Dnr 2003-1267, Dnr 2004-275, Dnr 2004-1448, Dnr 2005-617

Faktura från X AB

Bolaget har kostnadsfört en faktura från X AB avseende ”kostnadstäckning samt konsultarvode för försäljning av [Z AB]” om totalt 500 000 kr, varav mervärdesskatt har utgjort 100 000 kr. På fakturan finns en handskriven kvittens ”Kvitteras 010504 Stockholm [NN]”. Fakturan är daterad den 4 maj 2001 men affärshändelsen är bokförd redan den 30 april 2001. Bokföringsdatumet överensstämmer med datumet för de uttag om sammanlagt 500 000 kr som har skett från bolagets bankkonto. På fakturan finns ett bankgironummer angivet och X ABs adress har uppgetts vara Västerås. Trots detta påstås fakturan vara kontantbetald i Stockholm samma dag som den har utställts. Den som kvitterat betalningen, NN, saknar känd anknytning till X AB. Bolaget, dvs. A-sons revisionsklient, har sitt säte i Göteborg.

Vid skattemyndighetens kontroll av likvidströmmarna har följande framkommit. Enligt bolagets bokföring har det skett två uttag från bolagets bankkonto den 30 april 2001 om sammanlagt 500 000 kr. Dessa uttag har motkonterats konto 4041 Inköp främmande tjänster (400 000 kr) respektive konto 2641 Ingående moms

(100 000 kr). Av bankallegaten i anslutning till gjorda uttag framgår att bolaget har tagit ut 50 000 kr och satt in motsvarande belopp direkt på en privatpersons bankkonto. Vidare har bolaget tagit ut 450 000 kr, varav 300 000 kr har använts för att köpa en postväxel. Postväxelbeloppet har sedan satts in på ett bankkonto som tillhör sambon till den person som var uppgiven mottagare till ovannämnda 50 000 kr. Båda personerna saknar känd anknytning till X AB. Av bokföringen framgår inte hur resterande del av uttaget belopp, dvs. 150 000 kr, har disponerats. Det normala förfarandet, enligt skattemyndighetens mening, vid betalning av en faktura i denna storleksordning och där mottagaren har ett bankgirokonto, måste vara att via banksystemet göra en överföring direkt till det fakturerande bolaget.

Beträffande vad som ingår i fakturerade tjänster ”kostnadstäckning samt konsultarvode för försäljning av [Z AB]” har bolaget uppgett att fakturan bl.a. avser anvisningsprovision för förmedling av köpare samt ersättning för utlägg. På fråga av skattemyndigheten har bolaget inte kunnat lämna några tillfredsställande underlag som stöd för dessa uppgifter. Såvitt framkommit skall bolaget ha betalat konsultarvode för anvisning av köpare som inte förbundit sig att förvärva någon bostadsrätt.

Enligt skattemyndighetens bedömning visar omständigheterna att fakturan från X AB saknar verklighetsgrund. Ingenting tyder på att fakturerade tjänster har utförts för bolagets räkning eller att X AB har mottagit någon betalning.

Faktura från Y AB

Bolaget har dessutom under året kostnadsfört en faktura från Y AB avseende ”konsultarvode” om totalt 93 750 kr, varav mervärdesskatt har utgjort 18 750 kr. Bolaget har till skattemyndigheten uppgett att fakturan avsett anvisningsprovision för förmedling av köpare till bostadsrätter på västkusten samt ersättning för utlägg. Bolaget har inte visat något underlag till stöd för att de presumtiva köparna har förvärvat några bostadsrätter. Vid skattemyndighetens granskning av bolagets bokföring har noterats att betalning av fakturan uppges ha skett samma dag som den har daterats. Det finns inget underlag som utvisar att fakturabeloppet har betalats till

Y AB. I anslutning till fakturan har i bokföringen påträffats ett bankallegat som utvisar att 75 000 kr har tagits ut från bolagets bankkonto, varav 50 000 kr har använts för att köpa en postväxel som är ställd till ställföreträdaren för Y AB personligen. Vem som har mottagit resterande uttaget belopp från banken om

25 000 kr, liksom ett belopp om 18 750 kr som har minskat bolagets kassabehållning, framgår inte av bokföringen.

