Affären avgör
Tvärtemot vad begreppet ”samma eller liknande verksamhet” antyder, handlar bedömningen mer om en transaktion mellan två bolag än om verksamheternas innehåll.
Fåmansbolagsreglernas syfte är att hindra att ersättning som borde beskattas som lön hos en delägare i stället tas ut ur bolaget som kapital. Andelar som ägs av personer verksamma i betydande omfattning kallas kvalificerade andelar, och de är underkastade särskilda regler som styr om de ska beskattas som kapital eller tjänst. Kapitalinkomster beskattas i regel lägre än tjänsteinkomster.
Som en naturlig följd ska delägare också stoppas från att starta olika företag eller dotterföretag vars enda syfte är att undkomma – den högre – tjänstebeskattningen av sina kvalificerade andelar. Verksamheten ska inte kunna flyttas mellan olika företag där arbetsinkomsten sparas i ett vilande företag (ofta kallat ”trädabolag”) för att tas ut som lägre beskattad kapitalinkomst samtidigt som den aktiva rörelsen fortsätter att bedrivas i ett annat företag.
Så säger 57 kapitlet 4 § inkomstskattelagen att en andel i ett fåmansbolag är kvalificerad andel om ägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”.
Följden av att en passiv ägare anses bedriva samma eller likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag är att andelarna i det passiva företaget är kvalificerade. Det här gäller så länge den aktiva verksamheten fortsätter att bedrivas av ägaren eller närstående, och upphör först efter att en karenstid på fem hela beskattningsår har passerat.
Begreppet ”samma eller likartad verksamhet” ska enligt praxis rymma fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag vars verksamhet i sin tur liknar den tidigare bedrivna verksamheten eller där det finns ett liknande samband mellan företagen. Det finns någon form av överlåtelse av verksamhet som föregår det här släktskapet mellan företagen.
Det handlar alltså dels om en transaktion av något slag mellan två företag, dels om själva verksamheten. Men tvärtemot vad begreppet ”samma eller liknande verksamhet” antyder så är transaktionen av större betydelse än verksamhetens innehåll.
När det gäller transaktionens art och betydelse behandlade Skatterättsnämnden i höstas två fall där frågan var om bolag kunde anses bedriva samma eller likartad verksamhet trots att inga tillgångar förts över mellan bolagen. Kapital, som genererats i ett fåmansföretag där ägaren varit verksam i betydande omfattning, hade förts över till ett av ägarens andra företag. I det ena fallet ägde en fåmansbolagsägare två bolag; dels bolaget X där han inte var verksam i betydande omfattning, dels bolaget Y där han var verksam. De båda bolagen ägde bolaget Z som sålt ett verksamhetsbolag, vilket innebar att bolaget Z innehöll ”smittat” kapital. Vid utdelning från Z fördes det smittade kapitalet vidare till ägarna, företagen X och Y. X och Y ansågs bedriva samma eller likartad verksamhet, trots att det inte skett någon transaktion av tillgångar dem emellan. Eftersom ägaren var verksam i betydande omfattning i Y var också hans andelar i X kvalificerade enligt Skatterättsnämnden. Det andra fallet var snarlikt.
Förra våren bedömde Skatterättsnämnden ett fall som visar att innehållet i företagens verksamhet är av underordnad betydelse. I det aktuella fallet ägde en person andelar i Moderbolaget och var själv verksam i dotterbolaget Butiksbolaget som hade butiksförsäljning. Sedan bildade ägaren Nybolaget som tog över Moderbolaget och i sin tur sålde Butiksbolaget. Några år senare startade ägaren Outletbolaget som visserligen ägnade sig åt detaljförsäljning men inom outletbutiker och i en annan bransch med andra kunder och kontakter än vad Butiksbolaget hade.
Att moderbolaget och Butiksbolaget hade samma eller likartad verksamhet var en sak – genom Moderbolagets försäljning av Butiksbolaget hade ju Moderbolaget fått frukterna av ägarens arbete i Butiksbolaget. Men nu gällde frågan om den här verksamheten även ansågs vara samma eller likartad med Outletbolagets verksamhet. Det skulle innebära att andelarna i Moderbolaget fortfarande var kvalificerade trots att Butiksbolaget såldes för mer än fem år sedan.
Nej, svarade Skatterättsnämnden och hänvisade till att det aldrig skett någon transaktion av kapital eller andra tillgångar mellan Butiksbolaget och Outletbolaget. Nämnden konstaterade också att verksamheterna bedrivits helt separat och att alla transaktioner som gjorts skett på marknadsmässiga villkor. Bolagen ägnade sig alltså inte åt samma eller likartad verksamhet. Att det handlade om samma slags varor i bägge verksamheterna påverkade inte den bedömningen.
Skatterättsnämnden, 21 oktober 2014, dnr 29-14/D, dnr 35-14/D.
Skatterättsnämnden, 20 maj 2014, dnr 102-13/D.
Lisa Bergman
Andra rättsfall gällande begreppet ”samma eller liknande verksamhet”
Likartat samband
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gäller reglerna fall där verksamheten överförts från ett fåmansbolag till ett annat och där verksamheterna ligger inom samma ram eller har ett likartat samband. Om någon överföring av verksamhet inte skett mellan företagen anses de, normalt sett, inte bedriva samma eller likartad verksamhet.
RÅ 2007 not 66, RÅ 1997 ref 48 och RÅ 1999 ref 28.
Smittan går åt båda hållen
2010 avgjorde HFD fem förhandsbesked där verksamheten flyttats från ett företag till ett annat där ägaren (eller närstående) skulle fortsätta att vara verksam, där slutsatsen var att företagen bedrev samma eller likartad verksamhet. Domstolen betonade att verksamhetssmittan kan röra sig i båda riktningarna vid en verksamhetsflytt.RÅ 2010 ref 11 I–V.
Kapitalsmitta gäller
Överföring av kapital genererat i en tidigare verksamhet jämställdes i det här fallet med överföring av verksamhet. Ett holdingbolag ansågs ha tillgodogjort sig kapital som genererats i den verksamhet som bedrivits i rörelsebolaget och var hänförlig till arbetsinsatserna i det bolaget. Vid senare försäljning skulle bolagen anses bedriva samma eller liknande verksamhet.
HFD 2011 ref 75.
I ett fall från 2012 bekräftades att ”kapitalsmitta” råder och att verksamhetens art är av underordnad betydelse. De företag som mottagit kapital hade bedrivit en verksamhet som härrörde från det gamla verksamhetsbolaget. Därmed var det fråga om samma eller likartad verksamhet. Den omständigheten att företagen bedrev verksamhet av olika slag medförde ingen annan bedömning.
HFD 2012 ref 67.
Krav på ägarsamband
Det är inte ovanligt att säljaren fortsätter att vara verksam i bolaget utan ägarinflytande efter en försäljning, medan köpeskillingen förvaltas i ett annat bolag. Trots att 3:12-reglerna inte säger vad som kräver ägarsamband ansåg HFD i ett fall från 2012 att reglerna tar sikte på situationer där den verksamma personen också är delägare i det andra fåmansföretaget. Därför skulle de båda bolagen inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
HFD 2012 ref 67 II.