Kapitalvinst på indirekta innehav av marknadsnoterade aktier?

Det sägs att regeringen har täppt till en lucka i skattelagstiftningen som gjorde att man kunde få lägre skatt på vinster på noterade aktier om man ägde dem indirekt. Vad är det som har hänt och finns det fortfarande möjlighet att realisera vinster till den lägre skatten?

Regeln i fråga är 42 kapitlet 15 a paragrafen Inkomstskattelagen och avsikten med den har hela tiden varit att mindre innehav i onoterade aktier ska få en något förmånligare beskattning. Mycket riktigt har regeln dock en tid kunnat tillämpas även på vissa noterade aktier, vilket alltså aldrig var avsikten. Som regeln var skriven var den dock generell genom första stycket, medan det andra stycket förklarade i vilka fall den inte gällde. Det innebar att allt som inte uttryckligen uteslöts genom andra stycket var tillämpligt genom det första.

I september 2012 föll en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som sa att såsom andra stycket var skrivet så gällde det för utdelning, men inte kapitalvinst på stora innehav (över 10 procent) på noterade andelar. Därmed var det fritt fram att sälja dessa innehav med nedsatt skatt. Att avsikten aldrig varit att tillåta detta är uppenbar. Före paragrafen finns exempelvis en rubrik med lydelsen Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag.

Av propositionstexten från 2007 när regeln infördes är det också uppenbart att regeringens avsikt bara var att sänka skatten på vissa onoterade aktier. Men, och detta är det viktiga i sammanhanget, domstolen dömde utifrån lagens bokstav, och i lagen var inte dessa aktier undantagna.

Lagen är ändrad sedan den 1 januari i år så att denna regel inte längre går att använda, och den förutsatte hur som helst att man ägde minst 10 procent av ett noterat bolag, vilket det förstås inte är så många som gör. Generellt kan man dock peka på att det är tydligt att det är lagens bokstav som gäller i skattefrågor, inte vilken intention regeringen hade när den stiftade lagen.

Dela upp på komponenter eller inte?

Jag driver ett mindre aktiebolag och skulle vilja tillämpa K3 i alla delar utom de materiella anläggningstillgångarna. Jag tycker att komponentredovisning verkar så krånglig i K3. Kan vi på något sätt kringgå komponentredovisning?

Om ni väljer att tillämpa K3 (BFNAR 2012:1) måste det göras i sin helhet. Det går alltså inte att hoppa över just komponentansatsen. Det här framgår tydligt av punkt 1.4 i K3-regelverket.

Däremot behöver det inte bli så krångligt med K3 även om ni har materiella anläggningstillgångar. Bara för att ni har det betyder det inte att ni måste dela upp tillgången på komponenter. Det beror lite på vilken typ av tillgångar ni har.

För att ni ska vara tvungna att dela upp komponenterna krävs två saker. För det första, att ni har betydande komponenter i den materiella anläggningstillgången och, för det andra, att skillnaden i förbrukningen av dessa komponenter är väsentlig. Att göra en bedömning av vad som är en ”betydande komponent” och vad som är en ”väsentlig skillnad” är svårt. Jag skulle råda dig till att ta kontant med en auktoriserad redovisningskonsult eller revisor för att få hjälp med den bedömningen.

Hantera jämförelsesiffror i K2

Mitt aktiebolag som är ett mindre företag ska nu börja tillämpa K2, och jag undrar hur man ska hantera jämförelsesiffrorna? Ska de räknas om?

I de fall övergången till K2-regelverket (BFNAR 2008:1) inte har inneburit några förändringar i vare sig presentationen av resultat- och balansräkningen eller den ingående balansen ska jämförelsetalen lämnas till höger om årets siffror som vanligt. I andra fall kan företaget välja att antingen räkna om jämförelsetalen eller lämna förra årets årsredovisning som bilaga och då lämna kolumnen för jämförelsetalen tomma. När K2 tillämpas för första gången är det viktigt att det här tas upp bland redovisningsprinciperna och det ska också framgå hur ni har hanterat jämförelsetalen.

Anna Nord, David Nylund, Helena Eibertzon