3.2.1 RNs bedömning

Enligt 10 kap. 17 § aktiebolagslagen (1975:1385), jämförd med 10 kap. 16 § första stycket 2 samma lag, får en revisor vid sin revision inte anlita någon som biträder vid det reviderade bolagets bokföring.1 Med bokföring avses bland annat upprättande av bokslut och årsredovisning. A-son har uppgett att hans revisorsassistent har varit delaktig i upprättandet av bolagets bokslut och årsredovisningar. Enligt A-sons dokumentation har dessa tjänster erbjudits revisionsklienten för samtliga här aktuella räkenskapsår. Annat har således inte framkommit än att A-son vid ifrågavarande revisioner har anlitat en assistent som dessutom biträtt vid bolagets bokföring. Härigenom har A-son åsidosatt en grundläggande jävsbestämmelse i aktiebolagslagen.

3.3.1 Anmälan och övriga handlingar

I årsredovisningarna för räkenskapsåren 1998/99-2000/01 har posten pågående arbeten upptagits till 280 000 kr, 279 000 respektive 279 000 kr. Bolagets egna kapital redovisades för dessa räkenskapsår till 75 000 kr, 126 000 kr respektive

141 000 kr. Enligt anmälan har posten varit kraftigt övervärderad varje år, då det redovisade beloppet även har omfattat beställningar för framtida leveranser. Rätteligen borde posten ha redovisats med 104 000 kr, 99 000 kr respektive 40 000 kr. De senare beloppen har även legat till grund för de justeringar rörande tidigare räkenskapsår som har påverkat resultatet för räkenskapsåret 2001/02 och som har redogjorts för i årsredovisningen för det året. A-son, som har reviderat även räkenskapsåret 2001/02, har inte haft några synpunkter på vidtagna justeringar.

3.3.2 A-sons yttranden

A-son har uppgett i huvudsak följande. Beträffande granskningen av posten pågående arbeten förlitade han sig på sin assistent som löpande skötte denna. Respektive räkenskapsår har assistenten avrapporterat till honom. Ifråga om uppgifter om pågående arbeten torde en revisor ha fog för att få förlita sig på företagsledarens uppgifter. A-son har besökt företaget och haft genomgång av underlagen med företagsledningen. Företagsledningen har upprättat en förteckning över pågående arbeten och han har varje räkenskapsår gått igenom denna post för post med företagsledningen.

3.3.3 A-sons revisionsdokumentation

I granskningsplanerna för samtliga här aktuella räkenskapsår har pågående arbeten bedömts ha hög risk och hög väsentlighet.

På ett arbetspapper som rör granskningen av posten pågående arbeten räkenskapsåret 1998/99 har A-sons assistent noterat ”U.a” efter granskningsåtgärderna ”Stäm av mot specifikation” och ”Rimlighetsbedöm mot tidigare år”. Som sammanfattning har angetts att ”Företaget måste bli bättre på kalkyler och uppföljning av pågående arbeten”. Slutsatsen uppges vara att posten synes vara rimligt redovisad. Som underlag för granskningen finns en bokslutsbilaga med en specifikation över pågående arbeten per balansdagens datum, på vilken beställarnas namn och respektive belopp finns angivna. Specifikationen har skrivits under av företagsledaren.

För räkenskapsåret 1999/00 har på motsvarande arbetspapper som redogjorts för ovan gjorts likalydande noteringar med det undantaget att en sammanfattning saknas. Liksom föregående år består underlaget av en bokslutsbilaga med specifikation, men det här året är inte specifikationen undertecknad av företagsledaren.

I dokumentationen för räkenskapsåret 2000/01 återfinns på arbetspapperet som avser granskningen av pågående arbeten motsvarande noteringar som året innan. Som underlag finns en bokslutsbilaga där pågående arbeten ”enl uppg” redovisas med

279 000 kr, en specifikation samt två faxmeddelanden från bolaget till A-sons assistent. Specifikationen uppges avse beställda arbeten per balansdagens datum, vars sammanlagda belopp avviker från vad som redovisats på bokslutsbilagan. I faxmeddelandena anges att värdet av beställda möbler samt möbler som är inlämnade för renovering uppgår till 279 000 kr per balansdagens datum. Av detta belopp uppges 75 000 kr avse möbler som skall levereras till kund i slutet av oktober 2001 och i början av år 2002. I dokumentationen finns även ett brev från redovisningskonsulten till A-sons assistent, av vilket framgår att de uppgifter som företagsledaren har lämnat rörande värdet av pågående arbeten – enligt konsulten – även kan omfatta beställningar av arbeten som ännu inte har påbörjats.

