Ett osäkert skatteår

Många mer eller mindre udda företeelser sätter sin prägel på årets skatter. Osäkerheten är en av dem.

För varje företagare är den här tiden på året krävande. Bokslut, annalkande deklaration, och uppdatering av de regler som gällde förra året samtidigt som man ska ställa om till de nya regler som trädde i kraft i januari. Men i år måste man lägga till dagens svajiga politiska läge och en osäker konjunktur.

– Det är generellt en större osäkerhet just nu än det brukar vara för företagen. De kan inte ha någon längre planeringshorisont och det påverkar tillväxten, säger Annika Fritsch, skatteexpert på Företagarna.

Många undrar vad decemberöverenskommelsen, där de rödgröna och alliansen gjorde upp om att släppa fram minoritetsregeringars budgetar de närmaste åtta åren, egentligen är värd. De partiledare som ingått överenskommelsen hävdar naturligtvis att den gäller. Samtidigt har många av alliansens riksdagsmän, främst moderata, deklarerat att de inte alls känner sig bundna av den.

En sak kan man ändå utgå ifrån; under våren gäller alliansens budget, eftersom den vann omröstningen i höstas. Det innebär att regeringen i början av året kan tvingas lägga fram den förra regeringens förslag, om den inte lyckas förhala dem.

De skattehöjningar och andra förändringar som den rödgröna regeringen föreslagit och kommer att föreslå i vårpropositionen, kan genomföras tidigast första juli i år, de flesta senare.

Den viktigaste punkten för alla företag just nu är att arbetsgivaravgiften sannolikt kommer att höjas redan i vårpropositionen. Regeringens förslag innebär att skatterabatten för att anställa yngre personer, under 26 år, tas bort i två steg, hälften i år och resten nästa år. Även för äldre, över 65 år, väntas en höjning av arbetsgivaravgiften med 5,6 procentenheter. Totalt ger detta ökade skatteintäkter på runt 13 miljarder kronor för staten, och motsvarande fördyring för företagen.

– Man bör ha med sig detta i kalkylen när man anställer, den här ökningen kan slå hårt mot många serviceföretag, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på PwC.

Oron bekräftas på sajten ”Driva egets” facebooksida, där en signatur konstaterar att det innebär ”En höjning med 8000–9000 kronor per månad för mig, som nu har två anställda under 26 år”. En annan uttalar skepsis mot att anställa unga framöver ”Inte anställer jag en färsking när jag får en äldre fullärd för samma peng”.

Men ännu är ingenting klart. Johan Fall, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, ser tre scenarier det närmaste året.

– I vår händer det inte så mycket, det blir i alla fall inga inkomstskatteökningar förrän tidigast till årsskiftet, ett mellanscenario är att en del men inte alla de aviserade skattehöjningarna kommer i höst och nästa år, eller så genomför den rödgröna regeringen hela den planerade höjningen av skatt på arbete med ett års förskjutning och får då enligt sina egna beräkningar in 16 miljarder 2016 och 25 miljarder året därpå. Det här kommer att klarna under våren, säger han.

Till de mindre, men ändå positiva, förändringarna utanför skatteområdet hör att högkostnadsskyddet för sjuklön för mindre företag har höjts från 1 januari. Det träder i kraft efter två sjukdagar och kan innebära en halvering av kostnaderna, eller en besparing på 12000 kronor, för ett bolag med fem anställda som tillsammans har 25 sjukdagar under ett år.

En förenkling kan det också bli framöver för enskilda firmor och handelsbolag, ofta skogs- eller lantbrukare. I vårpropositionen kan regeringen avisera att nya regler införs för dessa, de skattefria periodiseringsfonderna och expansionsfonderna ersätts då av en ny företagsfond.

– Man kan då reservera 40 procent av vinsten mot en schablonränta, de nya reglerna blir mindre komplexa och mer överskådliga, säger Hans Peter Larsson på PwC.

Det är dock inte klart när dessa regler kan träda i kraft. Hans Peter Larsson nämner samtidigt att de rödgröna diskuterar att höja skatten på försäljning av näringsfastigheter. I dag kan man lägga in fastigheten i ett aktiebolag och sedan sälja aktier i bolaget, det anses lite för förmånligt och därför ses reglerna över med målet att fördyra transaktionen. En höjning kan slå även mot fastigheter som ägs av bolag.

– Den som har bestämt sig för att sälja gör bäst i att agera snabbt, säger han.

Tittar man en bit längre fram i tiden, mot 2016–2018 finns det framförallt två stora orosmoln för företagen, som båda ligger i utredningar just nu. Det ena gäller vilka av Företagsskattekommitténs förslag som kommer att genomföras, och det andra är vad översynen av 3:12-reglerna kommer att innebära.

När företagsskattekommitténs förslag gick ut på remiss förra året var svaren blandande. Men en viktig del av kritiken gällde ränteavdragsbegränsningen, som slår hårt mot kapitalintensiva företag, som riskkapitalbolag, transport- och fastighetsbolag. Men det finns vinnare också.

– Företag som inte är så kapitalintensiva får lägre effektiv bolagsskatt, säger Peter Thungren, skattepartner på BDO.

Ett förslag gällande ränteavdragen kan komma i höstbudgeten, och i så fall kan det bli verklighet nästa år.

3:12-reglerna, som ständigt är föremål för ifrågasättanden och justeringar, är nu i spel igen sedan regeringen beslutat att komplettera den pågående utredningen som ska se över beskattningen av fåmansföretag. Nu förlängs utredningstiden till 1 september 2016, men det kan vara bra att ha framförhållning eftersom vissa förändringar kan komma tidigare.

Oron inför den utvidgade översynen kommer från flera håll.

– Det är klart att man kan känna en oro för att klockan ska vridas tillbaka till 1990 och den misstro som fanns mot företagare när 3:12-reglerna utformades, säger Annika Fritsch på Svenskt Näringsliv.

– Direktiven i utredningen är närmast drakoniska för de mindre bolagen. De riktar in sig på att begränsa möjligheten att ta ut kapitalbeskattad ersättning, och därmed höja den effektiva skatten på utdelningar och kapitalvinster från nuvarande 20 till 25 procent. Dessutom kan de belopp som anses vara kapitalavkastning minskas. Försämringar lurar alltså i vassen, men det kan dröja två, tre år, säger Hans Peter Larsson på PwC.

Peter Thungren på BDO tror också att det kommer hända en hel del på skatteområdet de närmaste åren, han och hans kolleger får många frågor om just 3:12-reglerna. Eftersom man räknar med att skatteuttaget kommer öka där är det viktigt för alla fåmansbolagsdelägare att se över sin personliga skattestrategi, inte minst om man står inför ett generationsskifte.

– Det kan finnas olika skäl till varför ägare inte vill genomföra ett generationsskifte och ibland ska man som rådgivare inte skynda på den processen för mycket. Vi rekommenderar dock alla som har ett skifte nära förestående att gå vidare nu. Det är bra om man kan undvika att skattemässiga skäl försvårar processen. De gällande reglerna om sparade utdelningsutrymmen och underprisöverlåtelser av exempelvis fastigheter skapar goda förutsättningar att fördela tillgångarna på ett rättvist sätt mellan de barn som fortsätter driva verksamheten vidare och de som inte gör det. Som det ser ut i dagsläget kommer reglerna att bli mindre förmånliga i framtiden, säger han.

Så även om 2015 blir ganska lugnt på skattefronten, ser det ut att blåsa upp längre fram.

Lotta Engzell Larsson