Generationsskifte: ”En överlåtelse tar sällan kortare tid än två år”

Anita Lehtonen, skattejurist och auktoriserad skatterådgivare hos PwC i Uppsala, berättar vad som är viktigt att tänka på vid generations- och ägarskiften i fåmansföretag.

Hur ofta möter du företagare som funderar på att dra sig tillbaka?

– Ungefär 80 procent av min arbetstid jobbar jag med ägarledda företag och till stor del handlar det om ägar- och generationsskiften. Företagarna har ofta gått och funderat på det en längre tid utan att komma till skott, framför allt när det gäller generationsskiften. Det krävs ofta att en extern part kommer in för att verkligen ta tag i saken och kunna reda ut de juridiska och skattemässiga frågorna, som ofta är komplicerade.

Ser du någon trend kring detta?

– Jag tycker nog att den äldre generationen tenderar att vilja kvarstå som ägare längre än vad de ville för 10–15 år sedan, möjligen för att man vill eller förutsätts jobba längre i dag än vad man gjorde då. Samtidigt är den yngre generationen obenägen att ta över företaget i större utsträckning. I ungefär hälften av fallen jag hanterar tar den yngre generationen över, resten slutar med extern försäljning eller likvidation. Ofta tror föräldrarna att barnen vill ta över, sedan visar det sig att så inte är fallet. Här kommer psykologin in, som ofta är central vid generationsskiften – liksom rättvisefrågor.

På vilket sätt?

– Exempelvis kanske det inte är givet att två syskon ska överta företaget om bara det ena arbetar i verksamheten. Även om man tycker att syskonen kommer bra överens kan sådana situationer lätt leda till osämja – om inte i dag, så kanske om fem eller tio år. För att undvika konflikter kan företaget överlåtas till det verksamma syskonet, medan det andra syskonet kompenseras med en fastighet eller något annat värde. Om det inte är möjligt och båda syskonen måste göras till delägare kan man titta på aktieandelarna och göra det verksamma syskonet till majoritetsägare.

Hur lång tid tar ett generationsskifte?

– Oftast mellan två och fem år – det är sällan det tar kortare tid än två år. Främst handlar det om mognadsprocessen och planeringen; man ska ställa in sig på att skifta, föra över kunskap, tänka igenom alla strukturer och hur man vill att företaget ska se ut i framtiden, med mera.

Och hur är det med den skattemässiga aspekten?

– Även i det avseendet kan man behöva vidta åtgärder som tar tid. Den äldre generationen vill ofta ha en ekonomisk kompensation för sitt slit och inte bara leva på pensionen. I Sverige har vi ganska förmånliga utdelningsregler som innebär att du får ta ut ett visst belopp till 20 procents beskattning, under vissa förutsättningar. Om aktieägaren eller en närstående exempelvis inte har tagit ut tillräckligt mycket lön för att nå upp till förutsättningarna, kan man behöva vänta ett par år med överlåtelsen för att hinna kvalificera sig till att få ut pengar till lägre beskattning.

Finns det några aktuella regeländringar som är viktiga att ha koll på?

– I september ska den pågående 3:12-utredningen presenteras och förhoppningsvis är förslaget positivt för företag som står inför ett generationsskifte. I dag är det generellt sett sämre att överlåta företag inom familjen än att sälja det externt, ur ett skattemässigt perspektiv.

Om man kommer fram till att ett externt ägarskifte är den bästa lösningen, vad är då viktigt att tänka på?

– Det finns vanligtvis större krav på att städa upp inom bolaget vid en extern försäljning jämfört med vid ett generationsskifte, där man ofta har en bättre insyn i bolaget. Det brukar kallas att ”klä bruden”; att exempelvis köpa ut fastigheter och rensa ut annat som inte hör hemma i bolaget. Även här brukar man få räkna med åtminstone ett eller två års förberedelse inför överlåtelsen.

Josefin Svenberg