Far och styvson
Inför en förestående utdelning ville en företagare i Södertälje veta om hans sambos vuxna son, som även arbetade i företaget, skulle betraktas som närstående i 3:12-reglernas bemärkelse (57 kapitlet 19 § inkomstskattelagen). Det samboende paret hade även ett gemensamt barn, något som enligt inkomstskattelagen innebar att de jämställdes med makar. Med hänvisning till regler om gemensamma barn och styvbarn ansåg domstolen att förekomsten av ett gemensamt barn talade för att sambons son skulle jämställas med styvson. Domstolen ansåg vidare att ”styvsonförhållandet” fortsätter upp i vuxen ålder så länge som familjebildningen består. Företagarens sambo var alltså styvson och närstående i inkomstskattelagens bemärkelse.
Högsta förvaltningsdomstolen, 14 april 2014, 6973-13.
Dålig insyn fritar inte från ansvar
En man var registrerad styrelseledamot och firmatecknare för en taxiverksamhet som drevs av mannens bekant. Mannen framhöll att han saknat insyn i bolagets verksamhet. Han hade dock tillgång till årsredovisningen och viss kontakt med sin bekant, han hade dessutom valts som styrelseledamot och accepterat att vara bolagets legale ställföreträdare, vilket gjorde att han inte kunde vara omedveten om sitt uppdrag. Domstolen ansåg att mannen varit grovt oaktsam gällande sitt företrädaransvar att fullgöra bolagets skatteförpliktelser.
Kammarrätten i Jönköping, 20 mars 2014, 1662-13.
Progressiv avskrivning förbjuds
Frågan om avskrivningar i bostadsrättsföreningar ska göras progressivt eller linjärt har diskuterats en hel del under vintern. Nu har Bokföringsnämnden beslutat att förtydliga K2-regelverket på den punkten och klargjort att progressiv avskrivning av byggnader inte är en tillämplig avskrivningsmetod i bostadsrättsföreningar.
Bokföringsnämnden, 28 april 2014.
Underskott i fel ruta gav inte skattetillägg
Frågan var om ett Ikeabolag som redovisade ett underskott 2009, lämnat en oriktig uppgift genom att redovisa underskottet i fel ruta i deklarationen. Bolaget hade redovisat underskottet i rutan för ospärrat underskott, ruta 1.2, i stället för ruta 1.3 där koncernbidragsspärrade underskott ska redovisas. Eftersom underskottet inte hade utnyttjats eller beräknats på fel sätt och eftersom det var korrekt angivet i deklarationen – om än i fel ruta – ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det inte skulle föranleda skattetillägg.
Högsta förvaltningsdomstolen, 9 april 2014, 3543-12.
Optioner beskattades som kapital
Ett tjugotal nyckelpersoner i finansföretaget Catella fick beskatta sina syntetiska optioner som kapital och inte som tjänst. Catellas optionsprogram har kritiserats i flera vändor av Skatteverket som ansett att optionerna utgjort lön och borde beskattas i inkomstslaget tjänst. Nu återkallade Skatteverket talan i kammarrätten vilket innebar att de anställda vann målet.
Kammarrätten i Stockholm, 31 mars 2014, 6744–6760-13, 6769-13.
Ingen utredningsskyldighet trots stor differens i deklaration
Efter förfrågan från Skatteverket inkom ett företag med en justering där underlaget för särskild löneskatt höjdes från 16 miljoner till 27 miljoner kronor, vilket föranledde fullt skattetillägg på 1,1 miljon kronor. Bolaget överklagade beslutet med motiveringen att det var så stor skillnad mellan underlaget för löneskatt och bolagets pensionskostnader att det borde ha utlöst Skatteverkets utredningsskyldighet. Men varken vad företaget sa om detta eller om att felet ändå skulle ha upptäckts senare av företaget eller om att skattetillägget var oproportionerligt stort rubbade domstolens bedömning att det saknades grund att befria från skattetillägg.
Högsta förvaltningsdomstolen, 14 april 2014, 2673-12.
Förslag till nya regler om redovisning
Regelverket kring redovisning baseras på EU-rätt och med anledning av ett nytt redovisningsdirektiv har ett delbetänkande med ändringar nu kommit för att genomföra direktivet i svensk rätt. Utredningen föreslår bland annat en ny indelning av företag av olika storlek och karaktär, att en väsentlighetsprincip införs som innebär att avsteg från bestämmelserna kan göras så länge som följderna av avsteget är oväsentliga, att kraven i uppställningsscheman ändras samt att kraven på tilläggsinformation bantas ordentligt för små företag. Ändringarna föreslås träda i kraft 2015 och börja tillämpas på räkenskapsår som inleds 1 januari 2016.
Justitiedepartementet, april 2014, SOU 2014:22.
Revisorns ansvar har sina gränser
Fallet gällde om en person som genom en kapitalförsäkring ägde aktier i ett bolag har rätt till skadestånd på grund av att revisorn vid revisionen av årsredovisningen avvikit från god redovisningssed. Högsta domstolen ansåg att, även om en årsredovisning kan vara viktig för ett affärsbeslut, så kan den inte tas till intäkt för ett visst affärsbeslut så till den grad att revisorn kan hållas skadeståndsansvarig. Dessutom saknades orsakssamband mellan det aktuella affärsbeslutet och revisorns oaktsamhet.
Högsta domstolen, 17 april 2014, T3420-12.