Hur ska bitcoin hanteras?
Jag undrar vad som händer när man använder den digitala valutan bitcoin. Numera kan man ju till och med betala med bitcoin i vissa butiker. Ska den ses som vilken annan valuta som helst, eller får det några skattemässiga effekter om jag som privatperson väljer att betala med bitcoin?
Bitcoin är en så kallad virtuell valuta, alltså en form av digitala pengar som kan användas för att föra över kapital via internet. Det finns ingen formell utgivare av bitcoin, och inte heller någon officiell valutakurs. Istället skapas bitcoins i förutbestämd takt i ett nätverk dit vem som helst kan ansluta sig, och priset bestäms helt av tillgång och efterfrågan.
Skatteverket har nyligen redogjort för sin syn på bitcointransaktioner i ett ställningstagande. Enligt detta kan bitcoin inte betraktas som en utländsk valuta, eftersom man anser att en sådan måste vara utgiven av en riksbank eller motsvarande och avse ett visst valutaområde. Enligt Skatteverket ska bitcoin ses som ”övriga tillgångar” som vid avyttring ska kapitalvinstbeskattas enligt reglerna i 52 kapitlet inkomstskattelagen.
Om man använder bitcoins som betalningsmedel för varor eller tjänster betraktas transaktionen som att bitcoins avyttrats till värdet av varan eller tjänsten. Varje sådan transaktion medför en separat kapitalvinstbeskattning. Eftersom varje bitcoin har samma värde (så kallad fungibel egendom), ska omkostnadsbeloppet vid varje kapitalvinstbeskattning beräknas genom att man räknar ut en genomsnittlig kostnad för bitcoins som anskaffats vid olika tillfällen (genomsnittsmetoden).
Kund i ekonomiskt trångmål
Vi har en fordran på en kund som vi tror börjar få ekonomiska bekymmer. Företaget har inte hört av sig och inte gått i konkurs än, men vi tror att det är nära. Hur ska vi hantera kundfordringen i bokföringen?
När ni befarar att en kund inte kommer att betala gör ni en reservering för den befarade kundförlusten. Om ni använder BAS kontoplanen innebär det att ni krediterar 1519 Nedskrivning av kundfordringar och konto 6352 Befarande kundförluster debiteras. Eftersom kundförlusten inte är konstaterad får ni inte korrigera momsen än.
Intäktsredovisning i K2 och K3
Jag driver ett litet konsultföretag med fyra anställda som bara har uppdrag vi fakturerar månadsvis efter den tid vi lägger ner. Vi har inte valt K2 eller K3-regelverket ännu, utan funderar på vad konsekvenserna skulle bli när det gäller redovisning av våra intäkter. I dag tycker vi det är enkelt att intäktsredovisa när vi skickar fakturorna.
Valet mellan K2 och K3 blir viktigt för er och alla andra som har tjänsteuppdrag på löpande räkning. Med regelverket K2 kommer ni även i framtiden att kunna intäktsredovisa när ni skickar fakturorna, det är den så kallade alternativregeln. Om ni däremot väljer K3-regelverket kommer ni inte att kunna fortsätta med det utan då är det den så kallade huvudregeln som gäller. Den innebär att ni i stället ska redovisa intäkterna när arbetet utförs.
Byta räkenskapsår
Vi har aprilbokslut och har tidigare kunnat vänta upp till åtta månader med våra skattebetalningar jämfört med kalenderårsbolag. Nu när de nya beskattningsåren införts har vi tappat den här fördelen. Därför funderar vi på att byta räkenskapsår. Hur bör vi tänka i den här frågan om vi vill skjuta upp skattebetalningen så långt som möjligt? Måste räkenskapsåret vara samma som något av de nya beskattningsåren?
Genom skatteförfarandelagen, som från och med 2014 är fullt ut tillämplig, infördes fyra nya beskattningsår för juridiska personer: 1 januari–31 december, 1 maj–30 april, 1 juli–30 juni och 1 september–1 mars. De nya beskattningsåren styr bland annat när inkomstdeklaration ska lämnas och skatt betalas in, vilket ska ske sex månader efter beskattningsårets utgång. Undantaget är beskattningsår som slutar den 30 juni då deklarationsdag inträffar den 15 december.
Beskattningsåret är normalt detsamma som räkenskapsåret. Man måste dock inte ha ett räkenskapsår som följer något av de fastställda beskattningsåren. Om företagets räkenskapsår inte sammanfaller med något av de fyra beskattningsåren får företaget det beskattningsår som slutar närmast efter företagets räkenskapsår. Perioden mellan räkenskapsårets utgång och skattebetalningen kan därför skilja sig åt beroende på vilket räkenskapsår man väljer. Längst blir denna period för räkenskapsår som slutar den 31 januari respektive den 30 september, då skatten ska vara betald den 1 november respektive den 1 juli. Räkenskapsår som slutar den 30 juni har däremot den kortaste fristen, då skatten ska betalas den 15 december.
För att lägga om sitt räkenskapsår till något annat än kalenderår krävs dock tillstånd från Skatteverket.
Anna Nord, David Nylund, Helena Eibertzon