Klandra utdelningen för att slippa skatt
Skatteverket har tagit ställning till hur en utdelning som återtas ska hanteras skattemässigt. Under vissa förutsättningar kan en aktieägare slippa skatt: då krävs att någon klandrar utdelningsbeslutet, att beslutet upphävs och att aktieägaren har betalat tillbaka utdelningen eller att utdelningen aldrig betalats ut.
Skulle i stället en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl än ovan ska han eller hon ändå beskattas för den. Då anser nämligen Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget. Det här gäller dock inte om det rör sig om en korrigering av en beloppsmässigt felaktig utdelning eller liknande.
Skatteverket, 4 juli 2014, 131.324849-14/111.
Bättre möjligheter att få förhandsbesked
En utredning föreslår att man ska kunna ansöka om förhandsbesked när det gäller fler typer av skatter och avgifter. Det gäller exempelvis skatter och avgifter enligt lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen om allmän löneavgift och lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. För att bidra till att hålla nere handläggningstiderna föreslår utredningen att beslutsfattandet i nämnden förenklas så att ordförande och vice ordföranden i vissa fall kan fatta beslut om att avvisa en ansökan. Samtidigt föreslås att ansökningar gällande moms och punktskatt ska avgiftsbeläggas på samma sätt som andra ansökningar.
Finansdepartementet, 28 augusti 2014.
Lunchkuponger till Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen har gett prövningstillstånd i ett fall där kammarrätten – som Skatteverket ville – ålagt en restaurang att betala kontrollavgift för att den vid inlösen av kuponger inte registrerat försäljningen i kassaregister. Det handlade alltså om måltidskuponger där restaurangen säljer lunchkuponger – som registreras i kassaregister – men sedan inte registrerar inlösen av kupongerna när själva lunchen äger rum. Domstolen ansåg att det rörde sig om två avtal om försäljning – ett första där kupongerna köps, ett andra där kupong lämnas mot lunch – och att bägge ska registreras i kassaregister som köp. I samma veva som prövningstillståndet meddelades, kom ytterligare två domar där kammarrätten i Stockholm gjorde samma bedömning.
Högsta förvaltningsdomstolen, 20 maj 2014, 8160-13. Tidigare: Kammarrätten i Stockholm, 19 maj 2014, 3341-13 och 7085-13.
Rätt ordning på dubbla förfaranden
En man påfördes skattetillägg av Skatteverket 2011 och åtalades året därpå för skattebrott. Medan förfarandet om skattetillägg fortfarande pågick hann åtalet om skattebrott ogillas och vinna laga kraft. Med hänvisning till förbudet mot dubbel bestraffning kom skattetillägget att undanröjas av kammarrätten. Detta överklagades av Skatteverket som menade att det i första hand var åtalet om skattebrott – som inleddes sist – som borde angripas. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade emellertid, med hänvisning till flera avgöranden i Europadomstolen, att, när det ena av två parallella förfarande avgjorts slutligt, måste det andra förfarandet avbrytas för att inte komma i konflikt med förbudet mot dubbla förfaranden. Därmed skulle förfarandet om skattetillägg avbrytas.
Högsta förvaltningsdomstolen, 19 juni 2014, 7110-13, 7111-13.
Närstående får städa
För att få göra rutavdrag får inte köparen vara närstående till den som utfört tjänsten. I det aktuella fallet nekade Skatteverket rätt till reduktion eftersom utföraren hade anställda som var närstående till köparna och köparna inte visat att arbetet utförts av icke-närstående till dem. Kammarrätten konstaterade dock att näringsidkaren inte var närstående till någon av köparna eller deras anhöriga – den enda koppling som fanns var att han hade anställda som var närstående till de aktuella köparna. Köpare och utförare var således två oberoende parter och vem av de anställda som faktiskt utfört arbetet hade i sig ingen avgörande betydelse för rätten till skattereduktion.
Kammarrätten i Jönköping, 10 juni 2014, 1993-13.
Nya basbelopp 2015
Prisbasbeloppet för år 2015 har av SCB beräknats till 44.500 kronor, vilket betyder att prisbasbeloppet för 2015 är 100 kronor högre än prisbasbeloppet för år 2014. Det förhöjda prisbasbeloppet har beräknats till 45.400 kronor vilket också innebär en höjning med 100 kronor jämfört med 2014. I samma veva bestämde Pensionsmyndigheten att nästa års inkomstbasbelopp uppgår till 58.100 kronor.
Moms tillbaka är ingen intäkt
Ett företag som dragit av för lite ingående moms för sin representation i sin momsredovisning skulle få tillbaka mervärdesskatt. Därför ville företaget veta om återbetalningen skulle bokföras som en intäkt eller inte. Eftersom beloppen inte dragits av som kostnader i bolagets näringsverksamhet tidigare ansåg Skatterättsnämnden att återbetalningen bara skulle behandlas inom ramen för mervärdesskatteredovisningen. Därför skulle återbetalningen inte behandlas som en intäkt och inte heller tas upp vid bolagets inkomstbeskattning.
Skatterättsnämnden, 4 juli 2014, dnr 11-14/D.