I samband med bokslut har ett bolag i stället för aktieägartillskott fiktivt bokfört en post avseende pågående arbeten. Under villkor bland annat att en aktieägare skulle beviljas lån av banken för att betala ifrågavarande arbeten, undertecknade revisorn revisionsberättelsen och revisorspåteckning på årsredovisningen. Revisorsnämnden anser att klientens redovisning härmed inte gett en rättvisande bild samt har funnit det allvarligt att revisionsberättelse och revisorspåteckning avgetts innan bokslutet var definitivt. (Varning.)
Bakgrund
KK har från en åklagarmyndighet fått handlingar beträffande godkände revisorn H. Av dessa framgår att H varit revisor i ett aktiebolag som per bokslutsdagen den 31 augusti 1991 uppvisade en rörelseförlust om drygt tre miljoner kronor. Vid diskussioner mellan H, företagsledningen och en redovisningskonsult konstaterades att bolaget behövde ett tillskott om 2,1 miljoner kronor för att överleva. Företagsledaren förklarade sig beredd att lämna ett aktieägartillskott men eftersom hans tillgångar var bundna måste han låna upp beloppet. Detta skulle inte utgöra något problem, eftersom det fanns betydande övervärden i den fastighet företagsledaren ägde till hälften och i vilken bolaget bedrev sin verksamhet. I detta sammanhang erinrade sig emellertid företagsledaren att bolaget utfört omfattande arbeten på fastigheten och att detta inte fakturerats fastighetsägarna. Därpå bokfördes i bolaget en post om 2,1 miljoner kronor som pågående arbeten. Detta upplägg villkorades av att företagsledaren skulle beviljas lån av banken och att den andre hälftenägaren till fastigheten gav sitt samtycke. I annat fall skulle bokslutet rivas upp och göras om. I detta skede undertecknade H en ren revisionsberättelse och lämnade en revisorspåteckning på den preliminära årsredovisning som färdigställts och undertecknats. Ordinarie bolagsstämma skulle inte hållas och handlingarna skulle inte uppvisas för utomstående förrän nämnda villkor uppfyllts, vilket dock H betraktade som en formalitet. Företagsledaren fick så småningom negativa besked från både banken och den andra delägaren i fastigheten. Bolaget försattes i konkurs på egen begäran.
Åklagaren har gjort gällande att uppbokningen av pågående arbeten var en luftpost. Vid brottmålsförhandling i tingsrätten har företagsledaren och bolagets förre revisor förklarat att bolaget utfört vissa arbeten på fastigheten. I hyreskontraktet har emellertid avtalats att bolaget skulle svara för alla reparationer av fastigheten. I gengäld betalade bolaget en nedsatt hyra. För att kunna göra fordringen avseende arbeten på fastigheten gällande, krävdes samtycke från den andra delägaren eftersom konstruktionen innebar att hyresavtalet måste skrivas om med en högre hyra för bolaget. Åklagarens åtal mot H ogillades i tingsrätten och prövades inte i högre instans.
H har till Revisorsnämnden (RN) anfört att han ansett posten på 2,1 miljoner balansgill bl.a. på grund av att företagsledaren, som hade en privat förmögenhet, bekräftat och godkänt fordran på sig själv. Parterna var också överens om priset för utfört arbete. H fick dock inte förrän efter konkursen kännedom om att de villkor som ställts upp för att bokslutet skulle bli definitivt, inte hade uppfyllts.
RNs bedömning (plenum)
”Det är ostridigt att H deltagit i de diskussioner och känt till de omständigheter som lett till att 2,1 miljoner kr bokförts som pågående arbeten samt att han undertecknat årsredovisningen och sin revisionsberättelse trots att bokslutet, enligt hans egen uppfattning, endast var preliminärt.
Av Hs egna uppgifter i ärendet framgår att det inte varit fråga om något pågående arbete i egentlig mening utan att innebörden av det beskrivna förfarandet varit att företagsledaren skulle skjuta till pengar i form av ett aktieägartillskott. Att under sådana förhållanden redovisa den tänkta transaktionen under rubriken pågående arbeten strider mot god redovisningssed. Förfarandet har dessutom medfört att bokslutet gett en missvisande bild av bolagets verksamhet och ställning. Detta inte minst mot bakgrund av vad företagsledaren och den förre revisorn uppgett inför tingsrätten, nämligen att bolaget med den valda konstruktionen skulle få vidkännas högre hyreskostnader.
En kvalificerad revisor bör, i en situation som denna, aktivt verka för att klientens redovisning blir rättvisande. H borde ha insett att även under förutsättning att de villkor uppfylldes, som enligt hans uppfattning endast var att betrakta som formaliteter, så skulle årsredovisningen inte ge en rättvisande bild av bolagets ställning.
RN finner det vidare allvarligt att H gjort revisorspåteckning och lämnat ifrån sig sin revisionsberättelse innan bokslutet var definitivt. Hans förklaring att handlingarna inte skulle visas för någon utomstående innan dess utgör inte någon godtagbar ursäkt. Det förhållandet att en revisor påtecknar årsredovisningen och lämnar ifrån sig en undertecknad revisionsberättelse trots att bokslutet omfattar en väsentlig post som inte är definitiv innebär i sig, redan med beaktande av risken för att handlingarna missbrukas, ett allvarligt åsidosättande av god revisionssed.
RN finner att H på ett allvarligt sätt har åsidosatt sina plikter som revisor.”
RN meddelade H varning.
Kommentar
RN har inte framfört några synpunkter mot att revisorn deltagit som rådgivare och samtalspartner i de diskussioner som han fört med företagsledaren och redovisningskonsulten. Däremot har RN i beslutet gett uttryck för uppfattningen att revisor i en situation som den aktuella, aktivt måste verka för att klientens redovisning blir rättvisande. Revisorn får med andra ord inte acceptera lösningar som innebär att bolagets årsredovisning blir missvisande.
Henry Åkerlund