Revisorsnämnden upphäver A-sons godkännande som revisor med omedelbar verkan.
FAR har kommenterat detta disciplinärende. Kommentaren återges sist i avgörandet.
Revisorsnämnden (RN) har mottagit en underrättelse från Skatteverket rörande godkände revisorn A-son. Underrättelsen har föranlett RN att öppna detta disciplinärende. Av handlingarna i ärendet framgår att A-son utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare.
I underrättelsen anges bl.a. att A-son vid 2011 års taxering (inkomståret 2010) inte avlämnade någon självdeklaration, trots särskilt föreläggande om detta. Skatteverket har därför genom beslut den 17 november 2011 skönstaxerat honom samt påfört honom skattetillägg och förseningsavgift.
Uppgifterna i underrättelsen har föranlett RN att begära utdrag från Skatteverket avseende A-sons skattekonto för tiden 1 januari 2009–29 november 2012. Av skattekontoutdraget framgår att A-son regelmässigt gjorde inbetalningar till skattekontot för sent. Förseningarna översteg ofta 12 dagar och uppgick som mest till 74 dagar. Vid ett tillfälle uppgick förseningen dock till endast en dag. Underskottet på skattekontot översteg 100 000 kr vid fem tillfällen under perioden och sedan den 12 mars 2010 har saldot varit negativt vid samtliga ordinarie betalningstillfällen. Under år 2012 varierade saldot mellan minus 30 000 kr och minus 150 000 kr. Per den 29 november 2012 uppgick saldot på skattekontot till minus 92 504 kr.
A-son har uppgett följande.
RNs iakttagelser rörande skattekontot är riktiga. Han noterar dock att underskottet per månadsskiftena för den aktuella perioden endast vid ett tillfälle översteg 100 000 kr. Att inbetalningar till skattekontot gjordes för sent berodde på att han i juni 2006 fick en hjärtinfarkt och därefter genomgick en bypassoperation, vilket han tidvis har besvärats av. Han prioriterade sina klientuppdrag med påföljd att den egna faktureringen inte skedde i sådan tid att betalning hann komma in i rätt tid. Inbetalning av skatter och avgifter skedde så snart han erhöll betalning från den egna faktureringen. Han är medveten om att han skulle ha kunnat lösa betalningarna på annat sätt, men han gjorde inte det.
Hans minnesbild är att han har gett in inkomstdeklarationen för inkomståret 2010 till Skatteverket. En kopia av handlingen finns i hans arkiv och han har utgått från att originalhandlingen har skickats till Skatteverket. Eftersom Skatteverket uppger att deklarationen inte har kommit in får det dock antas att myndigheten inte har tagit del av den. Han kan inte motbevisa Skatteverkets uppgift. Han minns att han har mottagit påminnelser från Skatteverket. Sedan han erhöll slutskattesedel har han inte funderat vidare över saken.
RN gör följande bedömning.
Av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) framgår att om en revisor åsidosätter sina skyldigheter som revisor eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får RN i stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas.
För att en kvalificerad revisor ska vara lämplig att utöva revisionsverksamhet krävs att han eller hon åtnjuter förtroende från såväl uppdragsgivare som det allmänna. För att detta förtroende inte ska rubbas är han eller hon skyldig att i sin verksamhet följa gällande regler och bestämmelser. Av god revisorssed följer vidare att en revisor ska bedriva sin verksamhet i ordnade former och eftersträva sunda ekonomiska förhållanden. Kraven på en revisor att i sin revisionsverksamhet sköta sina åligganden i skatte- och avgiftshänseenden ställs mycket högt.
I ärendet är klarlagt att A-son under perioden 1 januari 2009–29 november 2012 vid ett stort antal tillfällen underlät att betala skatter och avgifter till väsentliga belopp i rätt tid.
