700 miljarder om året. så mycket köper offentliga sektorn tjänster och varor för varje år. en stor del av pengarna går till byggbranschen. Och just dessa, byggbranschen och offentliga sektorn, är överrepresenterade när det gäller mutbrott.
Vet du var gränsen går för vad som är en muta, något som hör till arbetet eller bara ett normalt umgänge vänner emellan?
Det råder ingen tvekan om att det finns länder i världen där korruption och mutor är ett betydligt större problem än i Sverige. Länder där du inte kan få el installerad utan mutor, där du behöver betala extra för ett läkarbesök du egentligen har rätt till, och där polisen kräver några sedlar vid sidan om för att behandla din passansökan i rimlig tid. Nej där är vi inte i Sverige. Här har näringslivet och den offentliga förvaltningen klarat sig fint undan mutkulturen. Eller?
Kanske är det dags att se över självbilden. Undersökningar samt intervjuer med forskare och anställda inom rättsväsendet, som polis och åklagare, visar en annan bild av vårt land. En bild där mutor faktiskt förekommer, på både hög och låg nivå i samhället. Och så väl inom näringsliv som kommuner och myndigheter. Bilden som målas upp visar att händelserna inte är isolerade till den så kallade Motala-skandalen, Göteborgs-härvan eller muthärvan runt Sveriges nationalarena i Solna.
En genomgång av domar* från de senaste tio åren visar att det handlar om säljare vid byggvaruhus som låter bli att ta betalt av byggföretag som köper varor, trafikinspektörer som tar betalt för att godkänna körkortselever, bilister som erbjuder polisen pengar för att de ska se mellan fingrarna och läkare som tar emot testamenterade fastigheter. Kort sagt, mutbrotten och korruptionen finns på alla nivåer i samhället, och ingen är förskonad.
Vänskapskorruptionen som dessutom blir synlig då och då, men som är svår för polis och åklagare att bevisa, tillför ytterligare en dimension. För att undvika att hamna i gråzonen krävs en sund företagskultur, och att ledningen tar frågan på allvar. Policydokument räcker inte om inte ledningen lever som den lär.
Tidningen Balans, som ges ut av FAR, har granskat mutbrott och korruption. Ta del av hela granskningen på www.tidningenbalans.se/nyheter/balans-granskar-mutbrott-och-korruption/
Charlotta Marténg
Mutbrott
1 juli 2012 fick Sverige en ny, och något strängare lagstiftning gällande mutbrott. Inför lagändringen konstaterade justitiedepartementet att det vore bra med en kod för näringslivet, där paragraferna översätts och tolkas, och att Institutet mot Mutor, IMM, borde vara den som tog fram koden. 1 september 2012 lanserades Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (reviderad 20 november 2014), och tanken är att koden ska hjälpa näringslivet och offentlig sektor att hålla sig på rätt sida lagen.
Arbetet mot korruption och hållbarhetsarbetet går hand i hand. Runt 1.600 företag kommer att omfattas av den nya hållbarhetslag som förväntas träda i kraft 1 december 2016. Bland de fem upplysningar som enligt lag måste finnas med är antikorruption en. Därmed har ytterligare fokus riktats på arbetet mot korruption.