Dnr 1994-901, Dnr 1996-474, Dnr 1996-761

Revisorsnämnden har prövat tre anmälningar mot en godkänd revisor och därvid funnit att denne underlåtit att utföra revisionsuppdrag enligt god revisionssed och att dokumentera sitt arbete på föreskrivet sätt samt förhållit sig alltför passiv när det gällt att etablera kontakt med klienten i ett revisionsuppdrag och, i syfte att förhindra att en revisionsklient skulle försättas i likvidation, avgivit en revisionsberättelse trots att han inte utfört någon som helst granskning. Nämnden har vidare funnit att revisorn riskerat sitt oberoende genom att vara revisor i ett bolag vars företrädare var revisor i hans eget bolag (s.k. korsvis revision) samt i en revisionsberättelse utgett sig för att vara auktoriserad revisor. Revisorn hade tidigare gjort sig skyldig till försummelser, bland annat angående dokumentationsplikten, vilka lett till disciplinär påföljd. (Upphävande, omedelbar giltighet.)

Bakgrund

Revisorsnämnden (RN) har i detta beslut avgjort tre tillsynsärenden avseende godkände revisor T. Ärendena har inletts med anledning av dels två underrättelser från en skattemyndighet (SKM), dels en anmälan från Patent- och registreringsverket (PRV). Den första underrättelsen från SKM inkom ursprungligen till KK, varför de påföljder som i det ärendet kan komma i fråga är varning eller upphävande av godkännandet.

Av den första underrättelsen från SKM framkommer att myndigheten vid granskning av ett aktiebolag fått information från dess företrädare att T, som var bolagets revisor, inte varit i kontakt med bolaget vid något tillfälle från det han tillträdde uppdraget i januari 1992 tills bolagets redovisningsmedhjälpare i augusti 1994 kontaktade honom med anledning av SKMs granskning. – T har i yttrande anfört att han i samband med att han tillträdde uppdraget som revisor skrev ett första brev till bolaget som inte besvarades. T tror sig minnas att det kom i retur till revisionsbyrån med uppgift om att adressaten var okänd. Det sändes då om till en c/o-adress. Därefter gick tiden och i januari 1994 skrev han återigen till bolaget. Då inte heller detta brev besvarades avsade sig T uppdraget i juni samma år. Sin avsägelse meddelade han skriftligen till bolaget, PRV och länsstyrelsen. Under handläggningens gång har T ändrat sina uppgifter beträffande avsägelsen och uppgett att denna av misstag aldrig sänts i väg.

I den andra underrättelsen har SKM ifrågasatt Ts oberoende som vald revisor i ett aktiebolag, en revisionsbyrå, vars styrelseledamot är vald revisor i Ts egen revisionsbyrå. Skattemyndigheten har vidare ifrågasatt om T kan fullgöra sina revisionsuppdrag enligt god revisionssed med hänsyn till det stora antal aktiebolag i vilka han är vald revisor och med beaktande av att han endast har två anställda medarbetare. – T har uppgett att han skall välja ny revisor i det bolag i vilket han bedriver sin revisionsverksamhet. Hans revisionsklienter utgörs till stor del av vilande och nybildade bolag. Han har åtagit sig en hel del nya uppdrag under 1994 och 1995 eftersom många gamla klientbolag kommer att övergå till annan rörelseform som en följd av kravet på förhöjt aktiekapital.

I detta sammanhang har RN vid besök hos T konstaterat att denne äger och driver en revisionsbyrå i form av aktiebolag. I detta bolag är, förutom T själv, också hans hustru anställd på deltid som revisorsassistent. Härutöver anlitas på timbasis ytterligare en person som revisorsassistent. Enligt uppgift från PRV i december 1994 var T vald revisor i cirka 280 aktiebolag och vid kontroll i januari 1997 var antalet uppdrag oförändrat. Vid RNs besök i oktober 1995 uppgav T att han reviderat uppskattningsvis 180 aktiebolag det senaste året, men att han var vald revisor i flera nybildade bolag där någon revision ännu inte utförts.

Enligt RN upprättar T inga skriftliga granskningsplaner. Han lämnar muntligen instruktioner till sina två medarbetare om hur de skall utföra granskningsarbetet. De utför granskningsåtgärderna och dokumenterar sitt arbete i en förtryckt granskningsrapport som överlämnas till T tillsammans med årsredovisning, kopior av klientens räkenskapsmaterial och viktigare korrespondens. Därefter granskar T det material som tillställts honom. Han vidtar själv inga granskningsåtgärder förrän bokslutet och årsredovisningen upprättats. Han deltar aldrig vid varulagerinventering. T uppgav vid besöket att han har stort förtroende för sina medarbetare och litar på att de utför ett fullgott arbete.

