En revisor i ett aktiebolag har tre år i rad skriftligen påtalat ett antal fel och brister i bolagets redovisning för bolagets styrelse. Enligt Revisorsnämnden borde revisorn inte ha nöjt sig med detta utan också gjort anmärkning om bristerna i sin revisionsberättelse eftersom felen var av allvarlig art och i några fall också återkom varje år, t.ex. att bolaget felaktigt belastats med ränta för företagsledarens privata lån. Vid revisionen av ett annat aktiebolag har revisorn underlåtit att förvissa sig om att väsentliga anläggningstillgångar ägdes av bolaget. (Varning.)
Bakgrund
I samband med Revisorsnämndens (RNs) handläggning av godkände revisorn Ls ansökan om fortsatt godkännande har en skattemyndighet, på grundval av iakttagelser som gjorts vid skatterevision i två aktiebolag, ifrågasatt Ls revisionsinsatser i bolagen.
Skatterevisionen i det första bolaget (konsultbolaget) – ett företag som bedriver ekonomisk rådgivning, handlägger redovisningsärenden m.m. – omfattar räkenskapsåren 1992-1994. Skattemyndigheten har för samtliga dessa år funnit betydande brister i bolagets redovisning. Bristerna har bl.a. föranlett skattemyndigheten att i efterhand påföra bolaget mervärdesskatt och skattetillägg. Bolaget har under vissa perioder även försummat att i rätt tid deklarera för inkomster och mervärdesskatt vilket medfört att bolaget har skönstaxerats. L har lämnat ren revisionsberättelse för räkenskapsåret 1992. I revisionsberättelserna för räkenskapsåren 1993 och 1994 har han påtalat att bolaget 1991 förvärvat del av en fastighet men att lagfart saknas för detta förvärv. Han har därutöver i revisionsberättelsen för 1993 noterat att han först den 15 september 1995 erhållit räkenskapsmaterialet för granskning och i revisionsberättelsen för år 1994 förklarat att han på grund av osäkerheten beträffande en bland tillgångarna upptagen skattefordran inte kan vare sig till- eller avstyrka att resultat- och balansräkningen fastställs eller att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen. Revisionsberättelserna innehåller i övrigt inga anmärkningar.
Vid skatterevisionen i det andra bolaget – ett åkeri – har skattemyndigheten konstaterat att detta bolag i sin balansräkning per den 31 december 1994 bland anläggningstillgångarna upptagit fordon till ett värde motsvarande i det närmaste hälften av bolagets totala tillgångar. Dessa fordon var vid tidpunkten i fråga inte längre bolagets egendom. L har lämnat en ren revisionsberättelse.
L har anfört följande. Konsultbolagets årsredovisningar och räkenskapsmaterial har under alla år inkommit för sent för revision vilket han påtalat såväl muntligt som skriftligt. Räkenskapsmaterialet har varit svårreviderat. Han kan i efterhand konstatera att han borde ha ägnat mer tid åt granskningen och att han borde ha anmärkt i revisionsberättelserna på de fel och brister som han upptäckt. När det gäller åkeribolaget gjorde han tyvärr inte någon fysisk kontroll av de aktuella tillgångarna. Han anser dock att granskningen i övrigt utförts enligt god revisionssed.
RNs bedömning (plenum)
”Av Ls dokumentation avseende revisionen av konsultbolaget under åren 1992–1994 framgår att han uppmärksammat flera fel och brister i bolagets redovisning. Han har varje räkenskapsår skriftligen påtalat ett antal fel för bolagets styrelse. Det har varit fråga om fel av allvarlig beskaffenhet varav flera, exempelvis att bolaget felaktigt belastats med ränta avseende företagsledarens privata lån, har förelegat samtliga tre år. RN finner att L genom sin underlåtenhet att i sina revisionsberättelser anmärka på allvarliga brister i bolagets räkenskaper har åsidosatt god revisionssed. Detta gäller särskilt beträffande återkommande fel.
När det gäller revisionen av åkeribolaget har L medgett att han inte förvissade sig om att de aktuella anläggningstillgångarna fortfarande ägdes av bolaget. Hans underlåtenhet härvidlag utgör, med hänsyn till balanspostens relativa betydelse, ett klart avsteg från god revisionssed. Ls uttalande att granskningen ’i övrigt’ utförts enligt god sed tyder på att han är införstådd med detta.
RN finner sammantaget att L på ett allvarligt sätt åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Med stöd av 22 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer meddelar RN L varning.”
Kommentar
Detta beslut ger inte anledning till andra kommentarer än att det beträffande konsultbolaget inte preciseras – med ett par undantag – vilka brister som förekommit i redovisningen samt att de krav som god revisionssed ställer i fråga om granskning av väsentliga tillgångsposter och rapportering av iakttagna brister avseende dessa i huvudsak framgår av FARs rekommendation Revisionsprocessen (Se FARs Samlingsvolym 1996, s. 683–733).
Anders Strömqvist