Efterfrågan på ett ansvarstagande entreprenörskap bara ökar. Verkstadsföretaget Sandviks hållbarhetsspecialist förklarar hur du drar ifrån konkurrenterna genom att vässa hållbarhetsredovisningen.
En årsredovisning ska redovisa hur företaget hanterar möjligheter och risker i förhållande till uppsatta strategier och mål och, på sista raden, ett ekonomiskt resultat av detta. En hållbarhetsredovisning gör samma sak, men betonar andra saker för att visa företagets påverkan på samhället ur sociala och miljömässiga aspekter.
Med hjälp av så kallade nyckeltal bedöms till exempel arbetsförhållanden, klimatpåverkan och andra faktorer som inte kan mätas i pengar. En hållbarhetsredovisning ska samtidigt kopplas till affären, vilket betyder att hållbarhetsarbetet ska integreras i företagets strategier och mål och – liksom all övrig verksamhet – hanteras som både möjlighet och risk.
De ekonomiska aspekterna i hållbarhetsredovisningen är viktiga, betonar Anne von Stockenström, som är hållbarhetsspecialist på Sandvik AB. Hon menar att medan miljöfrågorna haft ett starkt fokus sedan 90-talet har korruptionsfrågorna seglat upp på agendan på senare år.
– I och med muthärvan i Göteborg och nu senast med korruptionsmisstankarna kring Telia Sonera ser vi att fler företag satsar på att visa på vad de gör för att motverka problemen. Vi har under det senaste året även sett ett ökat fokus på skattefrågor och det diskuteras en del huruvida land-för-land-rapportering av skattebetalningar kommer att bli ett krav i framtiden.
1993 hade tolv procent av de största bolagen i världen någon form av miljöredovisning. 2013 lämnade hela 93 procent av samma bolag en sammanhållen hållbarhetsredovisning. Trenden gäller inte bara globala koncerner, utan även mindre företag. I informationsteknologins tidevarv kan en dålig recension spränga kundstocken i småbitar, vilket ökar kraven på transparens oavsett bolags storlek.
– Jag tycker man har en skyldighet gentemot sina intressenter att vara transparent. Det gäller inte bara investerare och aktieägare utan även intresseorganisationer, medarbetare och människor i närområdet där verksamheten finns. Att ett företag svart på vitt kan visa på risker och möjligheter och hur företaget utvecklas inom hållbarhetområdet, kan ha stor påverkan på intressenters agerande, säger Anne von Stockenström.
Hon menar att det är viktigt att årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen hänger ihop för att kunna analysera vilka frågor som bör prioriteras.
– På Sandvik hade vi bland annat dialoger med olika typer av intressenter innan vi drog igång arbetet med hållbarhetsredovisningen. Vi tittade också på branschtrender och Global Compact, Dow Jones Sustainability Index samt aspekterna i redovisningsriktlinjerna Global Reporing Initiative. All information kokade vi sedan ner till 18 punkter som var mer eller mindre relevanta för Sandvik. Dessa fick delar av vår koncernledning sedan rangordna under en workshop.
I en hållbarhetsredovisning ryms alla de värden som inte speglas i årsredovisningen; hälsa, säkerhet, mångfald, miljöarbete. Det internationellt vedertagna regelverket för hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative (GRI), består av ett hundratal olika mätindikatorer – både kvantitativa och kvalitativa.
– Det gäller att se helheten och sedan säkerställa att man har följt GRI. Men man får heller inte stirra sig blind på redovisningen av nyckeltalen. Det optimala är att blanda mål och resultat med konkreta exempel. Det måste vara greppbart och lättförståeligt både internt och externt, därför är dialogen med de olika intressenterna i början av processen oerhört viktigt.
I mindre bolag är det vanligtvis den hållbarhetsansvarige själv som jagar nyckeltal och sammanställer rapporten. Anne von Stockenström ser dock ett värde i att engagera människor på olika håll i organisationen.
– Att koppla in medarbetare som är experter inom sina respektive verksamhetområden ger en bättre chans att få rättvisande information. Dessutom blir medarbetarna medvetna om hur deras roll kan påverka Sandviks hållbarhetsarbete.
Lina Hovling