Förenklad redovisning för mindre företag

Det blir enklare för många företag i Sverige att redovisa från årsskiftet, när EU:s regler slår igenom i svensk lagstiftning.

De svenska reglerna om företagens offentliga redovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv som genomfördes i svensk rätt i samband med Sveriges inträde i EU. I juni 2013 antog EU ett nytt redovisningsdirektiv som nu leder till vissa förändringar av de svenska reglerna.

En övergripande förändring är att kategoriseringen av företag ändras, vilket innebär att de särskilda reglerna för publika företag slopas och att man i stället enbart utgår från företagens storlek. Företag kommer framöver att delas in i mindre och större företag enligt årsredovisningslagens nuvarande definition. I grunden handlar förändringen om att det ska ställas lägre krav på vissa upplysningar för mindre företag. Reglerna berör de företag som redan i dag måste göra årsredovisningar.

En viktig förändring är att kraven på tilläggsupplysningar har tagits bort ur lagen. Vidare har språket i lagen lättats upp för att bli mer lättbegripligt. Även strukturen blir mer överskådlig och begriplig. Alla noter samlas i ett eget kapitel. Först tas de noter upp som samtliga företag måste ha med, därefter de som enbart större företag måste ha med.

– Vad som krävs av mindre respektive större företag har gjorts väldigt tydligt, säger Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor på KPMG och ledamot i Bokföringsnämnden.

En annan viktig förändring är att en väsentlighetsprincip införs.

– Det innebär att det går att avvika från årsredovisningslagen om följden inte blir väsentlig. Specifika möjligheter till avvikelse tas däremot bort, säger hon.

EU:s redovisningsdirektiv innebär att Sverige inte får kräva mer av de mindre företagen, när det gäller tilläggsupplysningar, än vad direktivet säger. Flera upplysningar som saknar stöd i direktivet tas därför bort för alla företag. Det gäller bland annat så kallade ”inom linjen-poster, som i stället ska redovisas i not. Det finns vissa nya begrepp att ta hänsyn till, såsom ”ägarintresse” i stället för ”intresseföretag” och införandet av begreppet ”gemensamt styrda företag”, som brukar kallas joint venture.

För mindre företag försvinner samtidigt en mängd upplysningar. Det handlar bland annat om inköp och försäljning inom koncernföretag. Anställda ska inte längre redovisas uppdelat på kvinnor och män. En viktig förändring handlar om företagets utvecklingsarbete. Den kostnaden får tas upp i balansräkningen som en tillgång, det vill säga aktiveras, förutsatt att det är av betydande värde för företaget under året. Aktiebolag och ekonomiska föreningar måste parallellt avsätta lika mycket i en fond inom fritt eget kapital. Det här påverkar inte företagets långsiktiga betalningsförmåga, soliditeten, men det minskar det fria egna kapitalet, vilket betyder att det inte går att dela ut lika mycket.

– Eftersom det handlar om utdelningsbegränsningar gäller kravet enbart aktiebolag och ekonomiska föreningar, som kan göra utdelningar, förklarar Caisa Drefeldt.

En annan nyhet är att ”ställda panter och ansvarsförbindelser” ersätts med ”eventualförpliktelser”.

– Eventualförpliktelser omfattar mer än vad ansvarsförbindelser gör. Det är inte bara garantier, borgensåtaganden och andra legala förbindelser, utan även informella. De är mer omfattande, till exempel skadestånds- eller domstolsprocesser, som innehåller en viss risk, säger hon.

I samband med förändringarna flyttas viss information i redovisningen till en ny plats. Väsentliga händelserna under räkenskapsåret ska till exempel vara med i förvaltningsberättelsen, men väsentliga händelser efter räkenskapsåret ska redovisas i en not. Vinstdispositionen flyttas också från förvaltningsberättelsen till en not.

Begreppet extraordinära kostnader och intäkter försvinner och kallas exceptionella kostnader som ska anges i en not.

– Det finns ingen specifikation vad det kan vara, men vi översätter det ungefär med det äldre begreppet ”jämförelsestörande poster”. Ett exempel kan vara om företaget behöver betala tio personer avgångsvederlag. Poster som förekommer väldigt sällan helt enkelt, säger Caisa Drefeldt.

Förändringarna i årsredovisningslagen vid årsskiftet innebär också att det blir stora förenklingar för de företag som använder redovisningsregelverket K3.

En uppsjö av upplysningar som i dag är obligatoriska kommer att försvinna. Upplysningar om ansvarsförbindelser, som nu heter eventualförpliktelser, samt upplysning om intäktsredovisningen, blir kvar.

– Det som måste tas bort för minde företag i K3 innebär att det blir betydligt enklare att tillämpa detta regelverk för mindre företag, säger Caisa Drefeldt.

Anpassningarna till EU:s krav som träder i kraft vid årsskiftet är emellertid bara ett första steg. Redan 1 januari 2017 kommer en helt ny årsredovisningslag. Ett uppmärksammat förslag i den processen är att en helt ny företagskategori, mikroföretag, ska införas. Utredningen har föreslagit ett svenskt gränsvärde som avviker från EU:s regler. Gränsvärdet för mikroföretag föreslås bli detsamma som för revisionsplikten, det vill säga tre anställda, en balansomslutning på upp till 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på upp till 3 miljoner kronor.

– Det är bra att definiera mikroföretag på detta sätt i stället för att använda EU-direktivets definition. Det blir otydligt med ytterligare en definition, säger Caisa Drefeldt.

Enligt det liggande förslaget skulle hela 70 procent av svenska mindre företag vara mikroföretag. Det är alltså en förändring som berör många om förslaget antas. Och det handlar om en positiv påverkan med många förenklingar. I praktiken kommer de flesta mikroföretag bara att behöva ha två noter i sin årsredovisning i framtiden – värderings- och omräkningsprinciper samt medelantal anställda.

Hur ser du på risken att utomstående intressenter får mindre information i framtiden?

– Den risken finns alltid, men det står företagen fritt att upplysa om mer. Lagen blir enklare och det är mycket bra att justitiedepartementet tar detta grepp, säger Caisa Drefeldt.

Det är alltså inget som hindrar företagare att, i samråd med sin redovisningskonsult, se över vilket behov företaget har av fler noter och upplysningar. Ett företag med enkel verksamhet och få externa intressenter kan nöja sig med det lagen kräver. Men ett företag med mer komplex verksamhet, som till exempel vill expandera eller söka extern finansiering, kan finna behov av att lämna mer omfattande information än vad lagen kräver.

Åsa Ohlsson