Vad händer om du själv blir oförmögen att fatta beslut? Vem bestämmer över dig då? Advokat Caroline Elander Knip ser framtidsfullmakten som en efterlängtad lösning.
Att upprätta en framtidsfullmakt har varit möjligt i ungefär två och ett halvt år, sedan 1 juli 2017, och intresset har varit stort. Framför allt för att framtidsfullmakten ger den enskilde individen en större bestämmanderätt genom att denne själv och i förväg kan planera inför framtiden.
– Lagen var efterlängtad och en framtidsfullmakt kan vara till stor hjälp i vardagen och framför allt kan den bidra till att slippa den byråkrati som dessvärre råder kring gode män och förvaltare. Vi märker att det i dag blir allt vanligare att upprätta en framtidsfullmakt i samband med att man ser över sin familjesituation och upprättar andra juridiska handlingar som testamente, äktenskapsförord eller samboavtal, säger Caroline Elander Knip, advokat på Elander advokatbyrå.
Framtidsfullmakten skiljer sig från en vanlig fullmakt på det sättet att den träder i kraft först den dag som fullmaktsinnehavaren inte längre kan företräda sig själv.
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs att den som upprättar den är över arton år, och förmögen att själv förstå innebörden av framtidsfullmakten. Framtidsfullmakten ska också följa vissa formkrav:
Den ska vara skriftlig.
Det ska vara tydligt att det rör sig om en framtidsfullmakt.
Det ska framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare.
Det ska framgå vad framtidsfullmakten omfattar och eventuellt övriga villkor som gäller till exempel om fullmaktshavaren ska få ge gåvor eller om fullmaktshavaren ska få ett arvode för sitt arbete eller ej.
Framtidsfullmakten ska bevittnas av två personer. Fullmaktshavaren själv får inte vara en av dem.
Vad kan framtidsfullmakten omfatta?
– Den kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter. Med ekonomiska angelägenheter menas framför allt sådant som har samband med förvaltning av egendom, placeringar på konton eller i fonder och aktier, förvaltning av fastighet eller bostadsrätt, säger Caroline Elander Knip.
Personliga angelägenheter avser personliga förhållanden och kan röra till exempel att fullmaktsgivaren får tillgång till den vård och omsorg som han eller hon är i behov av. Det är viktigt att veta att det finns några saker fullmakten inte får omfatta och det är bland annat sjukvård, eller frågor som rör ingående av äktenskap eller upprättande av testamente. Som fullmaktshavare är det också viktigt att vara medveten om man har en lojalitets- och samrådsplikt och att man alltid ska handla efter fullmaktgivarens intressen.
– Det är vanligt att framtidsfullmakten skrivs till förmån för fullmaktsgivarens respektive, dennes barn eller någon annan anhörig som då blir fullmaktshavare. Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan man hjälpa de anhöriga att exempelvis fortsätta betala löpande räkningar, ha kontakt med myndigheter och företag och vid behov sälja en fastighet eller bostadsrätt utan att överförmyndaren behöver blandas in, förklarar Caroline Elander Knip.
Hon betonar att huvudregeln i lagen är att det är fullmaktshavaren som bedömer om och när framtidsfullmakten träder i kraft. Ett alternativ till detta är att bedömningen huruvida fullmaktsgivaren är beslutsoförmögen i stället görs av tingsrätten. I det sistnämnda fallet är det alltså tingsrätten som avgör när fullmakten träder i kraft.
– Vill man att tingsrätten ska avgöra när fullmakten träder i kraft bör det tydligt anges i fullmakten, rekommenderar Caroline Elander Knip.
Text: Charlotta Marténg