Momsland för e-tjänster?
Vi säljer mobiltelefonspel via en handelsplats i Luxemburg för att hålla momsen nere på all EU-försäljning. Nu kommer som jag förstått det all sådan handel att beskattas annorlunda, så att det blir köparens hemland som skatten tas ut i. Det betyder att en svensk kund får betala 25 procent svensk moms i stället för som tidigare 15 procent Luxemburgmoms. Hur påverkar det oss som producenter?
Fram till nu har det mycket riktigt varit förmedlarens hemvist som styrt var moms på bland annat tjänster ska tas ut, vilket lett till att många sådana företag placerats i Luxemburg. Skatteverket har dock hävdat att producenten egentligen varit den avtalsslutande säljaren och att förmedlingsföretagets hemvist egentligen inte spelat någon roll. Hur ofta detta följts i praktiken vill Resultat dock låta vara osagt.
Detta har nu förändrats genom EU-rätten, så att det är köparens hemland som gäller för momsen och det bara är förmedlaren som räknas som avtalspart gentemot köparen. Det innebär att konstruktionen med Luxemburgbolag inte längre fyller någon funktion i detta avseende, och att producenten inte heller som egentlig säljare kan riskera att bli skyldig att betala svensk moms på något som varit ”momsat och klart” i Luxemburg.
Å ena sidan har alltså rättsläget blivit säkrare då alla är eniga om vem som är skyldig att betala moms och i vilket land. Å andra sidan blir priset högre för många slutkunder, då det inte längre går att välja omsättningsland genom att placera förmedlingsbolaget där skatten är lägst.
Skriva ut poster inom linjen
Jag har en fråga kring hur det blir med ”poster inom linjen” när jag upprättar min årsredovisning enligt K2 (BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag) ?
Enligt regelverket 3.4 får en rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post utelämnas om det inte finns något att redovisa. En strikt tolkning av den här formuleringen innebär att raden kan uteslutas. Personligen anser jag att det blir tydligare för läsaren om raden finns kvar och att man i stället skriver ”inga”. Men detta kan inte ses som något krav.
Hur ofta lämna material till redovisningskonsulten
Jag är eventarrangör och driver ett antal aktiebolag. I några av dem bedrivs det mycket lite verksamhet. Måste jag ändå lämna in materialet till min redovisningskonsult månadsvis?
Tolkningen av ”mycket lite verksamhet” ger lite olika svar på din fråga. Huvudregeln enligt bokföringslagen är att du ska bokföra så snart det kan ske. Men det finns en möjlighet att senarelägga bokföringen olika länge beroende på hur mycket verksamhet som bedrivs.
Det längsta du kan senarelägga bokföringen är till 60 dagar efter utgången av räkenskapsåret. För att det ska vara möjligt behöver ett antal kriterier vara uppfyllda. Det får normalt förekomma högst 50 verifikationer som avser högst 250 affärshändelser. Plus att den årliga nettoomsättningen inte får överskrida en miljon kronor. Har du kontanta in- och utbetalningar måste dessa ändå bokföras senast påföljande arbetsdag.
Om du väljer att senarelägga bokföringen behöver du ändå samla verifikationerna i ordning. Du bör också fundera över om det verkligen är lämpligt för dig att senarelägga bokföringen så mycket. Det kan ju förekomma situationer då du behöver ha en bättre kontroll på verksamheten, till exempel om du ligger nära gränsen i aktiebolagslagen att behöva upprätta kontrollbalansräkning.
Frågan om när du ska lämna material till din redovisningskonsult är säkert också något som regleras i uppdragsavtalet.- Därför kan det vara bra att ta en kontakt och prata om dina nya önskemål.
Tatuering som minnesgåva?
Vid pensionering ger vi våra anställda en större gåva om de jobbat länge nog, som många andra antar jag. Denna försöker vi anpassa efter person och nu har vi en medarbetare som jag förstått vill ha en tatuering som gåva. Om vi hoppar över mina personliga reservationer, går det verkligen att komma undan med det gentemot Skatteverket?
Ja, en tatuering skulle gå bra att ge bort som minnesgåva. Minnesgåva kallar Skatteverket det som många har en bild av kanske är en guldklocka eller kristallvas som man fått efter 30 års tjänst eller vid pensionering och dessa finns det klara regler kring.
En minnesgåva får vara på högst 15.000 kronor för att vara skattefri. Överskrids beloppet blir hela gåvan skattepliktig, inte bara det överskjutande beloppet. Gåvan behöver dock inte täcka hela kostnaden för något så skulle tatueringen i fråga vara synnerligen dyr, eller gåvan måttlig, kan den finansiera en del av tatueringen.
Det viktiga i sammanhanget, för att en gåva ska vara avdragsgill för företaget och skattefri för mottagaren, är att den inte kan bytas mot pengar, vilket ju för en tatuering (i alla fall när den är utförd) får sägas vara svårt att göra. Vidare får varje anställd maximalt få två minnesgåvor av företaget, vid anställningens upphörande och en gång till, exempelvis 25 års tjänst eller när den anställde fyller 50 år.
Anna Nord, David Nylund, Helena Eibertzon