Förbudet mot dubbelbestraffning innebär att en person inte först kan få skattetillägg och sedan dömas för skattebrott.

INNAN HÖGSTA DOMSTOLENS dom kom i juni var rättsläget kring dubbelbestraffning och skattetillägg oklart i Sverige. Myndigheterna hade sedan länge betraktat skattetillägget som en administrativ påföljd som inte krockade med en dom för skattebrott för samma fel. Men under flera år kom signaler från Europa att den här ordningen kunde strida mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning.

– I Europakonventionen har orden brott och straff en alldeles egen betydelse. Det innebär att det som i Sverige traditionellt inte setts som straff utan som olika sanktionsavgifter, till exempel skattetillägg, är ett straff enligt Europakonventionen, säger Mattias Nilsson, advokat på White & Case och författare till boken Europarätten.

Fram till 2009 ansåg även Europadomstolen att det svenska systemet med dubbla sanktioner var förenligt med Europakonventionen, men 2009 ändrades praxis. Ändå fortsatte både Regeringsrätten och Högsta domstolen att hävda att det svenska systemet inte stred mot Europakonventionen.

– Det händer ibland att tingsrätter medvetet går emot Högsta domstolen. Men det är riktigt ovanligt att en hovrätt gör det, men det var vad som hände i det här fallet, säger Mattias Nilsson.

Men det var först när en företagare i Kalix, som fått skattetillägg, också åtalades för skattebrott som det svenska systemet skulle ifrågasättas på allvar. Haparanda tingsrätt valde att vända sig till EU-domstolen och ställa frågan; skulle en skattebrottsdom, för samma sak som företagaren fått skattetillägg för, strida mot förbudet mot dubbelbestraffning?

EU-domstolen meddelade i slutet av februari att förbudet mot dubbelbestraffning inte hindrar en medlemsstat att kombinera skatterättsliga och straffrättsliga sanktioner om man struntar i att deklarera moms. Däremot, när ett skattetillägg har straffrättslig karaktär och har vunnit laga kraft, hindrar principen om förbud mot dubbelbestraffning att en person lagförs för samma gärning. Kruxet var alltså om ett skattetillägg skulle betraktas som ett straff eller inte. Den frågan bollade EU-domstolen tillbaka till Sverige.

Innan Haparanda tingsrätt hann ta ställning till frågan kom en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge som slog fast att skattetillägg har straffrättslig karaktär. Det fick Högsta domstolen att samlas i plenum för att uttala sig om frågan.

11 juni i år kom beskedet. Skattetillägget har straffrättslig karaktär i den bemärkelse som Europadomstolen och EU-domstolen menar. Därmed underkände HD det svenska systemet med dubbelbestraffning när det gäller inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och liknande avgifter samt moms. Dubbelbestraffningsförbudet omfattar dock inte bokföringsbrott enligt HD.

Charlotta Danielsson

FAKTA

EU-domstolen: Avgör frågor om brott mot EU-rätten. Ligger i Luxemburg och har en domare från varje EU-land.

Europadomstolen: Avgör frågor om brott mot Europakonventionen. Finns i Strasbourg, Frankrike, och består av en domare från varje medlemsstat i Europarådet.

Högsta domstolen: Sveriges högsta allmänna domstol.

Högsta förvaltningsdomstolen: Före detta Regeringsrätten. Skapar prejudikat inom förvaltningsrätten, prövar överklaganden av kammarrätternas domar och beslut.