Såsom enskild näringsidkare och utövare av revisionsverksamhet har A-son varit att anse som ställföreträdare för revisionsföretag och därmed också ansvarig för att revisionsföretagets skyldigheter i skatte- och avgiftshänseende fullgjordes. Genom att på nyss angivet sätt underlåta att betala skatter och avgifter har han åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för revisionsföretag.
Skatteverket beslutade den 17 november 2011 att skönstaxera A-son för inkomståret 2010 samt att påföra honom skattetillägg och förseningsavgift, på grund av att han inte hade avlämnat någon inkomstdeklaration trots särskilt föreläggande därom. A-son har för sin del anfört att han inte bestrider Skatteverkets uppgift om att myndigheten inte har tagit del av inkomstdeklarationen och har även bekräftat att han mottog påminnelser från Skatteverket. RN finner mot denna bakgrund det utrett att A-son inte har avgett deklaration i rätt tid. Vad A-son därutöver har anfört ger inte anledning till någon annan bedömning. Han har därför även i detta hänseende åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för revisionsföretag.
RN finner alltså att A-son har åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för revisionsföretag i de nu behandlade avseendena och han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Vid bestämmandet av denna beaktar RN följande.
Prop. 2000/01:146 s. 111.
Bestämmelsen om revisorns ansvar som ställföreträdare för revisionsföretag är i första hand avsedd för fall då någon skyldighet mot det allmänna inte har fullgjorts, t.ex. om revisionsföretaget inte har fullgjort sina skyldigheter i frågan om deklarationer eller inbetalning av skatt. Den möjlighet som paragrafen ger att i ett sådant fall upphäva auktorisationen eller godkännandet torde enligt förarbetena kunna bli aktuell t.ex. om revisorn upprepade gånger har försummat förelägganden att avge deklaration eller kontrolluppgifter eller att betala in skatter.1
Det som ligger A-son till last är allvarligt. Det är graverande att han genom att inte ha betalat skatter och avgifter i rätt tid under flera år har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter inom områden där en revisor i sin yrkesutövning har en lagstadgad skyldighet att påtala fel och brister. Han har även efter särskilt föreläggande från Skatteverket försummat att avge självdeklaration för ett inkomstår, med påföljd att Skatteverket beslutat att skönstaxera honom och påföra honom skattetillägg och förseningsavgift. A-son har hänvisat till att han periodvis haft besvär efter en operation år 2006 och att han prioriterat klientuppdragen, vilket bl.a. medfört att hans egna fakturering blev drabbad. RN anser emellertid inte att detta på något avgörande sätt kan ursäkta de brister som det här har varit fråga om. Sammantaget måste omständigheterna anses vara så synnerligen försvårande att A-sons godkännande som revisor ska upphävas med omedelbar verkan.
Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) upphäver RN A-sons godkännande som revisor. Med stöd av 35 § andra stycket nämnda lag bestämmer RN att beslutet ska gälla omedelbart.
FARs kommentar
Upphävande med omedelbar verkan för brister i den egna verksamheten
Bedömningen är i linje med RNs praxis. Så är även beslutet att upphävandet ska gälla med omedelbar verkan. Det kan dock ifrågasättas om det verkligen är nödvändigt att upphävandet vid denna typ av omständigheter ska gälla omedelbart. Huvudregeln är nämligen att beslut om upphävande, liksom andra typer av beslut, börjar gälla först när det har vunnit laga kraft. RN får dock besluta att ett upphävande ska gälla omedelbart.
I sådana fall där en revisor uppvisat stora brister i sin revisionsverksamhet kan det finnas skäl att upphäva auktorisationen eller godkännandet med omedelbar verkan. Däremot borde RN, i ärenden som detta där beslutet inte avser brister i själva revisionen, i större utsträckning låta beslutet få verkan först när det vunnit laga kraft. Inte minst skulle en tillämpning av huvudregeln underlätta för revisorn att i ordnade former kunna avveckla sin verksamhet och avsluta sina uppdrag. En sådan ordning skulle även ge kunderna lite mer tid att hitta en ny revisor.