Sverige har höga skatter på arbete jämfört med andra länder. Särskilt sticker den allmänna löneavgiften ut.
På uppdrag av SNS, som en del i forskningsprojektet Skatter i en globaliserad värld, har Konjunkturinstitutet tagit fram rapporten Svenska skatter i internationell jämförelse. I den konstateras att Sverige sedan slutet av 1990-talet sänkt skatten på arbete med närmare fem procent av BNP, men att skatterna på arbete fortfarande är höga sett ur ett internationellt perspektiv.
Arbetsinkomster beskattas dels genom direkt skatt, alltså inkomstskatt där löntagaren är skattskyldig, dels genom indirekt skatt. Med indirekt skatt menas de avgifter arbetsgivaren är skyldig att betala in baserat på de anställdas löner.
”Skatt på arbete och konsumtionsskatt utgör de klart största källorna till skatteinkomster. Jämfört med andra länder har Sverige dock jämförelsevis höga skatter på arbete, både sett till skattenivån vid lägre inkomstnivåer och sett till de högsta marginalskatterna.” skriver Konjunkturinstitutet i rapporten.
Samtidigt betonas att man när man jämför skattekvot ska man ha i åtanke att skatterna delvis används för att finansiera välfärdstjänster. Det innebär enligt rapporten att Sveriges jämförelsevis höga skatter på arbete inte behöver vara ett konkurrensproblem.
Något som sticker ut i Sverige är däremot den allmänna löneavgiften. Löneskatter av detta slag är enligt rapporten ovanliga i andra länder. Samtidigt har Sverige ett jämförelse-vis lågt uttag av skatt på egendom, men det kan också konstateras att dessa skatter genererar ganska måttliga skatteintäkter i de flesta länder.
I rapporten uppmärksammas också den internationella trenden med sänkt bolagsskattesats. Sveriges bolagsskattesats och skatte-uttag ligger i linje med andra länders. En parallell trend är också ett ökat internationellt samarbete för att minska skadlig skattekonkurrens och därigenom säkra skattebasen.
Charlotta Marténg