Korruption

För vissa är korruption och mutor synonymt med kommunpampar som skor sig på skattebetalarnas bekostnad. För andra går tankarna till Bofors eller Telia. Men få tänker på att mutlagstiftningen kan omfatta en till synes oskyldig glassbuffé. Efter Resultats genomgång ska du inte behöva våndas i onödan.

Expert: ”Korruption finns i alla branscher”

Korruption finns lite varstans i det svenska samhället och som företagare kan du ha stött på den både en och flera gånger. Men hur gör man för att undvika den? Och måste man acceptera korruption för att etablera sig utomlands?

– I Sverige finns korruptionen i alla branscher. Men till skillnad från i många andra länder handlar det främst om företagskorruption, berättar Carina Sörqvist, expert inom utredande och förebyggande av korruption vid företaget Seccredo.

Det hon syftar på är att korruption i många länder, främst i utvecklingsländer, genomsyrar stora delar av samhället, inklusive offentlig service. Privatpersoner måste kanske betala mutor för att hämta ut sitt pass, få läkarvård eller telefonen inkopplad. Den sortens korruption saknas mer eller mindre i Sverige, vilket har bidragit till att vi tillsammans med Finland kom på tredje plats i Transparency Internationals korruptionsindex 2013. I toppen finns Danmark och Nya Zeeland, i botten Afghanistan, Nordkorea och Somalia.

Men vad är egentligen korruption? Ordet kommer från latinets corrumpere som betyder att fördärva. Transparency Internationals definition, som är en av flera, lyder ”korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egens eller annans vinning”.

Det är i alla fall ett vitt begrepp som omfattar både lagliga, om än korrumperade handlingar, som olagliga sådana. I Sverige styr mutlagstiftningen vad som är illegalt och därmed straffbart, se faktaruta.

Vissa handlingar – som att sticka till besiktningsmannen en tusenlapp för att bilen ska gå igenom – är solklara mutbrott. Den som ger mutan döms för ”givande av muta” och mottagaren för ”tagande av muta”. Men verkligheten är inte alltid så svartvit. Säg att du arbetar som inköpare på en kommun.

Du är kompis med Per sedan länge och du och din familj har lånat hans stuga i skärgården regelbundet under åren. Pers företag är nu med i en stor offentlig upphandling mot kommunen. Är det ok att du även denna sommar gör som vanligt?

– I det här fallet skulle jag svara att det inte är okej. En bra tumregel är att fråga sig själv om man är beredd att berätta om saken för sina medarbetare och sin chef. Kan man det så är det troligen tillåtet, säger Carina Sörqvist och berättar att den vanligaste frågan som hon får är hur mycket en gåva får vara värd utan att anses vara muta.

– Svaret är att det inte finns en sådan gräns. Det är sammanhanget som avgör och är man osäker kan man först använda sig av tumregeln och därefter fråga någon som vet.

Hur tar man då som företagare tag i korruptionsfrågan? Carina Sörqvist råder små och medelstora företag att titta på hur större bolag arbetar (se intervju med NCC sid 19). Ofta börjar de med att stämma i bäcken.

– Det förebyggande arbetet är viktigt. Satsa på utbildning och diskussioner. Börja med ledningen och gå sedan vidare till alla andra i organisationen. När man har fått ut diskussionen i kafferummet har man kommit långt, säger hon.

Internwebben, personaltidningen och avdelningsmöten är bra och enkla kanaler för att sprida kunskap om korruption. Dessutom finns webbaserade utbildningar och konsulter som kan anlitas. Nästa steg är att ta fram en handlingsplan som beskriver hur företaget ska agera internt om det uppstår misstanke om korruption. Av handlingsplanen ska det framgå vilka som hanterar frågan och hur en utredning går till, enligt Carina Sörqvist. Hon betonar också att man måste värna om individen och göra vad man kan för att dämpa ryktesspridning.

– Arbetet ska hållas inom en snäv grupp. Misstankarna och namnen på de som eventuellt är involverade får definitivt inte komma ut. Man får aldrig döma någon i förskott. Om man bedömer att det finns substans bakom korruptionsanklagelsen är nästa steg att polisanmäla brottet, säger hon.

Riskerna med korruption är många. Det är enbart personer, inte företag, som kan dömas för brott mot mutlagstiftningen. Straffet är böter eller fängelse upp till sex år. När personen bakom mutbrottet har identifierats, kan företaget däremot dömas till företagsböter där maxbeloppet är tio miljoner kronor. Men det stannar inte med det. Efter företagsboten kan företaget dömas till förverkande, vilket innebär att staten tar tillbaka hela mutan samt vinster och sidovinster av mutan.

Företag som planerar att ta steget utomlands har allt att vinna på att göra en noggrann analys, enligt Martin Krüger, som är chef för Forensic på KPMG. Ett bra första steg är att titta på Transparency Internationals korruptionsindex.

– Indexet ger en god vägledning om hur pass omfattande korruptionen är i ett land. Om korruptionen är utbredd kan det ändå vara värt att gå in i landet, men då måste man vara mer på sin vakt, säger han.

Nästa steg är att ta hjälp av exempelvis Svenska Handelskammaren och branschorganisationer som kan ha värdefull information om just det landet.

– Sedan måste man väga för- och nackdelar med att gå in i ett land. Om ett företag går in i ett relativt korrupt land så måste det finnas tydliga regler för hur affärer ska bedrivas. Om affärerna hindras av korruption ska det också på förhand finnas klara riktlinjer för hur det ska följas upp.

Ett företag kan förstås också landa i bedömningen att ett land är för korrupt för att över huvud taget bedriva affärsverksamhet i. Så valde till exempel Skanska i början av 1990-talet att helt upphöra med fastighetsutvecklingen i Ryssland och Baltikum på grund av den svåra korruptionen.

Företag går även in i länder via agenter och distributörer. Då är grundregeln att först kontrollera dem grundligt. Klarar de kontrollen är nästa steg att skriva ett vattentätt avtal.

– I avtalet måste det tydligt stå att agenten ska följa det svenska företagets uppförandekod och att det inte på något sätt får ägna sig åt korruption. Dessutom bör det finnas en klausul som ger företaget rätt att granska agenten, säger Martin Kruger.

Svenska företag som begår mutbrott utomlands kan även omfattas av den amerikanska antikorruptionslagen FCPA (Foreign Corrupt Practices Act) samt brittiska UK Bribery Act. Så kan vara fallet om bolaget exempelvis har dotterbolag i USA eller i Storbritannien. Fängelsestraffen är dubbelt så långa som i Sverige och bötesbeloppen enorma.

Henrik Norberg