Varning med sanktionsavgift på 15.000 kr för sena betalningar av skatter och avgifter i den egna verksamheten
FAR har kommenterat detta disciplinärende. Kommentaren återges sist i ärendet.
1 Inledning
A-son är styrelseledamot och ägare i ett bolag som tidigare har bedrivit revisionsverksamhet, i det följande benämnt A-bolaget. Revisorsinspektionen har tagit del av information om hur bolaget har skött betalningen av skatter och avgifter. Informationen har föranlett inspektionen att öppna detta ärende.
A-son har sedermera kommit att bedriva sin revisionsverksamhet i ett annat aktiebolag, i det följande benämnt B-bolaget. Han är styrelseledamot och ägare även i detta bolag.
Revisorsinspektionen har i ärendet utrett hur A-son har skött betalningen av skatter och avgifter i bolagen.
A-son blev auktoriserad revisor i december 2017.
2 Revisorsinspektionens utredning
2.1 Skattekontona
Revisorsinspektionen har tagit del av A-bolagets skattekontoutdrag för perioden 1 januari 2018 – 1 september 2019. Av dessa framgår bland annat följande.
Under år 2018 gjordes inbetalning av skatter och avgifter för sent vid elva tillfällen; vid fyra tillfällen uppgick förseningen till 9–15 dagar, vid fyra tillfällen till 16–17 dagar och vid tre tillfällen till 20–24 dagar. Vid årets slut var saldot på skattekontot -97 tkr.
Vid åtta tillfällen under perioden 1 januari till 1 september 2019 överlämnades skulder på skattekontot till Kronofogdemyndigheten; den 5 januari 74 tkr, den 2 februari 24 tkr, den 2 mars 30 tkr, den 6 april 31 tkr, den 4 maj 26 tkr, den 1 juni 25 tkr, den 6 juli 57 tkr och den 3 augusti 20 tkr. Under året gjordes endast tre inbetalningar direkt till skattekontot och dessa var för sent inbetalade med 9–16 dagar. Den 1 september 2019 var saldot på skattekontot 0 tkr och skulden till Kronofogdemyndigheten hade reglerats.
Revisorsinspektionen har även tagit del av B-bolagets skattekontoutdrag för perioden 1 januari 2019 – 11 november 2019. Av detta framgår att inbetalningar av skatter och avgifter gjordes för sent vid sex tillfällen. Förseningen uppgick vid tre tillfällen till 10–16 dagar, vid två tillfällen till 17–19 dagar och vid ett tillfälle till 80 dagar. Vid periodens slut var saldot på skattekontot 0 tkr.
2.2 Revisorns uppgifter
A-son har uppgett följande.
Under år 2018 arbetade han främst som revisorsassistent åt andra revisorer och hade ett samarbete med en annan revisionsbyrå. Han arbetade därmed i mycket liten omfattning i A-bolaget med att utföra revisioner där han själv var vald som revisor. Samarbetet med den andra byrån avslutades i början av år 2019, vilket gjorde att han flyttade revisionsarbetet till en annan lokal. Sedan år 2019 har han bedrivit sin revisionsverksamhet i B-bolaget.
Han har alltid prioriterat att sköta redovisning av skatter och avgifter till Skatteverket på föreskrivet sätt. Detta innebär att lämna in mervärdesskatte- och arbetsgivardeklarationer i rätt tid och med rätt belopp samt att se till att nödvändigt belopp blir inbetalat till A-bolagets skattekonto.
Tyvärr fungerade inte rutinen med inbetalning till skattekontot till fullo i A-bolaget. Men situationen förbättrades under sommaren 2019. Han gör bedömningen att rutinerna kommer att fungera bättre i framtiden. Han kommer att prioritera inbetalningen till skattekontot bättre så att de skatter och avgifter som redovisas slipper bli restförda hos Skatteverket.
När det gäller B-bolaget hade han mycket att göra under våren och sommaren 2019, eftersom han har många klienter med bokslut i december. Det har inneburit att faktureringen inte har hunnits med som planerat, vilket i sin tur har medfört sena inbetalningar till skattekontot. Han har under året anställt en assistent som kommer att avlasta honom i revisionsarbetet och detta kommer medföra att faktureringsrutinen blir bättre framöver. Detta kommer att innebära tidigare inbetalningar till skattekontot.
3 Revisorsinspektionens bedömning
Av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) följer att disciplinära åtgärder kan riktas mot en revisor med anledning av dennes agerande som ställföreträdare för ett revisionsföretag.
