Avtal ska skrivas
Min redovisningskonsult vill att vi skriver ett avtal som reglerar vad jag beställt av henne. Jag tycker att det är onödigt, jag vill ju bara att hon ska sköta min bokföring. Måste vi ha ett långt avtal till det? Jag tycker att det räcker med ett hederligt handslag.
Ja, enligt Reko (Svensk standard för redovisningstjänster) ska ett skriftligt uppdragsavtal finnas. Ett väl formulerat uppdragsavtal klargör vilka arbetsuppgifter som uppdraget omfattar, hur dessa ska rapporteras och reglerar arbetsfördelningen mellan parterna. Det är därför till nytta för både uppdragsgivare och uppdragstagare.
K-valet inte definitivt
Vi står inför valet att välja K2- eller K3-regelverket. Valet känns så definitivt, om jag väljer K3 och vill byta till K2, är det möjligt?
Bokföringsnämnden har reglerat byten mellan K-regelverken i ett eget allmänt råd (BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk). De säger i korthet att det alltid går att byta till huvudregelverket (K3). Åt andra hållet är det lite mer begränsat. Det går att byta från K3 till K2 en gång, andra gången krävs särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara att företaget bytt huvudägare eller att företagets verksamhet har minskat i betydande omfattning. Skatteskäl är dock inte ett särskilt skäl. Det är ett byte av redovisningsprincip och upplysning om skälen till bytet skall lämnas i not.
Beskattning av skalbolag
Hur blir det med beskattning av skalbolagsandelar nu när bolagsskatten har sänkts, kommer procentsatsen för ersättning att ändras? Eller innebär det i praktiken en skärpning av reglerna för användning av ventilen för att slippa skalbolagsbeskattning?
Reglerna kommer att anpassas efter den nya bolagsskattesatsen. Det sker genom att procentsatsen för tillämpning av den så kallade ventilen (som inte ska förväxlas med ventilen i reglerna ränteavdrag) blir 80 procent av de obeskattade vinstmedlen i maximal ersättning, istället för tidigare 75 procent.
Enligt inkomstskattelagen ska kapitalvinst vid avyttring av andel i ett skalbolag tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet. Men det gäller inte om en skalbolagsdeklaration lämnas. Ett annat undantag är alltså ventilen, som innebär att reglerna om skalbolagsbeskattning inte ska tillämpas om det finns särskilda skäl och den skattskyldige begär det.
Vid bedömning av om det finns sådana särskilda skäl kan man titta på anledningen till avyttringen och hur ersättningen bestämts. Ventilen får inte användas om det skulle leda till obehöriga skatteförmåner; det kan vara när köparen är beredd att betala uppåt 75 procent av de obeskattade vinstmedlen. Ventilen har därför inte ansetts tillämplig när ersättningen för vinstmedlen varit mer än 75 procent. Procentsatsen sattes när bolagsskatten var 28 procent, så när nu bolagsskatten sänkts till 22 procent lär det bli vanligare att köpare betalar mer än 75 procent för obeskattade vinstmedel. Skatteverket har i ett ställningstagande angett att man ändrar riktvärdet till 80 procent, för att ventilen även i fortsättningen ska kunna tillämpas. Får man över 80 procent betalt för obeskattade vinstmedel bör man alltså lämna en skalbolagsdeklaration, för att vara säker på att slippa skalbolagsbeskattning.
Personligt betalningsansvar
Jag har en mataffär i form av ett aktiebolag som inte gått så bra. Nu säger Skatteverket att jag lämnat en oriktig uppgift i bolagets momsdeklaration som lett till att det har betalats ut för mycket moms till bolaget. Det kanske är riktigt, men kan Skatteverket verkligen begära att jag ska bli personligen ansvarig för den här skulden trots att det är ett aktiebolag? Till saken hör att jag har jättedålig ekonomi. Jag har inte tagit ut lön på flera år och lever på min sambos lön.
Ja, så är det nog. Som bolagets företrädare kan du bli personligen betalningsansvarig tillsammans med företaget om ditt aktiebolag lämnat en oriktig uppgift i en momsdeklaration som lett till att det har betalats in för lite moms. Om det finns särskilda skäl kan domstolen helt eller delvis befria dig från betalningsskyldighet, men dålig ekonomi påverkar inte företrädaransvaret. Den saken prövades så sent som i somras av Kammarrätten i Göteborg (Mål nummer 2917+3377–13) där två reklamare i Göteborg ville befrias från personligt ansvar för sin byrås skatteskulder. Trots att de tagit ut mycket liten lön, haft en svår ekonomisk situation påverkade inte det deras företrädaransvar. Delägarna dömdes att tillsammans med sitt företag betala skatteskulder på nära 400.000 kronor.
Anna Nord, David Nylund, Lisa Bergman