Korruption och mutor allt högre på agendan när stora företag hållbarhetsredovisar.
Kravet på att de omkring 1.600 största företagen i Sverige ska upprätta sin hållbarhetsrapport har sin grund i ett EU-direktiv som infördes i årsredovisningslagen 1 december 2016. Lagen började tillämpas på räkenskapsår som inleddes närmast efter 31 december 2016, och resultaten syntes egentligen först vid stämmosängen i våras.
Reglerna tillämpas på större förtag, oavsett associationsform, som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande kriterier:
Medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250.
Företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor.
Företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
För koncerner kan man i stora drag säga att moderföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, om moderföretaget individuellt uppfyller mer än ett av kriterierna.
Hållbarhetsrapporten ska innehålla hållbarhetsinformation som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten. Bedömningen ska göras utifrån vad som bedöms vara väsentligt för företaget att rapportera. I rapporten ska företaget beskriva sin affärsmodell, policydokument på områdena, resultatet av dessa policyer, väsentliga risker på områden och hur dessa hanteras som centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.
Områden som företaget alltid ska rapportera:
miljö
sociala förhållanden
personal
respekt för mänskliga rättigheter
motverkande av korruption
I samband med att FAR har delat ut priset för Bästa redovisning för hållbarhet (ett pris som delas ut sedan 2003) har juryn under åren kunnat se en del trender. Bland annat är att företagens styrelser tar ett ökat ansvar för hållbarhetsredovisningen och att fokus på FN:s hållbarhetsmål ökar.
Juryn har också kunnat se att frågor om korruption och mutor klättrar allt högre upp på företagens agenda, samt att det integrerade tänket börjar slå igenom. Hållbarhetsmålen tas ofta upp i förvaltningsberättelsen och företagen gör en mer heltäckande analys av sina risker.
Charlotta Marténg