3.3.4 RNs bedömning

A-son har i sina granskningsplaner för samtliga här aktuella räkenskapsår bedömt pågående arbeten som en post som har både hög risk och hög väsentlighet. Med hänsyn till storleken på denna post i förhållande till bolagets egna kapital delar RN denna bedömning. A-son har dock – trots sina anteckningar i granskningsplanen – förlitat sig på de uppgifter som hans assistent och bolagets ställföreträdare har lämnat till honom. Annat har inte framkommit än att A-son har godtagit dessa uppgifter utan att vidta några egna granskningsåtgärder.

Särskilt anmärkningsvärt är detta vad avser revisionen av räkenskapsåret 2000/01 då det i A-sons dokumentation finns ett flertal handlingar som indikerar oklarheter huruvida posten pågående arbeten endast innehåller per balansdagen nedlagda kostnader för kundernas räkning. Mot bakgrund av ovan angivna brister i A-sons granskning har han inte haft grund för att tillstyrka fastställande av resultat- och balansräkningar för räkenskapsåren i fråga.

3.4.1 Anmälan och övriga handlingar

Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. att bolaget har varit föremål för en skatterevision, vilken skall ha omfattat perioden den 1 maj 1996–31 juli 1998. Mot bakgrund av vad som därvid framkommit har skattemyndigheten fattat ett flertal beslut rörande bolagets mervärdesskatt, bl.a. ett beslut meddelat den 16 april 1999 där bolaget har påförts ytterligare mervärdesskatt med 106 000 kr. Av detta belopp avsåg 82 000 kr felaktigt avdrag för ingående mervärdesskatt, vilket kunde hänföras till en ombyggnad av en stadigvarande bostad under räkenskapsåret 1997/98.

3.4.2 A-sons yttranden

Beträffande granskningen av bolagets skatter och avgifter har A-son uppgett att han förlitade sig på sin assistent. Bolaget hade i många år haft dålig likviditet på grund av lönsamhetsproblem varför ”viss eftersläpning hade skett såsom skatter och avgifter”. Anmärkning borde ha skett i respektive revisionsberättelse. Han fick inför varje revisionsberättelse besked om att skatter och avgifter faktiskt hade betalats. Det har sedermera visat sig att uppgifterna var oriktiga. I backspegelsperspektiv borde han inte ha förlitat sig på revisorsassistenten utan kontrollerat själv.

3.4.3 A-sons revisionsdokumentation

I A-sons granskningsplan för räkenskapsåret 1998/99 anges som en iakttagelse från tidigare revisioner att bolaget släpar efter ”med moms och skatter”. På hans arbetspapper rörande kortfristiga skulder har efter samtliga revisionsåtgärder noterats ”U.a” och som slutsats anges att posten synes vara rimligt redovisad. Av en bokslutsbilaga framgår dock att bolagets mervärdesskatteskuld om 82 000 kr till följd av felaktigt avdrag vid ombyggnad har redovisats som kortfristig skuld både vid ingången och utgången av räkenskapsåret 1998/99.

I granskningsplanen för räkenskapsåret 2000/01 anges återigen att bolaget har ”eftersläpning med moms och skatter”. På ett arbetspapper finns en notering att bolaget ”Har varit dåliga betalare hä[n]förligt till tidigare år” samt ”Har haft eftersläpningar från tidigare år”. Som slutsats anges därefter ”Posten synes rimligt redovisad”. Av en bokslutsbilaga framgår att bolaget hade en ”felredovisad” mervärdesskatt för december 2000 med drygt 47 000 kr.

3.4.4 RNs bedömning

A-son har i sina granskningsplaner för de aktuella räkenskapsåren uppmärksammat att bolagets skatte- och avgiftsredovisning tidigare år har varit bristfällig. Trots detta har annat inte framkommit än att han även vid granskningen av bolagets mervärdesskatteredovisning har förlitat sig på sin medarbetares uppgifter – vilka inte har innehållit några anmärkningar – utan att komplettera dessa med egna granskningsåtgärder. RN finner därför att A-sons granskning har varit bristfällig.

