Bara de bankmedel som behövs i näringsverksamheten får räknas in i kapitalunderlaget för räntefördelning.
Räntefördelning kan göras av enskilda näringsidkare i form av positiv eller negativ räntefördelning. Positiv räntefördelning innebär att en schablonmässigt beräknad avkastning på vinsten, det egna kapitalet, får flyttas från inkomstslaget näringsverksamhet (där skatten kan vara upp till 60 procent) till inkomstslaget kapital (till en rak skattesats om 30 procent).
Kapitalunderlaget för räntefördelningen utgörs av näringsverksamhetens tillgångar minus skulderna i vid utgången av föregående beskattningsår. Kruxet är att det finns vissa begränsningar av inkomstslaget näringsverksamhet, där huvudregeln är att bara inkomster och utgifter som hör till näringsverksamheten ska räknas in. Banktillgodohavanden ska räknas in om de hör till näringsverksamheten.
Begreppet ”hör till näringsverksamheten” kommenteras inte närmare i förarbetena och svaret på frågan om vilka bankmedel som hör till näringsverksamheten har varit oklar. Skatterättsnämnden tog nyligen ställning till ett fall där frågan var om överlikviditeten i en enskild näringsverksamhet skulle ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning eller inte.
En enskild näringsidkare ville veta om samtliga innestående medel på hans företagskonto skulle ingå vid beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning. Han gjorde gällande att det var bestämmelserna i inkomstskattelagen, IL, som ensamma skulle styra hur kapitalunderlaget ska beräknas. Bankmedel som genererats i näringsverksamheten hörde dit och skulle därför ingå vid beräkning av kapitalunderlaget oavsett om de var avsedda att användas i verksamheten eller inte. Skatteverket ansåg tvärtom att pengarna på banken inte skulle ingå i kapitalunderlaget. Det berodde på att de enligt god redovisningssed inte tillhörde näringsverksamheten eftersom de inte i sin helhet behövdes för verksamheten.
Skatterättsnämnden ansåg att näringsidkarens redovisning var den naturliga utgångspunkten – under förutsättning att den upprättats i enlighet med god redoviningssed. Här skulle likvida medel som ägs av företagaren enligt god redovisningssed bokföras som företagets tillgångar endast i den utsträckning de behövdes för att användas i företagets verksamhet. Alltså skulle bara de bankmedel som behövdes i näringsidkarens verksamhet ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning.
Skatterättsnämnden, 7 januari 2016, dnr 118-14/D.
Lisa Bergman
Räntesatser
Från och med beskattningsåret 2014 är räntesatsen för positiv räntefördelning Statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret (SLR) plus 6 procentenheter (SLR plus 5,5 procentenheter beskattningsåren 2012 och 2013, SLR plus 5 procentenheter före 2012). Vid beräkning av negativ räntefördelning används statslåneräntan plus 1 procentenhet. Räntesatser vid räntefördelning i enskild näringsverksamhet och för delägare i handelsbolag vid beskattningsåren:
Beskattningsår | Positiv räntefördelning | Negativ räntefördelning |
|---|---|---|
2016 | 6,65 % | 1,65 % |
2015 | 6,90 % | 1,90 % |
2014 | 8,09 % | 3,09 % |