RN begärde att få del av Ts dokumentation över utförd revision i sex bolag. Beträffande ett av dessa företag kunde T inte återfinna några arbetspapper överhuvudtaget. I övriga uppdrag var dokumentationen ytterst knapphändig och utgjordes av standardiserade checklistor där olika granskningsåtgärder skrivna som frågor markerats med ja eller nej.

Av anmälan från PRV framgår att ett aktiebolag stod under hot om likvidation på den grunden att årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993-09-01–1994-12-31 inte sänts in till PRV inom föreskriven tid. Likvidationsärendet avskrevs den 2 april 1996 då handlingarna kommit in till PRV. Revisionsberättelsen som är undertecknad av T har följande lydelse:

Jag har utsetts till revisor efter räkenskapsårets utgång.

Jag har inte haft möjlighet att granska årsredovisningen, räkenskaperna eller styrelsens förvaltning för räkenskapsåret. 95-06-19 gjordes enligt uppgift husrannsakan och allt bokföringsmaterial, inkl dator- och datormedia omhändertogs. För att undvika att bolaget försätts i likvidation har denna årsredovisning upprättats.

Jag tillstyrker inte

att resultaträkningen och balansräkningen fastställes,

att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 960401

T

Auktoriserad revisor

T som yttrat sig över PRVs anmälan har anfört att han åtog sig revisionsuppdraget i januari 1996. Bolagets räkenskapsmaterial var omhändertaget varför det saknades möjlighet att upprätta en korrekt årsredovisning för bolaget. En konsult som bolaget anlitade hade fått uppgift från PRV om att årsredovisningen trots detta skulle komma att godtas om en revisionsberättelse bifogades. Revisionsberättelsen som T undertecknat var formulerad av konsulten.

RNs bedömning (plenum)

RNs sammanfattande bedömning

”Ts verksamhet har tidigare prövats i två tillsynsärenden (1984-04-11, Dnr REV 513/83 och 1987-05-18, Dnr REV 437/86). I båda ärendena konstaterade KK att Ts revisionsinsatser varit bristfälliga och att han i allt för stor utsträckning förlitat sig på det arbete som utförts av medarbetare. Vidare framkom att T underlåtit att upprätta dokumentation över sitt revisionsarbete i enlighet med föreskrivna krav. KK fann omständigheterna i båda ärendena vara så allvarliga att man i besluten uttalade att man övervägt upphäva Ts godkännande som revisor.

I det första beslutet har KK emellertid bedömt att felaktigheterna inte torde ha skett uppsåtligen och beaktat att T inte tidigare varit föremål för disciplinär åtgärd. Mot bakgrund av detta ansåg KK varning vara tillräcklig. I det andra beslutet konstaterade KK att T vidtagit åtgärder för att avhjälpa bristerna i sin verksamhet. Med anledning därav har endast varning meddelats.

Under utredningen av nu behandlade tillsynsärenden har RN funnit att T alltjämt underlåter att fullgöra sin dokumentationsskyldighet i enlighet med föreskrivna krav. Ts dokumentation är så bristfällig att hans arbetsinsatser omöjligen går att bedöma i efterhand. Mot bakgrund av den bristfälliga dokumentationen och vad T under handläggningens gång anfört om sitt sätt att arbeta kan RN inte dra någon annan slutsats än att Ts revisionsinsatser över lag är bristfälliga och inte uppfyller kraven enligt god revisionssed. Därtill kommer att T i egenskap av vald revisor i ett aktiebolag, under mer än två års tid, förhållit sig anmärkningsvärt passiv då han inte vidtagit åtgärder som rimligen kunnat krävas av honom för att etablera kontakt med revisionsklienten. Vidare har framkommit att T varit vald revisor i ett bolag till vilket han inte kunnat inta en opartisk eller självständig ställning, eftersom bolagets företrädare var vald revisor i Ts egen revisionsbyrå. Det har också framkommit att T trots att han inte utfört någon som helst revision, i syfte att undvika likvidation för en revisionsklient, avgett en handling benämnd revisionsberättelse. I denna handling har han dessutom obehörigen utgett sig för att vara auktoriserad revisor.

RN bedömer att vad som nu uppmärksammats om Ts verksamhet samt de förhållanden som i tidigare tillsynsärenden lett till disciplinär åtgärd – bl.a. underlåtenhet att upprätta dokumentation – sammantaget är av sådan beskaffenhet och så allvarliga att omständigheterna måste betraktas som synnerligen försvårande. Ts godkännande som revisor skall därför upphävas.

– – –

Med stöd av 22 § andra stycket revisorslagen upphäver RN Ts godkännande som revisor. Med stöd av 25 § samma lag förordnar RN att beslutet skall gälla omedelbart.”