Av 10 kap. 31 § aktiebolagslagen följer att en revisor skall anmärka i revisionsberättelsen om han har funnit att det reviderade bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter beträffande skatter och avgifter.2 I A-sons dokumentation finns bokslutsbilagor som visar att bolaget har haft oredovisad mervärdesskatt; vid utgången av räkenskapsåret 1998/99 med 82 000 kr och vid utgången av räkenskapsåret 2000/01 med 47 000 kr. Genom att i revisionsberättelserna för dessa två räkenskapsår inte anmärka på att bolaget inte har redovisat och betalat mervärdesskatt i rätt tid har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

3.5.1 Anmälan och övriga handlingar

I anmälan anges bl.a. följande. Efter bolagets byte till nya redovisningskonsulter har dessa vid genomgång av bolagets bokföring kunnat konstatera att kassabokföring har saknats för bolagets kontanta in- och utbetalningar. Bolaget har dessutom saknat avstämningsrutiner för bl.a. likvidkonton och konto för erhållna förskott/handpenningar. Bristerna i bolagets avstämningsrutiner har enligt anmälarna lett till att såväl intäkter som utgående mervärdesskatt har redovisats med för låga belopp.

3.5.2 A-sons yttranden

A-son har uppgett följande. Det var företagsledaren som skötte kassainventeringarna och undertecknade kassaintygen. Ifråga om uppgifter om kassaavstämningar torde en revisor ha fog för att få förlita sig på företagsledarens uppgifter. A-son hade hela tiden en dialog med sin assistent som gjorde uppföljningar av materialet och han fick information om att allt var under kontroll. Vid ett antal tillfällen har han besökt företaget och kontrollerat kassarutinerna. Han gick igenom med företagsledningen hur kassarutinerna skulle utformas; dvs. att kontanta försäljningar skulle skrivas in i numrerat kassablock, att handpenning för kommande arbeten skulle hanteras på samma sätt samt att kassan skulle räknas och sammanställas dagligen för insättning på banken. Dessa instruktioner har lämnats för räkenskapsåren 1997/98 och 1998/99. För räkenskapsåren 1999/00-2001/02 har han gjort uppföljningar av att rutinerna följts. Hans bedömning var att kassarutinerna blev utförda på ett korrekt sätt. Någon specifik ”dokumentation över kassarutinerna” har dock inte upprättats vid dessa tillfällen.

Vad avser RNs fråga om vilka granskningsåtgärder och överväganden som har föranletts av noteringarna i A-sons dokumentation om att materialet har varit oordnat och att bl.a. avstämningsrutiner inte har fungerat, har han anfört i huvudsak följande. Under samtliga räkenskapsår har ett omfattande arbete ägnats åt att förmå företagsledningen att förbättra rutinerna och inse vikten av att dessa måste upprätthållas. Arbetet med företaget pågick ständigt med många och täta kontakter. Hans bestämda uppfattning var att det skulle gå att hjälpa företaget att få rutiner och avstämningar att fungera. Till boksluten för respektive räkenskapsår har materialet sammanställts, avstämningar skett och oordningen rättats till.

3.5.3 A-sons revisionsdokumentation

A-son har i sina granskningsplaner för samtliga här aktuella räkenskapsår uppgett att det förekommer dålig ordning beträffande bolagets kassa- och bankrutiner. Han har därutöver bedömt kassa och bank vara poster med både hög risk och hög väsentlighet. I dokumentationen för samtliga tre år finns även en notering om att ”Likviditeten i företaget är mycket ansträngd varför det är enormt viktigt att dagligen följa betalningsströmmarna och att ev[entuellt] börja likviditetsplanera”. Därutöver består dokumentationen av ett arbetspapper med en notering om att posten synes vara rimligt redovisad. Underlaget för kassaredovisningen består av en bokslutsbilaga samt ett kassaintyg som är underskrivet av företagsledaren. Såvitt avser räkenskapsåret 2000/01 överensstämmer inte det kassabelopp som har verifierats av företagsledaren med motsvarande belopp i bokslutsbilagan. Skillnaden är markerad med ett frågetecken. Utan någon vidare notering synes A-son dock ha frångått företagsledarens uppgift i detta hänseende. I granskningsplanen för sistnämnda räkenskapsår uppges vidare ”Mycket avstämningsarbete samt omkonteringar sent avlämnat material” och ”Mycket dålig avstämning av balanskonton vilket resulterade i att allt fick göras om.”

