Jula sparade miljoner på bättre tullarbete

När Jula tog tag i tullfrågorna gav det resultat direkt i form av miljontals kronor i besparingar och effektivare internt arbete.

När Pietro Montebovi anställdes på Jula för drygt tre år sedan var uppdraget glasklart.

– Ledningen hade beslutat att föra upp tullfrågor på ledningsnivå. Jag fick ett tydigt mandat att bygga upp en tullfunktion som skulle arbete strategiskt för att skapa förutsägbarhet och spara pengar, säger Pietro Montebovi, tull- och fraktchef på Jula.

Jula är en stor koncern med omfattande import. Av bolagets 13.000 produkter importeras omkring 60 procent från tredje land, det vill säga från länder utanför EU. Merparten av importen kommer från Asien och länder som Kina, Vietnamn och Indonesien

Att hålla koll på antidumpingtullar är ett sätt att spara pengar. Om Jula ska importera stålskruv från Kina kommer Tullverket att analysera vilket pris samma skruv säljs för i Kina. Om det priset till exempel är 10 procent av priset i Europa, kommer samma stålskruv att få en antidumpingavgift.

– Genom vår omvärldsbevakning kan vi köpa från rätt leverantörer och på så sätt spara pengar, säger Pietro Montebovi.

– Vet man att det kommer att påföras antidumpingavgifter på till exempel solceller är det bättre att förtulla varorna innan den nya avgiften går igenom. Egentligen handlar det om att den som har kunskap också gör de bästa affärerna. Därför är vår omvärldsbevakning viktig. Den har bidragit till att vi sparar miljontals kronor varje år, säger han

Om ett företag gör fel i hanteringen kan Tullverket besluta om tulltillägg upp till tre år tillbaka i tiden. Tullverket gör regelbundna kontroller och kan begära ut Julas tullfiler. Om Jula till exempel har åberopat tullättnad för en vara måste bolaget också kunna visa upp rätt dokumentation för Tullverket.

– Det är en anledning till att det är enormt viktigt att ha ordning och reda. Vi har totalkoll på våra processer, spårbarheten och dokumentationen. När tullen ber om information skickar vi den direkt och vi vet att informationen är korrekt, säger han.

Hur har du gått tillväga rent konkret för att styra upp tullarbetet?

– Förutom att jag har fått mandat från ägaren och ledningen, så har vi arbetat intensivt med att utbilda all personal som berörs, speciellt inköpsavdelningen. Alla som har med tullager att göra ska förstå vad processerna innebär och vad som händer om det blir fel.

– Vi har diskuterat vanliga problemområden. Om något har blivit fel får inköparen reda på det. Dessutom dammsuger vi våra tullfiler på fel.

Tre områden där företag ofta gör fel är ursprungsland, klassificering och tullvärde. Varför blir det fel?

– Den vanligaste anledningen till att fel begås är nog att ingen tar ett helhetsansvar. Tullfrågor hanteras dels av ekonomiavdelningen, dels av inköparna. Och då blir det lätt fel, säger han.

Effektivare intern hantering har också medfört stora besparingar, även om det är svårt att sätta kronor och ören på den vinsten.

– Det är enormt värdefullt att ha en bra organisation som inte får omprövningar av Tullverket. Eftersom vi gör rätt från början slipper vi sitta som på nålar och vara rädda för tulltillägg. Dessutom skulle det ta enormt mycket tid att i efterhand behöva korrigera fel, säger han.

Henrik Norberg