I förarbetena uttalas att bestämmelsen i 32 § andra stycket revisorslagen om revisorns ansvar som ställföreträdare för revisionsföretag i första hand är avsedda för fall då någon skyldighet mot det allmänna inte har fullgjorts, t.ex. om revisionsföretaget inte har skött deklarationer eller inbetalning av skatt på ett korrekt sätt. Den möjlighet som revisorslagen ger att i ett sådant fall upphäva auktorisationen eller godkännandet torde enligt förarbetena kunna bli aktuell t.ex. om revisorn upprepade gånger har försummat förelägganden att avge deklaration eller kontrolluppgifter eller att betala in skatter.1
Av god revisorssed följer att en auktoriserad eller godkänd revisor är skyldig att verka för att samtliga företag som ingår i ett nätverk enligt 2 § 7 revisorslagen och som revisorn är företrädare för sköts på ett korrekt sätt. Bestämmelserna i 32 § andra stycket revisorslagen kan alltså aktualiseras även om en försummelse gällande skatteinbetalning m.m. avser ett företag som inte är ett revisionsföretag men som ingår i ett nätverk med revisionsföretag.2
A-son har bedrivit revisionsverksamhet genom två aktiebolag där han själv har varit ensam styrelseledamot. Under år 2018 bedrevs revisionsverksamheten i A-bolaget och under år 2019 i B-bolaget. Bolagen utgjorde därför under år 2018 respektive år 2019 revisionsföretag. Eftersom det inte verkar ha bedrivits någon revisionsverksamhet i A-bolaget under år 2019, utgjorde det bolaget då inte längre ett revisionsföretag. Det ingick emellertid under år 2019 i ett nätverk med B-bolaget, eftersom bolagen hade bl.a. gemensamt ägande och gemensam ledning (jfr 2 § 7 b revisorslagen).
De underlag i form av skattekontoutdrag som Revisorsinspektionen har tagit in i ärendet visar att bolagen vid flera tillfällen under den granskade perioden har underlåtit att betala in skatter och avgifter i tid. Detta måste tillskrivas försummelse från ställföreträdarens, dvs. A-sons, sida.
A-son har alltså åsidosatt sina skyldigheter som ställföreträdare för A-bolaget år 2018 och för B-bolaget år 2019. Därtill har han åsidosatt sina skyldigheter enligt god revisorssed beträffande A-bolaget år 2019. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd.
Att en revisor i sin egen verksamhet inte följer gällande regelverk är i sig allvarligt. I förevarande fall har misskötseln dessutom skett inom ett område där revisorer i sin yrkesutövning har en lagstadgad skyldighet att påtala fel och brister hos sina revisionsklienter, se 9 kap. 34 § aktiebolagslagen (2005:551). Försummelser av detta slag har i flera tidigare tillsynsärenden föranlett Revisorsinspektionen att upphäva revisorns auktorisation eller godkännande.3 I detta fall har det varit fråga om ett stort antal betalningsdröjsmål, som vid ett flertal tillfällen har föranlett att skulderna har överlämnats till Kronofogdemyndigheten. Omständigheterna är därmed mycket besvärande för A-son. De är emellertid inte synnerligen försvårande och motiverar därför inte ett upphävande av hans auktorisation. I stället kan den disciplinära åtgärden stanna vid en varning. Den bristande hanteringen av skatter och avgifter är emellertid så allvarlig att det finns särskilda skäl att, med stöd av 32 a § revisorslagen, förena varningen med en sanktionsavgift.
En sanktionsavgift ska för en fysisk person fastställas till minst 5.000 kr och högst en miljon kr. Av 32 d–32 f §§ revisorslagen följer att det vid bestämmandet av avgiftens storlek ska tas särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har pågått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen, revisorns finansiella ställning och den vinst som revisorn har gjort eller de kostnader som har undvikits till följd av överträdelsen.
I A-sons fall motiverar överträdelsens art i och för sig en sanktionsavgift om 25.000 kr. Med hänsyn till vad som framkommit om hans finansiella ställning bör avgiften dock kunna stanna på 15.000 kr. Sanktionsavgiften tillfaller staten och ska betalas när beslutet vunnit laga kraft.
Se prop. 2000/01:146 Oberoende ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, s.111.
Se Revisorsinspektionens beslut den 10 november 2017 i ärende dnr 2016-1336.
Jfr Revisorsinspektionens beslut den 15 december 2011, dnr 2011-1495.
FARs kommentar
Revisorn har kritiserats för försummelser att i rätt tid betala skatter och avgifter i den egna verksamheten. Som RI påpekar i sin bedömning har sådana försummelser i ett flertal tidigare ärenden (innan det fanns möjlighet för RI att utfärda sanktionsavgift) föranlett RI att upphäva revisorns auktorisation eller godkännande. Enligt RIs bedömning var omständigheterna i ärendet allvarliga men inte synnerligen försvårande, varför de inte föranledde upphävande, utan påföljden stannade vid en varning med sanktionsavgift. Enligt denna nya praxis från RI verkar normalpåföljden vid liknande försummelser i den egna verksamheten vara 25.000 kr. I detta ärende tog man även hänsyn till revisorns finansiella ställning och bestämde en lägre sanktionsavgift.