Lägre prisbasbelopp
Jag har läst att prisbasbeloppet för 2014 har sänkts jämfört med i år. Vad beror det på och vad får det för konsekvenser?
Prisbasbeloppet 2014 har bestämts till 44.400 kronor. Det innebär en sänkning med 100 kronor jämfört med prisbasbeloppet för 2013. Prisbasbeloppet fastställs varje år av regeringen och följer den allmänna prisutvecklingen i samhället. Detta innebär att beloppet ska följa inflationen, som mäts med hjälp av konsumentprisindex, KPI. Anledningen till att prisbasbeloppet för 2014 är lägre än för 2013 beror på att KPI har sjunkit.
Prisbasbeloppet används bland annat vid skattemässiga beräkningar. Som till exempel värdet av bilförmån, maximalt skattefritt traktamente, grundavdrag för löntagare och deklarationspliktsgränsen. Sänkningen av prisbasbeloppet innebär alltså att de här värdena kommer att påverkas.
Prisbasbeloppet används också som grund för inkomsttak för sjukpenning och föräldrapenning. Inkomsttaket för dessa förmåner är 7,5 prisbasbelopp, vilket innebär en minskning från 333.750 kronor för 2013 till 333.000 kronor för 2014.
Även vid beräkning av sjukpension inom ITP-planen tillämpas en lönegräns på 7,5 prisbasbelopp.
Scannat eller papper
Mitt företag har börjat scanna in alla leverantörsfakturor som kommer. När vi har scannat dem och de finns elektroniskt, visst kan vi kasta pappersfakturorna då?
Tyvärr är det inte så enkelt. Bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen innebär bland annat att all räkenskapsinformation ska bevaras i minst sju år Om ni har mottagit en leverantörsfaktura på papper är den del av räkenskapsinformationen. BFN skriver i sitt allmänna råd om löpande bokföring (2001:2) att det är tillåtet att arbeta med elektroniska kopior av räkenskapsinformation som mottagits i vanligt läsbar form, så länge som även originalet arkiveras och under förutsättning att det går att följa sambandet mellan det arkiverade originalet och bokföringsposten. Om du har scannat pappersfakturan betraktas det som en överföring av räkenskapsinformation till en annan form vilket förkortar arkiveringstiden för pappersfakturan till fyra år. Du måste dock se till att det går att få fram den scannade fakturan under hela sjuårsperioden.
Dubbel bestraffning
I förra numret skrev Resultat om att Högsta domstolen beslutat att den som fått betala skattetillägg inte får åtalas för skattebrott på grund av samma oriktiga uppgifter och att man kan få resning om man har straffats dubbelt på det här sättet efter den 10 februari 2009. Varför anses dubbelbestraffningsförbudet bara gälla efter detta datum. Och, måste alla som drabbats själva ansöka om resning?
Högsta domstolen har slagit fast att det svenska rättsläget avseende skattebrott har ändrats, och att den förändringen ska knytas till 10 februari 2009. Det var det datum då Europadomstolen ändrade sin tolkning av den enskildes skydd mot att samma gärning prövas i två olika förfaranden.
HD har också tolkat Europakonventionen så att grund för resning föreligger i fall då någon straffats eller lagförts för skattebrott och påförts skattetillägg avseende samma oriktiga uppgifter. Mål som prövats efter den 10 februari 2009 kan därför bli föremål för resning. Har skattetillägget påförts en juridisk person finns dock inget hinder mot att åtala en fysisk person som företräder bolaget, om denne inte krävts personligen på betalning av skattetillägget.
I normalfallet måste den som vill ha resning själv lämna in en ansökan om detta till domstolen. I det här fallet har dock Riksåklagaren beslutat att samtliga fall där någon straffats eller lagförts för skattebrott efter den 10 februari 2009 ska granskas av åklagare.
Om åklagaren bedömer att det finns grund för resning på grund av dubbelbestraffningsförbudet ska åklagaren ansöka om resning för den enskildas räkning, om denne samtycker och inte själv redan har ansökt om resning. Man behöver alltså inte själv ansöka om resning, men har fortfarande möjlighet att göra det.
Mjukvara i K2
Vi driver ett mindre aktiebolag som har en immateriell tillgång i form av en mjukvara för filmklippning. Programmet är skapat här hos oss med egen personal och är en viktig del i vår verksamhet. Var och hur ska den bokföras när vi börjar med K2-regelverket?
Om ni väljer att gå in i K2 får denna tillgång inte finnas kvar i er balansräkning alls. Det är en så kallad egenupparbetad immateriell tillgång som bokas bort vid övergången till K2. K2 är ett frivilligt förenklingsregelverk för mindre aktiebolag och i det finns det ett antal frivilliga förenklingsregler och ett antal tvingade stoppregler. En stoppregel i K2 är att egenupparbetade immateriella tillgångar inte får redovisas. Vill ni även i framtiden kunna ha dessa i balansräkningen så måste ni redovisa enligt huvudregelverket K3.
Anna Nord, David Nylund, Helena Eibertzon