1 juli infördes nya regler för generationsskifte i fåmansbolag. I en artikelserie i två delar går Stefan Asklöf, skatteexpert på Deloitte och Auktoriserad Skatterådgivare FAR, igenom hur reglerna tolkats och vad man som delägare får och inte får göra under karenstiden.
Som Resultat tidigare har skrivit om gick regeringen i våras vidare med en proposition som innebär att skatten ska vara lika oavsett om företaget överlåts till en närstående eller utomstående. Sedan 1 juli gäller därför nya regler avseende ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag. En andel i ett fåmansföretag ska, under vissa förutsättningar, inte räknas som kvalificerad med utgångspunkt enbart från att närstående i betydande omfattning har varit verksamma i andra fåmansbolag med likartad verksamhet.
Vad har hänt sedan reglerna infördes?
– Vi har fått en del frågor från företagen vad gäller tolkningen av den nya paragrafen i 57 kap. 4 a inkomstskattelagen. Frågorna gäller bland annat olika varianter på generationsskiften eftersom den nya lagstiftningen öppnar för olika varianter. Det första man tänker på är ett generationsskifte från den äldre generationen till den yngre. Vår tolkning är dock att stadgandet även är tillämpligt vid ägarskiften mellan exempelvis barn och föräldrar samt även mellan barnen, säger skatteexperten Stefan Asklöf på Deloitte.
Av den nya paragrafen som infördes i lagen framgår att den endast är tillämplig om det inte finns särskilda skäl för att andelen ändå ska anses kvalificerad.
Vad avses då med särskilda skäl? Kan det anses utgöra särskilda skäl genom att exempelvis göra ett redan genomfört generationsskifte ogjort, för att sedan genomföra det på nytt i enlighet med de nya reglerna? Vad gäller vidare för en person som vill sätta sitt bolag i karens om denna önskar arbeta kvar i företaget?
– Det öppnar sig många frågor som kommer att få lösas genom förhandsbesked och rättspraxis. En fråga från vissa företag som har uppkommit är ifall det har skett någon förändring i vad man får göra och inte under karenstiden. Enligt min uppfattning är det ingen skillnad beträffande vad man får och inte får göra i bolaget före och efter. Den nya lagstiftningen påverkar endast vilka personer som ”smittas” enligt reglerna om samma och likartad verksamhet, säger Stefan Asklöf.
En praktisk följd av förändringen sedan 1 juli är att det sannolikt blir fler personer som vill genomföra ett generationsskifte inom familjen.
– Därmed torde det bli fler ägare som vill lägga sitt ”kapitalbolag”, alltså ett bolag som innehåller kapitaltillgångar, i karens under fem år och avvakta att aktierna avkvalificeras, säger Stefan Asklöf.
Om en ägare kan förhålla sig helt passiv i fem år, alltså mellan exempelvis 2020 och 2024, kommer ägarens aktier att vara avkvalificerade 2025 och ägaren kan därmed tömma sitt bolag till 25 procents beskattning, uppger han.
– De nya reglerna innebär att den äldre generationen och andra familjemedlemmar (förutom make/maka) får utökade möjligheter att lägga sitt kapitalbolag i karens och ta ut vinsten till 25 procent beskattning, säger Stefan Asklöf.
En viktig sak att beakta i sammanhanget är att värnskatten kommer att slopas nästa år, från och med 1 januari 2020. Värnskatten uppgår till fem procent och utgör det sista steget i den progressiva skatteskalan i inkomstslaget tjänst.
I dag ligger skatteskalan för statlig inkomstskatt på tjänsteinkomster på 20 procent för inkomster som överstiger 504 400 kronor per år och 25 procent på inkomster som överstiger 703 100 kronor. Nu tas värnskatten även ut på kapitalvinster och utdelning inom 3:12-systemet.
– Detta är fallet för inkomster som överstiger ägarens aktuella gränsbelopp. Utdelning och kapitalvinster inom gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital till 20 procent. På kapitalvinster och utdelningar som överstiger gränsbeloppet sker beskattning i inkomstslaget tjänst och värnskatt tas ut, säger Stefan Asklöf.
Samtidigt finns ett takbelopp på hur stor tjänstebeskattningen får vara. För utdelning uppgår taket till 90 inkomstbasbelopp, IBB. Det motsvarar 5 796 000 kronor och för kapitalvinst är taket 100 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 6 440 000 kronor. Om utdelningen eller kapitalvinsten överstiger dessa belopp är skattesatsen 30 procent och proportionell.
– Detta innebär att ägare med stora belopp i sina bolag nästa år kan tömma sina bolag till fem procent lägre skatt. Vid riktigt stora belopp sjunker skattesatsen ned mot 30 procent. Detta kan medföra att de inte är lika intresserade att lägga sina bolag i karens i fem år för att få en skatt på 25 procent, utan att de i stället kan tömma bolaget direkt i stället för att vänta i fem år.
Martin Wallström
Räkneexempel
Säg att en ägare i ett enmansbolag har 25 miljoner kronor i utdelningsbara medel. Ägaren har inget sparat gränsbelopp. Det innebär att 5,8 miljoner kronor beskattas som inkomst av tjänst. Efter att värnskatten har slopats uppgår den högsta marginalskatten till cirka 52 procent, vilket ger en skatt under inkomst av tjänst på cirka 3 miljoner kronor.
Resterande del överstigande takbeloppet, cirka 19,2 miljoner kronor, beskattas till 30 procent. Detta ger en skatt i inkomstslaget kapital på 5,76 miljoner kronor eller totalt cirka 8,76 miljoner kronor, cirka 35 procent i total skatt.
– Kvar till ägaren blir då cirka 16,24 miljoner kronor, vilket ur ett svenskt perspektiv får betraktas som relativt bra, säger Stefan Asklöf.
Frågan som ägaren har att ta ställning till är alltså om denne är beredd att vänta till 2025 på att pengarna ska landa i dennes privata plånbok för att tjäna cirka 10 procent. Är kapitalvinsten eller utdelningen ännu större från bolaget blir vinsten än mindre.
– Pengar i dag är mer värda än om fem år för många ägare, speciellt om ägaren hunnit bli lite äldre. Varför vänta i fem år om skillnaden ändå inte är så stor? Sannolikheten att 3:12-reglerna har hunnits ändras på fem år är också stor med hänsyn till de utsagor politikerna lämnat, säger han.