Förslag om slopade representationsavdrag
Regeringen föreslår i en departementspromemoria att avdragsrätten för representation ska ändras.
Enligt förslaget det inte längre ska vara tillåtet att göra avdrag på inkomstskatten för luncher och middagar. Dessutom vill man höja avdragsrätten för moms till 300 kronor per person och tillfälle.
Med förslaget vill regeringen anpassa reglerna till EU:s bestämmelser och förenkla tillämpningen genom att det blir färre beloppsgränser för olika tillfällen.
Finansdepartementet, ”Avdragsrätt vid representation”, januari 2016.
Arenan är hockeydomarens tjänsteställe
En domare hade uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet att döma matcher på olika platser på riks- och distriktsnivå. Frågan var om han hade sitt tjänsteställe i bostaden eller på de olika platser där domaruppdragen utfördes. Det i sin tur avgjorde om hans resor ska betraktas som tjänsteresor eller som resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Domaren själv gjorde gällande att hans tjänsteställe var bostaden och att hans resor till och från skulle betraktas som avdragsgilla tjänsteresor. Skatteverket ansåg att domaren hade sitt tjänsteställe där matchen ägde rum och att det därför handlade om resor från bostaden till arbetsplatsen.
Högsta förvaltningsdomstolen tog fasta på att det var de lokala föreningarna som betalat för domarens olika uppdrag vid matcherna. Trots att förbundet hade förmedlat uppdragen, ansåg domstolen att det var föreningarna som var hans uppdragsgivare. Vidare hade domaren visserligen haft en del förberedelser i sin bostad, men domstolen bedömde att det huvudsakliga uppdraget utförts under matcherna.
Slutsatsen var därför att de aktuella resorna inte skulle ses som tjänsteresor utan som resor mellan domarens bostad och arbetsplats.
Högsta förvaltningsdomstolen, 16 december 2015, 7004–7007-14.
DJ-duo inte momspliktig
Momshanteringen av DJ-duon Dada Lifes framträdande och inträde till evenemanget var föremål för Högsta förvaltningsdomstolens bedömning. Den första frågan som Högsta förvaltningsdomstolen skulle bedöma var om de skulle betraktas som utövande konstnärer, vars framförande skulle omfattas av undantaget från skatteplikt i mervärdesskattelagen. Enligt HFD var framförandet en integrerad och sammanhängande helhet ägnad att lyfta fram musiken på ett sätt som kunde jämställas med ett konstnärligt verk, som alltså skulle undantas från momsplikt. Vad gällde inträdet till evenemanget var frågan om det skulle beläggas med sex procents moms för att det rörde sig om en konsert eller jämförlig föreställning. Här ansåg HFD att publiken visserligen rörde sig i takt med musiken men att den uppmärksamhet som riktades mot DJ:arnas musikaliska uppträdande på scenen var sådan att framträdandena skulle anses utgöra en konsert. Momsen på inträdet skulle därför vara sex procent.
Högsta förvaltningsdomstolen, 2 februari 2016, 668-15.
Viktig anställd gav fast driftställe i Sverige
Ett utländskt bolag argumenterade emot att behöva betala allmän löneavgift för en anställd som verkade i Sverige.
Bolaget gjorde gällande att det saknade fast driftställe i Sverige; den anställde hade bara gjort marknadsundersökningar av förberedande karaktär som inte kunde hänföras till kärnverksamheten.
Skatteverket ansåg att bolaget hade fast driftställe i Sverige och att den verksamhet som bedrivits i Sverige var del av företagets kärnverksamhet. Kammarrätten tog fasta på att den anställde skulle hålla kontakt med befintliga kunder i Sverige, informera om bolagets verksamhet och leta potentiella kunder i egenskap av bolagets ”Nordic Business Development Director” och att han hade betydande lön. Att den anställde inte hade fullmakt att ingå bindande avtal ändrade inte domstolens bedömning att arbetet kunde betraktas som en del av bolagets kärnverksamhet. Den anställdes hemmakontor var den stadigvarande plats där bolagets verksamhet utförts och skulle därför betecknas som fast driftställe. Kort sagt skulle bolaget betala allmän löneavgift under de aktuella perioderna.
Domen kan ses som ytterligare en bekräftelse på att myndigheterna ofta landar i bedömningen att ett utländskt företag har fast driftställe i Sverige trots att det inte har något kontor här.
Kammarrätten i Stockholm, 14 december 2015, 6856/14.
Uthyrning av rum kan vara momspliktigt
Var går gränsen mellan skattefri och skattepliktig uthyrning av möblerade rum? Enligt ett ställningstagande från Skatteverket ska uthyrningen vara momspliktig om den kan betraktas som tillfällig logi och om den sker inom ramen för en hotellrörelse eller liknande verksamhet. Ställningstagandet innefattar en uppräkning av exempel och omständigheter som har betydelse för bedömningen av om upplåtelsen är skattepliktig eller inte. En förändring är att upplåtelsens längd bedöms med utgångspunkt i avtalstiden och inte de boendes vistelsetider. För privatpersoner gäller att uthyrningen blir momspliktig om en privatbostad hyrs ut på sådant sätt, som omfattar för hotellrörelser typiska tjänster som städning och byte av lakan, mer än 16 veckor och omsättningen överstiger 50 000 kronor under ett år.
Skatteverket, 18 december 2015, 131.675099-15/111.
Skiktgränsen räknas upp
Regeringen föreslår att beräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster 2017 ska räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Den nedre skiktgränsen beräknas därmed uppgå till 438.400 kronor för beskattningsåret 2017.
Den övre skiktgränsen beräknas uppgå till 644.000 kronor för beskattningsåret 2017. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2017.
Finansdepartementet, promemoria ”Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017.
Skatterättsnämnden, 11 december 2015, 10-15/D.