revisionsberättelsen är daterad den 30 juni 2021. Samtliga steg och i stort sett samtliga granskningsdokument i revisionsakten är signerade efter det datum som revisionsberättelsen avgavs.
A-son har uppgett följande.
All granskning var genomförd, genomgången och avslutad vid hans underskrift av revisionsberättelsen. Akten kompletterades i mitten av juli med dokumentation som hade sparats på annat håll.
Bokslutet samt ett första utkast till årsredovisning levererades till honom i slutet av maj 2021. Revisionen genomfördes i allt väsentligt under juni månad och han lämnade klartecken till styrelsen för underskrifter i slutet av juni. Därefter vidtog den något omständliga processen med att skicka årsredovisningen utomlands för underskrifter. Därför blev det början av juli innan han fick den av styrelsen komplett undertecknade årsredovisningen. Detta förklarar också varför färdigställandet av revisionsakten blev klar först i juli även om revisionen i övrigt var helt klar.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning.
Enligt ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter p. 49 ska en revisionsberättelse dateras tidigast det datum när revisorn har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för revisorsuttalandet om årsredovisningen. Bland annat ska revisorn ha bevis för att alla delar och upplysningar som utgör årsredovisningen har upprättats samt att de med vederbörlig befogenhet att göra det har försäkrat att de har tagit ansvar för årsredovisningen.
Ett aktiebolags årsredovisning kan inte anses vara upprättad förrän den har undertecknats av bolagets samtliga styrelseledamöter och, i förekommande fall, den verkställande direktören.
En revisor ska vid sin revision skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att årsredovisningen har upprättats. Av A-sons egna uppgifter framgår emellertid att han vid tidpunkten då han skrev på sin revisionsberättelse, den 30 juni 2021, ännu inte fått del av en underskriven årsredovisning. Han saknade därmed möjlighet att säkerställa att samtliga ledamöter och den verkställande direktören de facto hade undertecknat årsredovisningen.
Genom att avge revisionsberättelsen innan han hade tillräckliga revisionsbevis för att årsredovisningen var undertecknad har A-son åsidosatt god revisionssed.
7 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd
Revisorsinspektionen har funnit flera brister i A-sons revisionsarbete i det aktuella uppdraget. Han har brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Han har inte utfört godtagbar granskning av intäktsredovisningen, bolagets förmåga till fortsatt drift samt händelser efter balansdagen. Slutligen har han avgett revisionsberättelsen innan han hade revisionsbevis som bekräftade att årsredovisningen var upprättad.
A-son har i de nu nämnda avseendena åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), meddelas en disciplinär åtgärd. Det som ligger honom till last är allvarligt, särskilt med beaktande av att han har tillstyrkt fastställande av resultat- och balansräkningarna utan att ha grund för det. Han ska därför ges en varning.
FARs kommentar
Ärendet handlar bland annat om hur revisorn bör beakta risken för penningtvätt på uppdragsnivå. I det aktuella fallet framgick av revisionsbyråns allmänna riskbedömning att kapitaltillskott från annan än ägaren utgjorde en riskfaktor vid bedömningen av risk för penningtvätt på uppdragsnivå. Utan att gå in på detaljer är det viktigt att påminna om att använda den allmänna riskbedömningen aktivt på uppdragsnivå.