K2 eller K3? – Dags för stiftelser att välja regelverk

Resultat har vänt sig till Kerstin Fagerberg som är redovisningsexpert på SEB och har mångårig erfarenhet av redovisningsfrågor för stiftelser, för att få svar på de viktigaste frågorna.

Vilket regelverk ska jag välja, K2 eller K3?

– För de flesta mindre stiftelser kommer K2 vara ett utmärkt val. Men det är inte självklart att alla mindre stiftelser kommer att välja K2. Verksamheten i avkastningsstiftelser, verksamhetsstiftelser, insamlingsstiftelser, pensionsstiftelser med flera stiftelseformer skiljer sig åt. Som exempel på olikheten finns det särskilda regler i K2 för uppställningen av resultaträkningen för de olika stiftelseformerna.

Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med de olika regelverken?

– Fördelarna med K2 är desamma för stiftelser som för andra företagsformer. K2 innehåller detaljerade regler för uppställningen av rapporterna, förenklade regler för värdering med mera. Då en majoritet av stiftelserna tillhör kategorin mindre företag kan de välja att tillämpa K3 med de undantag som gäller enligt årsredovisningslagen för mindre företag. Valet mellan K2 och K3 handlar mer om vilket regelverk som bäst avbildar stiftelsens verksamhet.

När är K3 ett bättre alternativ?

– En verksamhetsstiftelse som vill använda en funktionsindelad resultaträkning ska välja K3. En avkastningsstiftelse som valt att säkra sin värdepappersportfölj med exempelvis ränte- och valutaswappar bör välja K3 eftersom K2 endast tillåter säkringsredovisning för terminskontrakt. Pensionsstiftelser som vill redovisa finansiella tillgångar till verkligt värde måste välja K3 då värdering till verkligt värde inte är tillåten i K2.

Är det många stiftelser som har valt att tillämpa K2 i årsredovisningen för 2016 även om det inte blir obligatoriskt att välja regelverk förrän för 2017?

– Majoriteten har valt att tillämpa de äldre reglerna i årsredovisningen för 2016. Så det är först nu när boksluten för 2016 är färdigställda som frågorna kring valet av regelverk börjar komma.

Vad ska jag tänka på första gången jag tillämpar K2 och K3 för stiftelser?

– För de flesta stiftelserna kommer anpassningen till K2 och K3 inte innebära ändrade redovisningsprinciper. För dem som väljer K2 kommer en viss anpassning behöva göras av rubriker och poster i förvaltningsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen. För några stiftelser kan det bli aktuellt med byte av uppställningsform för resultaträkningen och anpassning till värderingsreglerna för finansiella instrument. Om tillämpningen av K2 eller K3 innebär byte av redovisningsprincip ska man följa de särskilda reglerna i respektive regelverk för första gången det allmänna rådet tillämpas. Då flertalet stiftelser är ”mindre” kan man välja att tillämpa årsredovisningslagens undantag för mindre företag och inte räkna om jämförelsetalen.

Behöver man se över riktlinjerna för redovisningen?

– I både K2 och K3 finns råd om hur mottagna gåvor och bidrag respektive lämnade anslag ska redovisas. Nuvarande praxis i stiftelserna överensstämmer i stort med riktlinjerna i K2 och K3. För en del stiftelser kan man dock behöva se över riktlinjerna för redovisningen. Det är viktigt att skilja mellan gåvor som får användas i sin helhet för stiftelsens ändamål och gåvor där endast avkastningen från gåvan får användas. I det första fallet redovisas gåvan över resultaträkningen och i det andra fallet ska gåvan i stället redovisas direkt mot eget kapital. Det är även viktigt att notera att redovisningen av lämnade anslag skiljer sig mellan olika stiftelseformer.

– Uppställningen av eget i kapital i balansräkningen i K2 överensstämmer inte med nuvarande praxis bland stiftelser. Årsredovisningslagens bilaga 1 för balansräkningen innehåller ingen specifikation av eget kapital i stiftelser och ideella föreningar och uppställningen i K2 har därför anpassats till den uppställning i bilagan som gäller för övriga företag. I not kan stiftelsen välja att göra en ytterligare specifikation av eget kapital.

Var hittar jag särskilda regler som gäller för stiftelser?

– I K2 lämnas upplysning i första punkten i respektive kapitel om det finns särskilda regler för stiftelser. Finns det särskilda regler ska dessa användas i stället för eller utöver de gemensamma reglerna. I övrigt gäller reglerna i sin helhet för stiftelser. I K3 är strukturen annorlunda. Här har de särskilda reglerna för stiftelser samlats i kapitel 36.

Kan jag fortfarande använda mig av delresultatet ”förvaltningsresultat” i en avkastningsstiftelse?

– Ja, det kan man. I exempel 15 b ”Redovisning i avkastningsstiftelse” i K2 finns ett exempel på redovisning för en avkastningsstiftelse där delresul-tatet förvaltningsresultat används.

Hur gör man med en stiftelse som har en icke-skattepliktig verksamhet och en skattepliktig verksamhet?

– Intäkter och kostnader för verksamheten som helhet redovisas i respektive post i resultaträkningen. Vill man redovisa ett delresultat för respektive del av verksamheten får informationen om intäkter och kostnader samt resultat för de olika verksamheterna lämnas i not. Detta gäller vid tillämpning av såväl K2 som K3.

Hur hanterar man flerårsöversikten? Kan man lägga in andra nyckeltal än de som föreslås?

– Enligt K2 ska flerårsöversikten innehålla huvudintäkter, årets resultat och soliditet (eller alternativt mått). För många stiftelser är detta inte de nyckeltal som i nuvarande praxis lämnas i flerårsöversikten. Utgångpunkten i K2 är att så långt som möjligt samma nyckeltal ska lämnas för olika företagsformer. Inget hindrar dock att man, utöver de tre nyckeltalen som K2 anger, lägger till andra nyckeltal som är relevanta för att beskriva stiftelsens utveckling. K3 innehåller inga riktlinjer för vilka nyckeltal som ska anges i flerårsöversikten för en stiftelse.

– När årsredovisningarna för 2016 är färdigställda kommer diskussionerna om utformningen av flerårsöversikten och andra frågor om tillämpningen av reglerna i K2 och K3 att få större fokus och utformning av praxis påbörjas.

Pernilla Halling