Nyheter

Avtalet avgör beskattning

Det är aktieägaravtalet som avgör vem som ska beskattas för försäljningen av aktierna i ett företag. I ett fall skulle två personer som stod som säljare i ett aktieägaravtal båda beskattas för de sålda aktierna i företaget. Säljarna var svärson och svärfar; svärfar gjorde dock gällande att svärsonen var den faktiska säljaren som mottagit hela köpeskillingen och att han inte mottagit några pengar av svärsonen.

Skatteverket ansåg att de båda var säljare enligt avtalet och att den omständigheten att svärfadern låtit svärsonen behålla hans del av ersättningen inte förändrade något.

Kammarrätten konstaterade kort att de båda männen stått som säljare i aktieägaravtalet och att inget av vad de anfört ändrar på den saken. Svärfadern skulle därför beskattas för sin del av aktierna och påföras skattetillägg.

Kammarrätten i Sundsvall, 30 mars 2015, 2065-14.

Tillbyggnad var företagarens privatsak

Om ditt företag bygger något på din privata fastighet är det viktigt att från början klargöra om bygget sker för företagets räkning. Annars riskerar du att beskattas för förmånen.

I ett aktuellt rättsfall hade ett företag låtit bygga ett kombinerat garage och kontor som en tillbyggnad på företagsägarens fastighet. Skatteverket och domstolarna ansåg att tillbyggnaden uppförts för ägarens privata intresse, snarare än för företagets. Bland annat pekade man på att garaget kunde nås genom en dörr direkt från bostaden, att avsikten var att byggnaden skulle köpas av ägaren i framtiden, att större delen av tillbyggnaden upptogs av garaget och att den administrativa verksamhet som skulle äga rum i kontoret inte var särskilt omfattande. Slutsatsen var att bygget inte föranledde avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på byggkostnaderna, att kostnaderna för tillbyggnad, möbler och inredning inklusive moms skulle betraktas som privata kostnader som utgjorde lön till ägaren och skulle bli föremål för arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten i Stockholm, 29 maj 2015.

Vissa interna tjänster slipper moms

Affärsutveckling och kvalitetskontroll kan undgå moms, men det är svårare att undgå moms på koncerninterna tjänster kopplade till ledning, ekonomi och it.

Reglerna om momsfrihet ska tolkas restriktivt. De utgör ett undantag i mervärdesskattelagen och innebär att vissa tjänster mellan olika delar av en koncern kan befrias från moms. Förutsättningarna är bland annat att verksamheten i övrigt ska vara momsfri, att tjänsterna ska vara nödvändiga för verksamheten och att ersättningen ska motsvara kostnaden.

En bärande tanke bakom undantaget är att momsfriheten inte ska ge en konkurrensfördel gentemot andra, konkurrerande företag på marknaden. Därför är ett ytterligare krav att de aktuella tjänsterna inte får finnas tillgängliga på den öppna marknaden.

I ett aktuellt fall bedömde Skaterrättsnämnden att vissa tjänster som utfördes mellan tre koncernföretag skulle vara momsfria, medan andra tjänster skulle beläggas med moms. Enligt en majoritet i nämnden skulle tjänster hänförliga till funktionerna kvalitet och affärsutveckling/fastighet vara momsfria. Däremot kunde momsfrihet för tjänster hänförliga till ledning, strategiskt inköp, ekonomi och it påverka konkurrenssituationen på marknaden negativt. Den här typen av tjänster kunde köpas av andra aktörer på öppna marknaden och skulle därför beläggas med moms.

Beslutet har inte överklagats, vilket innebär att utrymmet för att tjänster inom ledning, ekonomi och it ska befrias från moms har krympt avsevärt.

Skatterättsnämnden, 10 april 2015, 22-14/I.

Tv, larm och resor beskattades som lön

Att göra privata inköp på firman är naturligtvis fusk. Den som vill vara säker på att avdragen i näringsverksamheten får godkänt ska se till att dokumentera sambandet till verksamheten klart och tydligt. Utgifter som typiskt sätt är att betrakta som privata levnadskostnader kommer med stor sannolikhet att bedömas som inkomst av tjänst av Skatteverket, med ökad inkomstskatt och skattetillägg som sannolik följd. I ett rättsfall från i våras bedömde domstolarna att två makar som drev ett företag i hälsobranschen skulle lönebeskattas för bland annat inköp av tv, bredband, larm, resor, kamera. De beskattades också för reseersättning som ansågs vara lön. Bolaget påfördes arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten i Göteborg, 14 april 2015, 1424–1425-14.

Avdrag för mobilen i enskilda firman

Om en näringsidkare köper en mobil får avdrag göras samtidigt som det privata nyttjandet uttagsbeskattas. Om förvärvet inte bokförs har man i stället rätt till skäligt avdrag.

