Då ett aktiebolag hamnat i en ekonomisk krissituation har revisorns granskningsinsatser huvudsakligen begränsats till kontakter med den redovisningskonsult som bolaget anlitade. I årsredovisningen har avskrivningar på maskiner och inventarier inte gjorts. Revisorn har inte påtalat denna brist. Revisorsnämnden har funnit revisorns granskningsinsatser otillräckliga och hans dokumentation närmast obefintlig. Nämnden har vidare ansett att revisorn borde ha verkat för att kontrollbalansräkning upprättats tidigare än vad som blev fallet. (Varning.)
Bakgrund
Kommerskollegium har mottagit en anmälan beträffande godkände revisorn Ps revisionsinsatser i ett aktiebolag. Ärendet har överförts till Revisorsnämnden (RN) och prövats enligt äldre bestämmelser, varvid de disciplinära påföljder som kunnat komma ifråga varit varning eller upphävande av godkännandet.
Enligt anmälaren lånade denne ut 100 000 kr till aktiebolaget. Lånet bokfördes som ett aktieägartillskott. Senare framkom att bolagets löpande redovisning var bristfällig och att verksamheten gick dåligt. På anmälarens initiativ bokfördes alla verifikationer varefter en kontrollbalansräkning upprättades i oktober 1994. Månaden därefter försattes bolaget i konkurs. Enligt årsredovisningen för bolagets första räkenskapsår juli 1992 t.o.m. december 1993 uppgick bolagets omsättning till 590 000 kr. Som extraordinär intäkt har redovisats aktieägartillskott om drygt 125 000 kr. Några avskrivningar har inte gjorts på maskiner och inventarier som i balansräkningen upptagits till 530 000 kr. Bolaget redovisade ett rörelseunderskott på 487 000 kr och det egna kapitalet uppgick till 51 000 kr. Bolagets registrerade aktiekapital var 100 000 kr. P har i juni 1994 avgett en ren revisionsberättelse.
Beträffande sina revisionsinsatser har P anfört att han fortlöpande höll kontakt med bolagets redovisningskonsult varvid olika frågor diskuterades. Enligt information från redovisningskonsulten sköttes bokföringen på ett tillfredsställande sätt. P påtalade för bolagets företrädare och redovisningskonsulten att det egna kapitalet i bolaget understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet varför kontrollbalansräkning måste upprättas. Aktieägartillskottet förbättrade emellertid bolagets balans varför sådan skyldighet därefter inte förelåg. Enligt den information P fått lånade anmälaren ut pengarna till ägaren av bolaget som i sin tur kunde göra ett villkorat aktieägartillskott. Avskrivningar på maskiner behövde inte göras eftersom deras verkliga värde vid bokslutet uppgick till anskaffningsvärdet. Värderingsintyg fanns inte, men P ansåg sig själv utifrån sin erfarenhet som revisor i livsmedelsbranschen kunna bedöma maskinernas värde.
RNs bedömning (plenum)
”P har beskrivit sina revisionsinsatser i bolaget. Härvid framgår att han i huvudsak har utfört sitt uppdrag genom att ställa frågor till bolagets redovisningskonsult. Det har inte framkommit att P skulle ha vidtagit några egna direkta kontrollåtgärder. Den dokumentation P upprättat med anledning av uppdraget är i det närmaste obefintlig och inte sådan att det med utgångspunkt i den går att följa revisionsarbetet i efterhand. Någon planering av revisionsarbetet framgår således inte, ej heller hur granskningen utförts eller vilken omfattning den haft. Vidtagna åtgärder såsom kontakter med redovisningskonsulten framgår inte heller. RN bedömer att P utfört sin granskning och sin skyldighet att dokumentera denna på ett i hög grad bristfälligt sätt.
Vad gäller årsredovisningen kan konstateras att avskrivningar på maskiner och inventarier inte har gjorts. Lagliga förutsättningar för att underlåta detta har inte förelegat. Ps bedömning att redovisningen i denna del är riktig måste bedömas som anmärkningsvärd.
Såvitt framkommit i ärendet kan det erhållna aktieägartillskottet endast ha gett styrelsen en högst tillfällig respit med skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385). Trots detta har inte någon kontrollbalansräkning upprättats förrän flera månader härefter. P borde aktivt ha verkat för att detta skulle ha gjorts tidigare.
Sammanfattningsvis har P på ett allvarligt sätt åsidosatt sina plikter som revisor vid fullgörandet av ifrågavarande revisionsuppdrag.
P har i ett tidigare tillsynsärende den 23 maj 1989 (dnr REV 747/88) kritiserats av KK för bristande dokumentation av sitt revisionsarbete. Med hänsyn härtill är det allvarligt att P inte vidtagit åtgärder för att undanröja missförhållandena. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till vad som nu framkommit finner RN anledning att ifrågasätta Ps lämplighet som revisor men låter påföljden nu stanna vid en varning.
Med stöd av 23 § andra stycket revisorsförordningen meddelar RN P varning.”
Kommentar
Detta är åter ett ärende där RN på grundval av bristfällig dokumentation bedömer att granskningsinsatsen också varit bristfällig, jfr fall 113 ovan. Denna gång har RN dessutom kritiska synpunkter mot de uppgifter revisorn i efterhand lämnat om sin granskning.
I likhet med föregående fall aktualiseras även här revisorns plikter då bolaget befinner sig i en ekonomisk krissituation. Även i den delen hänvisas till kommentaren till fall 113 ovan.
Härutöver kan göras ett tillägg till RNs konstateranden avseende underlåtna avskrivningar. För det fall att det funnits lagliga förutsättningar att underlåta avskrivningar borde detta i första hand ha kommenterats på något sätt i årsredovisningen eller i andra hand ha behandlats i revisionsberättelsen. Det får antas att så inte skett eftersom något sådant inte framgår av RNs beslut.
Henry Åkerlund