3.5.4 RNs bedömning

Bolagets redovisningskonsulter har under en tid när A-son fortfarande var vald revisor i bolaget upptäckt allvarliga brister i bolagets kassabokföring samt bristfälliga avstämningsrutiner vad gäller likvidkontona. Till följd härav har anmälarna gjort gällande att bolagets intäkts- och mervärdesskatteredovisningar har redovisats med för låga belopp. Mot bakgrund härav innehåller årsredovisningen för räkenskapsåret 2001/02 rättelser avseende de fyra tidigare räkenskapsåren.

Att A-son själv vid sina revisioner har uppfattat posten kassa och bank som ett riskområde framgår av hans granskningsplaner för respektive år, vari han har gjort bedömningen att denna post har både hög risk och hög väsentlighet. A-son har till RN uppgett att han har förlitat sig på sin assistents respektive på företagsledarens uppgifter. I dokumentationen för samtliga här aktuella räkenskapsår finns noteringar om att bolaget har uppvisat allvarliga brister beträffande kassaredovisningen. Mot bakgrund härav framstår det som särskilt anmärkningsvärt att A-son utan egna kontroller i flera fall har godtagit såväl företagsledarens uppgifter om kassaavstämningar som medarbetarens granskningsinsats – särskilt då denna inte synes ha resulterat i några anmärkningar. A-son har vidare uppgett att han vid ett flertal tillfällen informerat företagsledaren om vikten av att ha fungerande kassa- och avstämningsrutiner. RN noterar att denna kommunikation med företagsledaren inte har dokumenterats. Med hänsyn till det ovan anförda samt då A-son i sin revisionsberättelse för räkenskapsåret 2001/02 har godtagit de rättelser som har gjorts avseende räkenskapsåren 1997/98-2000/01, kan RN inte dra någon annan slutsats än att hans granskningsinsats i dessa hänseenden har varit mycket bristfällig vid revisionen av räkenskapsåren 1998/99-2000/01. Att inte granska bolagets kassaredovisning eller avstämningsrutiner rörande bolagets likvidkonton framstår som än mer anmärkningsvärt när bolaget ägnar sig åt sådan verksamhet som typiskt sett omfattar kontanthantering. A-son har på grund av sin bristfälliga granskning inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar för räkenskapsåren i fråga.

5.3.1 A-sons revisionsdokumentation

RN har begärt att få ta del av all A-sons revisionsdokumentation avseende samtliga ovan nämnda sju revisionsuppdrag. Den revisionsdokumentation som A-son har tillställt RN utgörs av respektive bolags årsredovisning och revisionsberättelse, oberoendeanalys, risk- och väsentlighetsbedömning, granskningsplan, standardiserade arbetsprogram där A-son antecknat U.a vid olika revisionsåtgärder samt bokslutsbilagor med underlag.

A-son har, som svar på RNs anmaning att beskriva samtliga utförda revisionsåtgärder i form av kontroller av väsentliga/riskfyllda resultat- och balansposter och förvaltningsrevisionella åtgärder för de här aktuella uppdragen, lämnat följande redogörelse. Han gör en övergripande revisionsplanering med utgångspunkt från föregående års revision, genomgång av grundmaterial och information om uppdraget. Han har en genomgång med respektive assistent vid vilken bl.a. en riskanalys upprättas. Genomgång görs även av granskningsplan och oberoendeanalys. Han går igenom företagsbeskrivning och rutinbeskrivning. Då han erhållit klientmaterial går han tillsammans med assistenten igenom risk- och väsentlighetsbedömning och upprättar en slutlig granskningsplan. Granskning utförs av assistenten som avrapporterar löpande vid behov och när arbetet har slutförts. A-son utför förvaltningsrevision och har genomgång med klienten. A-son har anfört att han inte har dokumenterat detta tydligt vid sina tidigare granskningar.

RN har efter genomgång av A-sons dokumentation för vitvarubolaget, dvs. ett av de tre bolag som omfattats av kvalitetskontrollen, noterat att han i risk- och väsentlighetsbedömningen för bolaget har funnit att varulagret hade hög väsentlighet och att risken bedömdes vara medelstor. Varulagret redovisades per balansdagen den 30 april 2004 med 12 mnkr (64 procent av balansomslutningen). A-sons underlag till posten består av en bokslutsbilaga som samtidigt utgör lagerintyg. I dokumentationen återfinns även A-sons arbetsprogram där han vid samtliga revisionsåtgärder noterat U.a.

