Riskkapital är sällan så ansiktslöst som det låter. Så här kan det se ut. Stefan och Pär Jinnestrand är två lokala riskkapitalister i Laxå. Resultat gör en djupdykning i det explosiva begreppet och hittar både affärsänglar och moderna mecenater.
Säg riskkapital och många tänker på avancerad skatteplanering, placeringar i skatteparadis och skandaler som Carema. På Svenska Riskkapitalföreningen arbetar man med att sprida kunskap om vad riskkapital egentligen är, och vad det betyder för samhället, bygden och individen.
– RISKKAPITALET BIDRAR TILL att skapa arbetstillfällen och samhället är beroende av en fungerande bransch. Varje år köper riskkapitalbranschen tjänster för runt 4,4 miljarder kronor, säger Isabella de Feudis, tillförordnad VD för Svenska Riskkapitalföreningen.
Karaktäristiskt för riskkapital är aktivt ägande som tillför engagemang, kompetens och ekonomiska resurser. Vanligt är att riskkapitalbolagen är strukturerade i fonder där institutionella ägare, exempelvis pensionsfonder och försäkringsbolag, investerar. Men det finns också börsnoterade riskkapitalbolag och stiftelser som Industrifonden.
RISKKAPITAL ÄR ETT SAMLINGSNAMN för kapital som satsas vid investeringar och omfattar alla tillskott av kapital i ett företag som inte är lån, vanligen i samband med ett företags uppstart och tillväxt. Riskkapitalbegreppet delas därutöver upp i två underkategorier, venture capital är riskkapital i tidiga skeden och buyout är riskkapital i mognare företag med utvecklingspotential i behov av aktiva ägare, exempelvis vid generationsskiften.
Det som i dagligt tal refereras till som riskkapitalfonder utgörs i huvudsak av förhandlade saminvesteringar organiserade i form av svenska eller utländska kommanditbolag och svenska aktiebolag. Svenska Riskkapitalföreningen har tre medlemskategorier; affärsänglar/affärsnätverk, venture capital-bolag och buyout-bolag.
Enligt Isabella de Feudis finns flera fördelar med att ha ett riskkapitalbolag som ägare. Bland annat tydliga mål för verksamheten, snabbare utveckling och större ekonomisk trygghet. Nackdelar kan vara krav på snabb tillväxt och därmed en högre risknivå.
– Ofta får man höra att riskkapitalbolagen inte är långsiktiga, men det stämmer inte riktigt. Det genomsnittliga ägandet ligger på fem till sju år och det är jämfört med börsen en lång tid. Hur många äger sina aktier i fem till sju år? frågar hon retoriskt.
DEN MODERNA RISKKAPITALISMEN föddes efter andra världskriget i Amerika, men riskkapital har funnits längre än så. Till Sverige kom finansieringsformen med industrialiseringen på 1890-talet när företag skulle skapas och växa. Då behövdes kapital och den tidens riskkapitalister, Gustaf de Laval, William Olsson och Ernest Thiel var både entreprenörer och investerare. På 1920-talet kom även utländskt riskkapital till Sverige med hjälp av tändstickskungen och finansmannen Ivar Kreuger.
Enligt Svenska Riskkapitalföreningen har nästan alla svenska storföretag haft hjälp av rika privatpersoner när verksamheterna startades. Precis som i dag var den tidens affärsänglar ofta själva före detta entreprenörer. Den svenska private equity-industrin startade i mer organiserad form under andra hälften av 1970-talet och var då inriktad på venture-investeringar, det vill säga investeringar i företag i ett tidigt skede. Riskkapitalbolag och riskkapitalfonder bildades för att stötta onoterade bolag ekonomiskt, och med ett aktivt ägarengagemang. På 1980-talet och 1990-talet växte riskkapitalbranschen kraftigt. Sedan kom IT-kraschen.
– Under början av 2000-talet minskade venture-investeringar och affärsänglar, säger Isabella de Feudis.
Hon framhåller att något som ofta glöms bort i debatten om riskkapital är att Sverige är ett attraktivt land att investera i.
– Branschen får hit mycket kapital från andra länder, bland annat av institutionella ägare i Amerika och Abu Dhabi. Men det som behövs för att Sverige ska fortsätta att vara attraktivt är långsiktiga förutsättningar och bra spelregler som fungerar för hela branschen och det är en politisk fråga.
Charlotta Danielsson
TIPS TILL ENTREPRENÖRER – ATT TÄNKA PÅ FÖR DIG SOM SÖKER FINANSIERING:
Tänk igenom varför du söker kapital och arbeta noggrant igenom din affärsplan. En välskriven affärsplan är i många fall det bästa sättet att skapa intresse för ditt projekt. Var realistisk när det gäller intäktsprognoserna.
Var ute i god tid eftersom investerare lägger ner mycket tid på utvärderingen av potentiella investeringar.
Ta råd från så många som behövs. Ta hjälp av din revisor, rådgivare, advokat, samt bank.
Att ta in externa investerare medför ofta en omställning. Riskkapitalinvesterare söker normalt en avkastningsnivå på sina enskilda investeringar som ligger på 20 till 50 procent. Fundera på om ditt företag kan leverera detta.
Planera för exit redan från start. En riskkapitalist har som uppgift att leverera avkastning till sina investerare. Visa därför god insikt i hur marknaden ser ut och en vision av hur en exit skulle kunna gå till och vilka som kan vara de eventuella köparna.
BRANSCHEN I SIFFROR:
850 bolag är de svenska riskkapitalbolagen sammanlagt ägare i, varav 700 är svenska.
850.000 personer arbetar i svenska riskkapitalägda företag globalt, varav 180.000 i Sverige.
7 procent av de anställda i den privata sektorn arbetar i riskkapitalägda bolag.
250 miljarder kronor omsätter de svenska riskkapitalägda bolagen. Det motsvarar 8 procent av BNP.
Fakta: Svenska Riskkapitalföreningen
SVENSKA RISKKAPITALFÖRENINGEN (SVCA) är branschföreningen för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden. Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator för tillväxt i svensk ekonomi. SVCA företräder företag som direkt eller indirekt investerar i onoterade bolag, det vill säga såväl institutionella investerare som svenska förvaltare av riskkapitalfonder.