Skatteverket skiljer på om ett köp av en tillgång, såsom dator eller telefon, som används i enskild näringsverksamhet bokförs i verksamheten eller inte.

I aktuellt ställningstagande skulle en näringsidkare köpa mobil och dator med avsikten att använda dem till lika delar privat och i företaget.

Om köpet bokförs medges avdrag för hela anskaffningsutgiften samtidigt som den privata användningen uttagsbeskattas. Uttagsbeskattningen kan illustreras med ett exempel från ställningstagandet. En mobiltelefon med en ekonomisk livslängd på två år, som anskaffats för 5.000 kronor inklusive mervärdesskatt och som nyttjas till hälften privat, uttagsbeskattas med 1.250 kronor årligen. Det stämmer överens med att abonnemang ofta har en förhöjd månadsavgift som tas ut över 24 månader. Ett till hälften privat nyttjande skulle därmed innebära att belopp motsvarande halva utgiften uttagsbeskattas.

Om köpet inte bokförs i näringsverksamheten föreligger i stället rätt till skäligt avdrag. Vad är då ett skäligt avdrag? Ta till exempel en dator som köps in privat för 10.000 kronor, inklusive moms, med en ekonomisk livslängd på fyra år. Den kostnaden ska fördelas över fyra år med 2.500 kronor per år. Eftersom mervärdesskatten inte dragits av vid köpet så utgör hela mervärdesskatten en kostnad. Den privata användningen motsvarande halva utgiften bör då medföra ett skäligt kostnadsavdrag om 1.250 kronor per år.

Skatteverket, 25 augusti 2015, dnr 131.438091-15/111.

Moms på posttjänster slopas

Med anledning av en dom från EU-domstolen i våras har regeringen föreslagit att statliga posttjänster och varuleveranser ska undantas från moms enligt EU:s momsdirektiv. Den svenska ordningen där den här sortens tjänster beläggs med moms eftersom postmarknaden är avreglerad, fick alltså underkänt av EU-domstolen. Nu ska reglerna ändras och momsundantaget föreslås träda i kraft 1 april 2016.

Finansdepartementet, promemoria ”undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster”, juni 2015.

Förslag om sänkt pensionärsskatt

Regeringen vill i höstens budget börja sänka pensionärsskatten. Pensionärer ska inte betala högre skatt än löntagare yngre än 65 år, vid inkomster upp till ca 120.000 kronor per år. Skatten sänks även för dem med pensionsinkomster upp till 240.000 kronor per år. Som exempel innebär det för en pension på 120.000 kronor per år en skattesänkning på drygt 3.000 kronor per år, eller 250 kronor per månad.

Vems är våningen – din eller företagets?

Höga krav ställs på den företagsledare som inte vill beskattas för förmånen att fritt disponera företagets lokaler som bostad.

Höga krav ställs på den företagsledare som inte vill beskattas för förmånen att fritt disponera företagets lokaler som bostad.

Ett företag ägde en fastighet i flera plan i Göteborg där företagsledaren disponerade två våningsplan som sin privata bostad och beskattades för denna förmån. Frågan var om han skulle beskattas för ytterligare ett våningsplan där företaget bedrev sin verksamhet.

Företagsledaren gjorde gällande att han inte skulle beskattas för detta eftersom det aktuella våningsplanet var kontor, inte bostad. Han arbetade på våningsplanet och hade aldrig använt det som bostad eller haft några personliga tillhörigheter där – det hade aldrig varit avsikten att inreda och använda våningsplanet som bostad. Företagsledaren pekade bland annat på följande faktorer.

• Ett antal anställda hade fri dispositionsrätt till planet och kunde när som helst komma dit och även sova över.

• Där hölls regelbundna möten med styrelsen och exempelvis leverantörer och revisorer.

• Inga dörrar på våningsplanet kunde låsas separat.

• Han hade ingen anledning att besöka våningen annat än i tjänsten, eftersom han disponerade två andra våningsplan i huset om nästan 200 kvadratmeter, som gott och väl täckte hans behov av privat bostadsutrymme.

• Det gick att gå till det aktuella våningsplanet från hans privata bostad men utifrån var det inte möjligt att komma till hans privata våningsplan. Det var separata ingångar till företagets respektive hans privata våningsplan.

Sammanfattningsvis menade företagsledaren att det krävs en exklusiv ensamrätt till ett utrymme för att det ska uppkomma en beskattningsbar förmån. I det här fallet hade han delad dispositionsrätt med fem andra personer, och därför var det utrett att hans dispositionsrätt till våningsplanet var så inskränkt att inget privat nyttjande som medfört förmånsbeskattning kunnat ske.

Skatteverket motsatte sig företagsledarens påstående att det krävs en exklusiv ensamrätt för att det ska uppkomma en beskattningsbar förmån. I stället handlar det om huruvida en företagsledare har dispositionsrätt eller inte. Här fanns möjlighet för företagsledaren att disponera utrymmet, våningen var inte avskild på något sätt utan hade direkt förbindelse med bostaden och hade dessutom vid Skatteverkets besök gett ett privat intryck.

