Att plocka in personer från tredje land till svensk arbetsmarknad är en het fråga i den politiska debatten – åtminstone under bärplockningssäsongen. Ta vägledning av experten och låt dig inspireras av Nagarro i Kista som importerar IT-kompetens från Indien.
Från motorvägen tornar Kista Science Tower upp sig, och i skuggan av det spektakulära bygget ligger en lite mindre byggnad i tegel och glas som imiterar tornets triangulära former. Här ligger företaget Nagarro, en naturlig pusselbit i den synergi av företag, verksamheter och idéer som IT-klustret i Kista norr om Stockholm har utvecklats till.
Att driva ett framgångsrikt IT-företag i Sverige i dag handlar inte bara om att ligga i framkant tekniskt. Det gäller också att hitta den kompetens som gör den tekniska briljansen möjlig. Och eftersom konkurrensen om kompetent arbetskraft är knivskarp tvingas många svenska företag leta sig utanför Sveriges och Europas gränser.
Det är där Nagarro, och andra liknande företag, kommer in i bilden. Nagarro kopplar samman svensk efterfrågan med indisk spetskompetens. Moderbolaget släcker törsten efter IT-specialister över hela världen och har 1400 personer med just den här expertisen i sitt stall. På kontoret i Kista sitter det svenska dotterbolaget, med vd:n Joydeep Dash i spetsen.
– Sverige ligger i framkant när det gäller teknisk innovation. För att behålla den positionen måste företagen se till att de bästa hjärnorna arbetar för just dem. Vi ser en lucka mellan efterfrågan och tillgången på erfarna IT-specialister i Sverige, speciellt gällande de som jobbar globalt, säger han.
Indien är ett land som gjort sig känt för kostnadseffektiv och högkvalificerad arbetskraft och många företag har själva gjort försök med att hitta rätt sorts kompetens på plats. Men utan rätt kontakter kan det vara lättare sagt än gjort.
– Även om du är ett stort svenskt företag kan du ha svårt att hitta arbetskraft från Indien eftersom kännedomen om ditt företag kan vara dålig. Det är hård konkurrens om de bästa medarbetarna.
Dash menar också att man måste kunna erbjuda tillräckligt utvecklande arbetsplatser för att attrahera personal av rätt kaliber.
– De flesta ogillar att jobba på stora mjukvaruprojekt där deras insats inte synliggörs. Hos oss finns det många utmanande projekt där det går att få mer ansvar och större utmaningar.
Nagarro började utforska den nordiska marknaden 2006 efter flera år med liknande verksamhet i Tyskland. Efter att ha sett ett behov här startades det svenska dotterbolaget 2009. Det var onekligen rätt satsning. I dag har man 170 anställda i Sverige och Indien och förra året omsatte bolaget 50 miljoner kronor.
Det handlar inte bara om att outsourca svenska projekt till Indien och låta konsulterna jobba därifrån mot Sverige. Uppläggen ser väldigt olika ut. Viss personal kommer till Sverige under en period för att sätta sig in i projekten och lära känna medarbetarna innan de återvänder till Indien, andra jobbar på hemmaplan redan från start och en del åker fram och tillbaka. Joydeep Dash berättar att fler och fler kunder vill ha hit den kompetens som tidigare outsourcats utomlands och ha folk på plats i Sverige.
– Eftersom majoriteten av våra kunder anlitar oss för komplexa projekt behövs interaktiva team. Därför uppmuntrar vi att projekten startas i Sverige, så att hela teamet får chansen att bekanta sig både med projektets mål och med arbetskulturen och förväntningarna. När är klart kan man jobba från Indien.
Finns det något unikt med hur svenska företag jobbar?
– Sverige anses annorlunda med hög acceptans för icke-europeiska kollegor på arbetsplatserna. Fler och fler svenska företag accepterar engelska som kommunikationsspråk. Dessutom har svenska myndigheter förstått vikten av lösa efterfrågan av kompetens i teknikbranschen och de underlättar processen för utlänska IT-arbetare att komma hit. Vår erfarenhet är att det dessutom inneburit att arbetsmarknaden expanderar snarare än att jobb går förlorade.
Hur ser du på framtiden för den här sortens verksamhet i Sverige?
– Vi tror att det här sättet att jobba kommer växa till fler sektorer. Allt eftersom svenska företag blir mer och mer globala kommer de lära sig att utnyttja den här konkurrenskraftiga modellen för att kunna serva sina kunder över hela världen.
Cilla Bäcklund