Vad innebär bokföringsnämndens ändringar?
Jag har hört att Bokföringsnämnden beslutat om ändringar i vägledningen om årsredovisning i mindre företag (K2 ÅR).
Det stämmer. Bokföringsnämnden, BFN, beslutade i början av december förra året om ändringar i det allmänna rådet (BFNAR 2016:10) och vägledningen om årsredovisning i mindre företag (K2 ÅR). De ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december 2017 och får tillämpas på räkenskapsår som påbörjas tidigare.
Ändringarna innebär att:
ianspråktagen ersättningsfond i vissa fall får redovisas som obeskattad reserv
det för vissa stiftelser införs en ny rad i resultaträkningen för övriga finansiella intäkter
uppgift om nettoomsättning i resultaträkning i förkortad form ska lämnas i not för både innevarande och närmast föregående räkenskapsår
de särskilda uppgifter om intäkter och kostnader som avser koncernföretag som ska lämnas till vissa av de finansiella posterna i resultaträkningen ska lämnas för både innevarande och närmast föregående räkenskapsår
Läs mer på Bokföringsnämndens sajt
Vilka uppgifter finns i registret?
Det har varit mycket tal om verklig huvudman och vikten av att anmäla uppgifterna till Bolagsverket. Men vad innehåller registret egentligen och varför måste det finnas?
EU har tidigare beslutat att alla EU-länder måste ha ett register över verkliga huvudmän. Registret är ett led i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism och finns för att bland andra finanspolisen ska kunna ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.
Registret innehåller uppgifter om den eller de verkliga huvudmännen. Det handlar om namn, personnummer, bosättningsland och medborgarskap, samt företagets/föreningens/den juridiska personens namn och organisationsnummer.
Läs mer om verklig huvudman på Bolagsverkets sajt
Vad gäller för missbruksregeln?
Kan man fortsätta använda missbruksregeln när EU:s dataskyddsförordning GDPR ska börja tillämpas?
Svaret är nej. Missbruksregeln är ett svenskt undantag som innebär att man inte behöver följa PUL när det handlar om så kallad ostrukturerad text, utan bara garantera att personuppgifterna inte ska missbrukas. Ostrukturerat material kan vara excellistor, powerpointpresentationer, worddokument, texter på hemsidor och mejl.
GDPR omfattar alltså även ostrukturerad text, vilket innebär att man från och med 25 maj måste kunna hantera den registrerades rättigheter även i ostrukturerat material. Till exempel måste man informera människor om när deras personuppgifter används i ostrukturerat material. Om en person vill ha ett registerutdrag eller vill veta hur du behandlar personuppgifterna måste du kunna hantera och informera om det.
Läs mer om GDPR i Resultat nr 10 2017 eller på tidningenresultat.se