Bluffakturornas säsong är här
Bluffakturorna fortsätter gäcka småföretagare.
Försöken att luras byter dessutom skepnad för varje år. En lagändring har gjorts för att komma åt fakturabedragarna. Men kommer den att få effekt?
Sommaren är här. Medan småföretagare förbereder sig för en period av vila och för att eventuellt lämna över arbetsuppgifter till sommarvikarier vässar den föränderliga skojarbranschen sina armbågar. Entré: Bluffakturorna.
– Många företag råkar ut för bluffakturor, men det finns också ett stort mörkertal. När vi pratar med våra medlemsföretag brukar 85 till 90 procent säga att de åtminstone har drabbats av försök till bluffakturor, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.
Till sin natur ser fakturabedrägerierna olika ut. Vissa företag med seriösa namn skickar ut blanketter och fakturor till tusentals egenföretagare åt gången. Företagaren vilseleds att tro att hen behöver betala 5.000 kronor för att uppdatera sina uppgifter hos en viss myndighet. I själva verket är det en bluff.
Men en bluffaktura kan också vara ett erbjudande som är utformat som en faktura, varor som skickas till ett företag som inte har gjort en sådan beställning, ett tvivelaktigt avtal som har ingåtts per telefon med en övertygande försäljare eller ett erbjudande via e-mejl som har accepterats via en digital signatur. Just datorbedrägerierna via mejl är vanligare än vad många tror.
Gemensamt är att det har varit svårt att komma åt skojarna som har gjort bluffakturering till en business. Och att de som livnär sig på att driva den här typen av oseriösa företag är snabba och skickliga på att ställa om för att fortsätta kunna verka i en lukrativ bransch.
Ny lagstiftning på plats
I maj beslutade riksdagen, efter flera års diskussioner, om en ny lag för att förhindra brott som fakturabedrägerier. Lagen träder i kraft 1 juli i år och innebär att det är straffbart att redan i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en större krets av fakturamottagare.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg är optimistisk.
– Tidigare var lagstiftningen mycket komplicerad. Den krävde att man som företagare kunde bevisa att man riskerade att drabbas. Med den nya lagstiftningen räcker det med intentionen och systematiken, säger Mikael Damberg.
Det har förekommit viss kritik då lagändringen inte kan tillämpas om man redan har vilseletts att ingå ett avtal eller om falska fakturor postats utanför Sverige.
– Det kommer säkert att finnas former av bedrägerier där man kommer att lura företag med fakturalösningar och kontrakt. Men nu blir det lättare för åklagarmyndigheten att komma åt det här, fortsätter Mikael Damberg och tillägger:
– Jag hoppas att lagstiftningen kan komma åt problemet snabbt och att vi kan se i statistiken att bedrägeribrott minskar.
Sofia Hadjipetri Glantz
Grovt fordringsbedrägeri – vad gäller?
Den nya lagen innebär att det är straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Att mottagarna lidit eller riskerat att lida någon ekonomisk förlust behöver därmed inte längre visas. Straffskalan föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Maxstraffet är i dag två år. Lagen gäller dock inte när mottagaren har vilseletts att ingå ett avtal. Det går inte heller att komma åt företag som skickar fakturor från andra länder än Sverige. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2017.
Källa: regeringen.se
14.600
Preliminär statistik från BRÅ visar att 14.600 bedrägeri- och förfalskningsbrott med hjälp av bluffakturor anmäldes 2016. Det är 2,2 procent fler än 2015.