A-son har som svar på RNs fråga om närvaro vid lagerinventering i vitvarubolaget uppgett att han har närvarit vid inventering den 1 maj 2004 och att han därvid har granskat att inventeringsrutinerna följts. Han observerade hur inventeringen genomfördes samt gjorde egna stickprovskontroller och bedömde att upprättade lagerlistor överensstämde med befintligt lager. A-son har inte med någon dokumentation verifierat att han utfört denna granskning.

RN har efter genomgång av övriga fyra revisionsuppdrag som omfattats av utredningen, dvs. VVS-bolaget, läkarbolaget, reservdelsbolaget och skobolaget, kunnat konstatera att A-son har gjort kommentarer till de granskningsområden där han bedömt risk eller väsentlighet som hög. Han har använt arbetsprogrammen och noterat gjorda iakttagelser. Han har även antecknat sin sammanfattande bedömning efter beskrivna granskningsmoment. Härvid skall tilläggas att A-son till RN har uppgett att han efter kvalitetskontrollantens besök har kompletterat årsakterna i dessa revisionsuppdrag med ”riskanalys och utveckling av arbetspapper och noteringar”. RN noterar att A-son vid tidpunkten för kvalitetskontrollantens besök redan hade avlämnat revisionsberättelser för både VVS-bolaget och läkarbolaget för de här aktuella räkenskapsåren. För dessa bolag har RN således inte haft tillgång till A-sons dokumentation så som den såg ut vid det tillfälle då han avgav sina revisionsberättelser.

Posten varulager utgjorde i reservdelsbolaget och i skobolaget, per balansdagen den 31 augusti 2004, 86 respektive 64 procent av balansomslutningen. I dokumentationen har A-son antecknat ett antal åtgärder som han har utfört avseende granskningen av dessa bolags lager. Trots de i efterhand gjorda kompletteringarna saknas uppgifter om de granskningsåtgärder som A-son i yttrande till RN har uppgett att han har utfört i samband med besök hos bolagen.

I dokumentationen avseende VVS-bolaget, läkarbolaget, reservdelsbolaget och skobolaget finns inga noteringar eller underlag avseende granskning av bolagens intäktsredovisningar eller deras rutiner vid kontantförsäljning. Beträffande de tre förstnämnda bolagen har A-son till RN uppgett att han under tidigare år hade utfört kontroller av respektive bolags kontantförsäljning (patientavgifter i läkarbolaget) och att redovisningen fungerade väl. Han har vidare uppgett att han under räkenskapsåret har följt upp rutinerna i samtliga tre bolag.

A-son har i ett yttrande över RNs promemoria uppgett att handskrivna kommentarer från den granskning som sker ”på plats” hos klienterna inte förs in i dokumentationen. Detta innebär att granskning av rutiner, varulager och försäljning är svår att utläsa av dokumentationen men att sådan granskning har skett regelmässigt vid besök hos klienterna. Han har även uppgett att han inte har sparat sina ”kladdanteckningar” från besök hos reservdelsbolaget och skobolaget.

5.3.2 Avskrivningar

Av årsredovisningen för förvaltningsbolaget framgår att resultatet för räkenskapsåret 2002/03 inte har belastats med några avskrivningar på bolagets fastigheter.

A-son har uppgett att styrelsen hade gjort bedömningen att avskrivningar inte var erforderliga vilket berodde på att externa värderingar hade gjorts under räkenskapsåret som visade att värdet på bolagets fastigheter översteg det bokförda värdet med betydande belopp. Enligt A-son hade det således varit möjligt att göra en uppskrivning ”med samma eller större belopp vilket inte hade påverkat bolagets resultat”. A-son bedömde därför att underlåtenheten att göra en avskrivning inte var ett väsentligt fel. Han har även uppgett att han hade informerat styrelsen och VD om Bokföringsnämndens normgivning4. A-son har inte, vare sig genom dokumentation eller på annat sätt, verifierat att han har tagit del av några externa värderingar av bolagets fastighetsbestånd.