Jag vill lägga ner mitt företag – hur gör jag?

Jag har under flera år drivit enskild näringsverksamhet men känner nu, av olika skäl, att det är dags för mig att avveckla verksamheten. Hur gör jag?

Det finns flera sätt att avveckla sin enskilda näringsverksamhet på. Några exempel är att sälja ditt företag, lägga ner det eller överlåta det till nästa generation genom arv, testamente eller gåva.

Det är vanligtvis inte svårt att avveckla enskild näringsverksamhet men var beredd på att det kan ta tid innan avvecklingen är helt klar. För att hitta bästa lösning för just din verksamhet kan det vara en god idé att diskutera frågan med en revisor eller redovisningskonsult. Glöm heller inte bort att du ska göra ett sista bokslut, oberoende av när under året du avslutar din verksamhet. Sista räkenskapsåret kan alltså bli kortare än tolv månader. De sista affärshändelserna ska bokföras och sedan måste räkenskapsinformationen sparas i sju år, även fast verksamheten är avvecklad.

När blir den ekonomiska föreningen till?

Jag och tre vänner funderar på att starta en ekonomisk förening. Vi vet att varje medlem ska betala en insats till föreningen och att det ska regleras i stadgarna hur mycket medlemmarna ska betala. Vi har också tagit reda på att vi medlemmar inte är personligt ansvariga för föreningens skulder men vet att vi kan förlora den egna insatsen. Vad vi däremot blev osäkra på är när den ekonomiska föreningen blir till? Var registrerar vi den?

På Bolagsverkets webb finns en hel del information om vad som gäller kring ekonomiska föreningar. Det är först när den ekonomiska föreningen är bildad och registrerad hos Bolagsverket som den blir en juridisk person. En juridisk person kan själv bland annat teckna avtal, ha anställda och äga saker. Vid registreringen får den ekonomiska föreningen ett organisationsnummer. Det numret ska stå på företagets webbplats, brev och fakturor.

Krav på rubriker när K2 tillämpas?

Jag driver en konsultverksamhet och vi tillämpar K2-regelverket. Jag upprättar företagets årsredovisning själv och har för mig att jag läst att det skett en del förändringar när det gäller förvaltningsberättelsen. Finns det krav på att några specifika rubriker måste finnas med?

I Punkt 4.9 i K2-regelverket finns en tabell som beskriver hur förvaltningsberättelsen ska ställas upp i ett aktiebolag. Här anges de rubriker och underrubriker som ska finnas med. Enligt punkt 3.5 får en rubrik och underrubrik utelämnas om det inte finns något att redovisa. Punkt 3.5 anger också att företag som tillämpar K2-regelverket inte får lägga till andra rubriker eller underrubriker än de som finns i uppställningsformerna. Detta kan tolkas som att det gäller även för förvaltningsberättelsen.

Kan jag kvitta koncernfordringar?

Jag undrar om det i årsredovisningen finns möjlighet att kvitta koncernfordringar- och skulder med samma motpart?

Grundregeln, enligt ÅRL 2 kap. 4 § första stycket, är att poster i balans- och resultaträkningen ska redovisas brutto. Kvittning av en skuld mot en fordran får endast ske om det finns en legal eller avtalsenlig rätt att kvitta, samt att gäldenären avser att reglera skulden genom kvittning mot fordran.

I kapitel 2 i K2 kan du läsa mer om de grundläggande principerna. Punkt 2.5 och 2.6 i K3 behandlar kvittning.

Vad gäller för sjuklön?

Jag driver en liten firma och har sedan två månader tre anställda. Jag sköter allt runt lönerna själv, och nu har en av mina anställda blivit sjuk. Jag vet att första dagen i sjuklöneperioden är en karensdag och att jag då inte ska betala sjuklön, men hur många dagar ska jag betala sjuklön?

En arbetsgivare ska betala sjuklön till den anställde från och med den andra dagen till och med den fjortonde dagen. Den tiden som arbetsgivaren betalar sjuklön kallas för sjuklöneperiod och räknas i kalenderdagar. Är en anställd sjuk längre än sju dagar ska hen lämna ett läkarintyg. Det krävs för att sjuklön ska betalas ut från dag åtta.

Sjuklönen är 80 procent av sjuklöneunderlaget, som består av den anställdes lön och andra förmåner. Sjuklön betalas endast ut för de dagar hen går miste om lön, det vill säga arbetsdagar.

Om den anställde är sjuk längre än 14 dagar är det Försäkringskassan som betalar ut ersättning från och med dag 15.