FAR har kommenterat detta disciplinärende. Kommentaren återges sist i ärendet.
Erinran på grund av att det av utfärdat intyg inte kunnat utläsas vilken typ av granskning som intyget baserats på eller med vilken grad av säkerhet som intygandet gjordes.
1 Inledning
Revisorsinspektionen har tagit del av information rörande auktoriserade revisorn A-son som har gett inspektionen anledning att öppna detta ärende. Frågan gäller ett revisorsintyg som A-son har avgett för ett aktiebolag inom ramen för en skiljetvist.
2 Utredningen och revisorns uppgifter i ärendet
Av revisorsintyget framgår att A-son var revisor i det aktuella aktiebolaget och att bakgrunden till intyget var ett beslut från skiljenämnden om att vissa förhållanden i bolaget skulle intygas av en revisor. A-son har i intyget angett att det är baserat på den dokumentation och de upplysningar som han fått från bolagets ställföreträdare, hans utredning och kontroll av dessa uppgifter samt den kunskap i övrigt om bolaget och dess förhållanden som han förvärvat som dess revisor. Av intyget kan inte utläsas att det upprättades i enlighet med någon standard, vilken typ av granskning som det baserades på eller med vilken grad av säkerhet som intygandet gjordes.
I revisorsintyget, som är daterat den 17 februari 2021, lämnas uppgift om:
de hyresavtal som aktiebolaget var bundet av per den 1 juli 2020 respektive den 31 december 2020,
aktuell årshyra enligt respektive hyresavtal,
de faktiska hyresintäkterna under år 2020 från respektive hyresavtal samt utestående hyresfordringar avseende det året och
intäkter avseende omsättningshyra för åren 2018 och 2019.
A-son har uppgett följande.
Han utfärdade intyget på begäran av skiljenämnden. Bakgrunden var en tvist mellan två andra aktiebolag – säljare respektive köpare – av det aktiebolag som han var revisor i och som revisorsyttrandet avsåg. Skiljenämnden hade beslutat att det skulle hämtas in ett revisorsintyg, vilket också hade accepterats av båda parter. De sakförhållanden som han uttalade sig om i intyget följde av skiljenämndens beslut.
Någon enhetlig definition av begreppet "revisorsintyg" förekommer enligt hans uppfattning inte utan begreppet används ofta som en beteckning på ett utlåtande som en revisor ombeds att lämna i olika sammanhang, t.ex. för att styrka vissa förhållanden eller uppgifter i samband med att ett företag ansöker om statligt eller kommunalt stöd. Som ett exempel kan nämnas det revisorsintyg som ett medieföretag behöver lämna för att få en ansökan om presstöd beviljad. Någon särskild revisionsstandard för vad som krävs av revisorn för att lämna ett sådant intyg finns inte utan kraven framgår av presstödsnämndens anvisningar. Att han rubricerade sina uttalanden som ett revisorsintyg berodde på att skiljenämnden i sitt beslut hade förelagt svaranden (det säljande bolaget) i skiljemålet att överlämna ett sådant till motparten. Han kunde naturligtvis ha valt att beteckna utlåtandet på något annat sätt men han ser inte att det skulle ha gjort någon skillnad.
Huruvida uppdraget skulle betraktas som ett bestyrkandeuppdrag eller ett övrigt granskningsuppdrag var inte en huvudfråga. Det väsentliga för honom var i stället att han hade goda grunder för sina uttalanden, vilket han också anser var fallet.
Rent praktiskt gick arbetet i huvudsak till så att han införskaffade kopior av hyreskontrakten samt stämde av hyresintäkterna mot redovisningen.
3 Bedömning och val av disciplinär åtgärd
En revisors uppdrag av granskande natur brukar ses som antingen bestyrkandeuppdrag eller övriga granskningsuppdrag. Bestyrkandeuppdrag kan genomföras med olika grad av säkerhet; rimlig säkerhet (revision) eller begränsad säkerhet (översiktlig granskning). De övriga granskningsuppdragen skiljer sig från bestyrkandeuppdragen på så sätt att revisorn vid dessa inte självständigt ska bedöma föremålet för granskningen utifrån principerna om risk och väsentlighet. Yttrandet blir då enbart en sammanställning över genomförda granskningsåtgärder och gjorda iakttagelser.
Av god revisionssed följer att en revisor som skriftligen intygar uppgifter i den handling som revisorn avger, måste vara tydlig med vilken typ av granskning som hans eller hennes yttrande eller uttalande baseras på och, i förekommande fall, med vilken grad av säkerhet som uttalandet görs.1 Det är annars svårt för en läsare att bedöma intygets värde
Av det nu aktuella intyget kan inte utläsas vilken typ av granskning som intyget baserades på eller med vilken grad av säkerhet som intygandet gjordes. Genom att inte lämna denna information har A-son åsidosatt god revisionssed. Det som han har anfört om att organisationer ibland kräver revisorsintyg utan att ange vilken typ av granskning och i förekommande fall med vilken säkerhet som förväntas och hur han benämnt handlingen, dvs. rubriceringen ”revisorsintyg”, föranleder inte någon annan bedömning. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), meddelas en disciplinär åtgärd. Revisorsinspektionen finner att erinran utgör en tillräcklig åtgärd.
Jfr Revisorsinspektionens beslut den 27 mars 2015 i ärende dnr 2013-1604,
FARs kommentar
Återigen har RI tilldelat en disciplinär åtgärd kopplad till revisorns intygande eller yttrande vid sidan om den vanliga lagstadgade revisionen. Revisorer måste äga sin rapportering oaktat vad kund, myndighet eller annan kallar det. Revisorn behöver hitta rätt standard och sedan tillämpa den fullt ut. Revisorn ska också se om det går att definiera uppdraget som rådgivning i de fall det är möjligt.