Kammarrätten konstaterade att det var företagsledarens sak att visa att hans dispositionsrätt var inskränkt i sådan utsträckning att det skulle påverka värdet av bostadsförmånen. Domstolen ansåg att det faktum att det var möjligt att gå direkt från bostaden till det aktuella våningsplanet innebar att våningen inte var avskild. Våningen var enligt Skatteverket inredd som ett vanligt bostadsutrymme och inget i målet visade att företagsledarens rätt att disponera utrymmet var begränsad, även om anställda hade tillgång dit.

Företagsledarens beskrivning av företagets verksamhet på våningsplanet ansåg domstolen var ”så vag och allmänt hållen vad gäller tidpunkt och omfattning att han inte härigenom kan anses ha gjort sannolikt att hans dispositionsrätt varit inskränkt i sådan grad att det bör påverka beräkningen av bostadsförmånen”.

Företagsledaren ansågs alltså ha haft dispositionsrätt till det aktuella våningsplanet och skulle sålunda beskattas för bostadsförmån för hela ytan.

Kammarrätten i Göteborg, 14 april 2015, 3076-14.

Momsavdrag på renoveringen

Frivillig skattskyldighet betyder att en fastighetsägare lägger moms på hyran för en lokal för att i gengäld kunna dra av ingående moms. Om man byter till en hyresgäst som driver momsfri verksamhet upphör den frivilliga skattskyldigheten.

Frågan hur det blir med momsen på kostnader för att ställa om lokalerna till den nya hyresgästen har uppstått vid flera tillfällen. Skatteverket har gjort gällande att åtgärder i samband med bytet ska bedömas framåtsyftande: om det är en momsfri hyresgäst som tillträder upphör den frivilliga skattskyldigheten och avdrag ska inte medges för omställningskostnaderna om de inte har direkt och omedelbart samband med den tidigare hyresgästens verksamhet.

Skatteverkets inställning är strängare än den praxis som utvecklats i domar från flera håll.

I ett fall som togs upp i Kammarrätten i juni ansåg Skatteverket att omställningskostnaderna skulle hänföras till den avvecklade verksamheten, inte den nya, och att momsen därmed inte var avdragsgill. Domstolarna ansåg emellertid att man även kan blicka bakåt: här förelåg ett direkt och omedelbart samband mellan renoveringskostnaderna och avvecklingen av den momspliktiga verksamheten som krävs för avdragsrätt. Att både avregistrering från frivillig skattskyldighet och uthyrtning till ny hyresgäst skett före renoveringen hade ingen betydelse.

Kammarrätten i Jönköping, 9 juni 2015, 912–913-15.

100.000 företag ska besvara SCB:s enkäter

I september skickar SCB ut runt 180.000 enkäter till 100.000 företag. Resultat pratade med Cecilia Hertzman, chef för avdelningen för datainsamling från företag och organisationer för att höra varför.

Vad är det för enkäter ni skickar till företagen?

– Den ena går under beteckningen ”Företagens ekonomi” och riktas till runt 20.000 företag – alla större och ett urval av små och medelstora företag. Den andra gäller ”Yrkesregistret” och går ut till 30.000 mindre företag, de flesta med upp till 20 anställda. Att det är så mycket i just september beror på att det här är två större årsundersökningar som går ut parallellt.

Måste man svara?

– Ja. Den här informationen anses så samhällsviktig att man har uppgiftslämnarplikt, vilket innebär att man som företagare är skyldig att svara. Om man tycker det är svårt eller behöver hjälp kan man alltid höra av sig till oss så försöker vi hjälpa till för att göra det så enkelt som möjligt. Om ett företag inte svarar kommer det att beläggas med vite – men företaget är ändå tvunget att lämna uppgifterna.

Hur lång tid tar det att fylla i enkäten?

– Det beror förstås på företaget ifråga. Men ”Företagens ekonomi” är omfattande och kan ta ganska lång tid – det handlar om bokslut, resultat- och balansräkning och olika specifikationer. Det kan handla om flera timmar. För att underlätta erbjuder vi dock företagen att ladda upp en SIE-fil, vilket gör att delar av blanketten redan är ifyllda. Beträffande ”Yrkesregistret” får man en lista över de anställda på företaget och deras personnummer, och så ska man ange vilket yrke varje anställd har.

Vad gör SCB med den här informationen?

– Det är viktigt att företagen förstår hur viktiga undersökningarna faktiskt är. ”Företagens ekonomi” är navet i våra BNP-beräkningar och alltså en viktig pusselbit i räkenskaperna för Sverige. ”Yrkesregistret” visar främst vilka yrken som den arbetande befolkningen i Sverige har, men används också för olika typer av statistik och forskning.

Lisa Bergman