Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son en varning.
Revisorsnämnden (RN) har mottagit en underrättelse från Bolagsverket angående ett av auktoriserade revisorn A-son upprättat revisorsyttrande enligt aktiebolagslagen (2005:551).
Av Bolagsverkets underrättelse och övriga handlingar i ärendet framgår följande.
Den 11 juni 2012 mottog Bolagsverket en ändringsanmälan om bl.a. nyemission i ett aktiebolag (bolaget). De emitterade aktierna skulle betalas med apportegendom och A-son hade den 8 juni 2012 lämnat ett intyg enligt 13 kap. 23 § aktiebolagslagen, i vilket hon bl.a. intygade att apportegendomen hade tillförts bolaget. Bolagsverket fann att yttrandet uppfyllde aktiebolagslagens krav och apportemissionen registrerades den 25 juni 2012. Den 31 oktober 2012 underrättade A-son Bolagsverket om att apportegendomen inte hade tillförts bolaget och att hennes yttrande därmed var felaktigt. Bolaget är sedan den 23 oktober 2012 försatt i likvidation efter beslut av bolagsstämman.
Av apportintyget framgår att A-son i sin granskning av apportegendomen hade tagit del av ett urval av lämpliga bevis och att hon granskat köpekontrakt. A-son har till RN gett in ett överlåtelseavtal avseende aktieägarnas förvärv av de två bostadsrätter som skulle utgöra apportegendom. Av överlåtelseavtalet, daterat den 24 maj 2007, framgår att tillträde skulle ske enligt överenskommelse, dock senast den 3 juli 2012, att överlåtelsen var villkorad av att köparna beviljades inträde i bostadsrättsföreningen och att köpeskillingen till fullo skulle betalas per tillträdesdagen. Av en årsredovisning för bolaget i likvidation avseende perioden 28 maj 2012 – 31 december 2012, framgår att det registrerade aktiekapitalet före emissionen uppgick till 50 tkr och efter emissionen till 4,1 mnkr.
A-son har anfört följande.
Hon valdes till revisor i bolaget samma dag som hon upprättade yttrandet. Apportegendomen bestod av två bostadsrätter och hon granskade ett överlåtelseavtal genom vilket de två aktietecknarna förvärvade bostadsrätterna. Utöver granskningen av överlåtelseavtalet, samtalade hon med ordföranden för bostadsrättsföreningen och även med mäklaren för de aktuella bostadsrätterna. Dessa senare samtal är inte dokumenterade. Hon bedömde att granskning av köpekontraktet och uppgift från mäklaren om att köpeskilling hade erlagts var tillräckligt för att utgå från att aktietecknarna ”tillträtt lokalen och därmed kunde tillföra den till aktiebolaget”. Ordföranden i bostadsrättsföreningen hade även gett besked om att både köparna och bolaget ”kunde förväntas beviljas medlemskap i föreningen”.
Vad gäller själva tillförandet skulle det ha manifesterats endast genom undertecknade stämmohandlingar samt bolagets införande i ägarförteckningen hos bostadsrättsföreningen. Stämmohandlingarna var förberedda och införandet i ägarförteckningen utgör inte ett formkrav för tillförandet. Beträffande de sakrättsliga aspekterna är utgångspunkten att de privatpersoner som förvärvade bostadsrätterna var samma fysiska personer som utgjorde bolagets styrelseledamöter. ”Även om det aktiebolagsrättsligt fordras tillförande av apportegendom så blir omständigheterna kring bedömningen av ’tillförandet’ något abstrakt när tillförandet av lös egendom sker från aktietecknare som samtidigt är styrelseledamöter och därmed ställföreträdare för det mottagande bolaget, dvs. det är samma fysiska personer som lämnar respektive mottar den lösa egendomen.” Hon bedömde sammantaget att hon kunde lämna intyget. Så snart det stod klart för henne att apportemissionen hade fallit, tillskrev hon Bolagsverket för att påtala att intyget hade fått ett felaktigt innehåll.
RN gör följande bedömning.
Jfr. prop. 1975:103 s. 202 f.
Se Nerep, Samuelsson – Aktiebolagslagen en lagkommentar, Kapitel 11-22, s. 93.
Ett aktiebolag kan öka sitt aktiekapital genom nyemission och betalning för de nya aktierna kan därvid ske med apportegendom. Om betalning ska ske med apportegendom, ska enligt 13 kap. 23 § aktiebolagslagen en revisor avge ett undertecknat skriftligt yttrande över betalningen. Av yttrandet ska bl.a. framgå att all apportegendom har tillförts bolaget och att egendomen inte tagits upp till ett högre värde än det verkliga värdet. Att egendomen verkligen har tillförts bolaget och att den har åsatts ett värde som motsvarar det verkliga värdet är av vikt framför allt för bolagets borgenärer, eftersom dessa saknar möjlighet att vända sig mot aktieägarna och i stället är hänvisade till bolaget och dess tillgångar för betalning.1 Ett apportintyg är enligt 13 kap. 28 § aktiebolagslagen en förutsättning för att beslutet om nyemission ska registreras hos Bolagsverket och ska således fungera som bevis2 för att apportegendomen har tillförts bolaget. Det finns mot den bakgrunden anledning att ställa höga krav på de kontrollåtgärder som ska föregå utfärdandet av ett sådant intyg.
Se prop. 2004/05:85 s. 234 ff.
Vid bedömning av om apportegendom har tillförts ett bolag ska vedertagna sakrättsliga grundsatser vara avgörande. För att apportegendom ska anses tillförd bolaget måste egendomen vara avskild för bolagets räkning på ett sätt som skyddar denna mot anspråk från överlåtarens borgenärer.3 De granskningsåtgärder A-son har uppgett att hon vidtog för att förvissa sig om att apportegendomen hade tillförts bolaget avsåg i huvudsak aktieägarnas förvärv av den egendom som i ett senare led var avsedd att utgöra apportegendom. A-son vidtog därutöver, genom sitt samtal med bostadsrättsföreningens ordförande, en granskningsåtgärd som synes ha syftat till att klarlägga om det fanns möjlighet att tillföra egendomen som apportegendom. Granskningsåtgärderna innebar dock inte någon undersökning av om egendomen faktiskt hade avskilts för bolagets räkning. Av A-sons yttranden till RN framgår dessutom att de handlingar som avsåg själva tillförandet av apportegendomen endast var förberedda när hon avgav sitt apportintyg.
Sammanfattningsvis finner RN därför att A-son saknade tillräckligt underlag för att avge det aktuella apportintyget. Genom att ändå avge intyget har hon åsidosatt sina skyldigheter som revisor i sådan mån att hon ska meddelas en disciplinär åtgärd. Det som ligger A-son till last är allvarligt. Det finns visserligen anledning att beakta att A-son så långt det varit möjligt har försökt att undanröja menliga effekter av det felaktiga intygandet. Med hänsyn till de allvarliga effekterna som avgivandet av ett felaktigt apportintyg kan få anser RN att den disciplinära åtgärden likväl bör bestämmas till en varning.
Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.