Vad är idrottslig verksamhet?
I somras hyrde mitt företag ut en hall och utomhusanläggning för en agilitytävling. Jag vet att när någon säljer tjänster som innebär att idrottsligverksamhet utövas på kommersiell basis ska moms tas ut med sex procent. Men vad räknas som idrottslig verksamhet? Omfattar begreppet även agility?
Enligt förarbetena till mervärdsskattelagen (1194:200), ML, är det idrott om verksamheten är ansluten till Riksidrottsförbundet, motsvarande gäller för trav- och galoppsällskap anslutna till Svensk Travsport respektive Svenska Galopp. När det gäller andra aktiviteter får en prövning göras i det enskillda fallet. Viss vägledning kan hämtas från Riksidrottsförbundets definition att idrott bland annat ska vara ”fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra” samt att ”idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning”.
Kammarrätten har nyligen prövat en fråga som rör just agility och konstaterat att agility faller under idrottstjänster. Kammarrätten konstaterar att i agility leds hunden genom banan av en förare, och så väl föraren som hunden förbättrar sina prestationer genom träning. Hunden ska genomföra en hinderbana på så kort tid som möjligt, kan inte göra detta utan föraren och den ordinarie föraren kan inte enkelt bytas ut mot någon annan slår kammarrätten fast och jämför agility med travsport.
Hur gör jag med trängselskatten?
Sedan 1 januari 2016 tas det ut trängselskatt inte bara i Stockholms innerstad utan även på Essingeleden. Dessutom har trängselskatten höjts i Göteborg. Vad gäller för mina anställda som ofta passerar både Stockholm och Göteborg i tjänsten men som använder egna bilar och sedan yrkar ersättning för trängselskatten?
Den som äger en bil är skyldig att betala trängselskatt när bilen passerar en betalstation. Med bil avses även miljö- och taxibil, lastbil och buss. Även utlandsregistrerade bilar omfattas av lagen om trängselskatt. Om du som arbetsgivare ersätter en anställd för trängselskatt som denne fått betala i samband med tjänsteresa med egen bil är det utbetalda beloppet en kostnadsersättning. Skatteavdrag ska inte göras och beloppet ska inte räknas i underlaget för arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaren får avdrag för beloppet. Det är också lämpligt att den anställde bifogar en kopia av sin betalning till Transportstyrelsen som underlag för kostnadsersättningen.
Hur gör jag med kontrollbalansräkningen?
Jag driver ett aktiebolag och tillämpar K2-regelverket. Tyvärr har jag hamnat i en situation där jag behöver upprätta en kontrollbalansräkning. Jag har hört att det finns en möjlighet att välja att upprätta kontrollbalansräkningen enligt K3-regelverket, stämmer det?
Företag kan i en kontrollbalansräkning välja en annan redovisningsprincip än den som tillämpas i den ordinarie redovisningen, enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen. Eftersom ditt företag i den ordinarie redovisningen kan välja mellan K2 och K3, kan du alltså göra samma val i kontrollbalansräkningen.
Vid upprättande av en årsredovisning är det inte förenligt med god redovisningssed att blanda regler från olika regelverk, därför är det inte heller möjligt att blanda värderingsprinciper från flera regelverk vid upprättande av kontrollbalansräkningen.
Något du bör tänka på är att de särskilda övergångsregler som gäller första gången ett regelverk tillämpas, inte beaktas vid upprättandet av kontrollbalansräkningen. Det vill säga, full retroaktivitet ska tillämpas. Det innebär att värderingsprinciperna tillämpas fullt ut, som om regelverket alltid tillämpats.
Påverkas jag av nya årsredovisningslagen?
Jag driver ett bolag som aktiverar egenupparbetade immateriella tillgångar. Jag har för mig att jag läst att det kommit en ny årsredovisningslag och att det skett förändringar inom detta område. Hur påverkar förändringen redovisningen i mitt bolag?
Förändringen påverkar dig på så sätt att motsvarande det belopp du aktiverar ska föras över från balanserade vinstmedel till en särskilt bunden fond. Det innebär en utdelningsbegränsning jämfört med tidigare. Regeln gäller för nya aktiveringar av utgifter och tillämpas inte retroaktivt. Ändringen i årsredovisningslagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2015.
När är mitt räkenskapsår?
Jag startade en elfirma 1 september i år. Nu undrar jag vilket som blir mitt första räkenskapsår för min näringsverksamhet?
På Skatteverkets hemsida finns en hel del information om räkenskapsår. När det gäller en enskild näringsverksamhet ska den ha kalenderår som räkenskapsår. Det innebär att räkenskapsåret alltid avslutas 31 december. Men som nystartad företagare kan du välja att förlänga räkenskapsåret till maximalt 18 månader. Om du alltså har startat din verksamhet någon gång efter 1 juli kan du välja mellan att avsluta det första räkenskapsåret 31 december samma år, eller 31 december året därpå.