Beskattning av bostadsförmån i villa
Jag bor i en villa som min arbetsgivare hyr åt mig. Hyran verkar vara väl tilltagen. Jag undrar hur det fungerar med förmånsbeskattningen. Ska jag beskattas för den hyra min arbetsgivare betalar eller finns det någon schablon?
Ja, du ska förmånsbeskattas. Men det är inte helt lätt att räkna ut hyran för en villa eftersom det sällan finns någon fungerande hyresmarknad att jämföra med när det gäller villor. Principen är dock tydlig: Förmånen ska värderas till marknadsvärdet. Enligt praxis ska bostadsförmånen värderas efter hyresnivån på orten, oavsett vad arbetsgivaren har betalat.
Skatteverket har tagit fram tabeller för hyresnivåer per kvadratmeter i flerfamiljshus i olika områden, med hänsyn till bostädernas värdeår (oftast nybyggnadsåret, om det inte skett någon om- eller tillbyggnad som motiverar att det ändras). Tabellerna utgår från en standardlägenhet på 70 kvadratmeter. Justering av kvadratmeterpriset sker sedan beroende på storlek, eftersom kvadratmeterpriset inte är lika högt för en större lägenhet som för en mindre. Marknadshyran för en villa (för vilken det kanske inte finns någon jämförbar marknad) beräknas med utgångspunkt i hyresnivåerna i flerfamiljshus på orten. Det finns också vissa faktorer som kan motivera ett högre marknadsvärde – till exempel läge, standard och utrustning.
Rätt om nyttjandeperioder
Vi har börjat tillämpa redovisningsregelverket K2, BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag. Min fråga är om vi kan tillämpa andra nyttjandeperioder än fem år för våra inventarier?
Det går alldeles utmärkt. Det finns en frivillig förenklingsregel i K2 som innebär att man får bestämma nyttjandeperioden för inventarier till fem år. Om ni väljer att inte tillämpa den förenklingsregeln så ska man som vanligt göra en bedömning av nyttjandeperioden. Det går alltså bra att skriva av inventarier på längre eller kortare tid än just fem år om ni går över till K2.
Reavinst och tomtköp
Jag har sålt min bostadsrätt och köpt en villa med tomträtt. I samband med köpet erbjöds jag även att friköpa tomten från kommunen. Jag undrar om jag får räkna in priset för tomten i köpeskillingen vid beräkning av uppskovsbeloppet. Jag undrar också om jag får räkna in kostnaden för en tillbyggnad jag gjort.
Enligt inkomstskattelagen kan den som sålt sin bostad (ursprungsbostaden) och skaffat en ny (ersättningsbostaden) få uppskov med kapitalvinstbeskattningen på en eventuell vinst i bostadsaffären. Ersättningsbostaden ska ha köpts tidigast året före och senast året efter att ursprungsbostaden säljs. Ett uppskovsbelopp får vara högst 1.450.000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel i bostaden.
Tyvärr får du inte räkna in priset för tomten i köpeskillingen, eftersom rättspraxis bara medger uppskov för en taxeringsenhet. Det gäller alltså även om köpet sker inom tidsfristen för förvärv av ersättningsbostad.
Däremot går det bra att öka uppskovsbeloppet med kostnader för ny-, till- eller ombyggnad som sker efter förvärvet men före den tidpunkt då bosättning i ersättningsbostaden senast ska ha skett. I normalfallet är det 2 maj året efter försäljningen av ursprungsbostaden och förvärvet av ersättningsbostaden. Har tillbyggnaden gjorts inom denna tid får kostnaden alltså räknas in i uppskovsbeloppet.
Om man gör flera, på varandra följande, bostadsaffärer kan man också lägga samman uppskoven. Om priset för ersättningsbostaden är minst lika högt som priset för ursprungsbostaden får uppskov alltså medges för kapitalvinsten ökat med eventuellt tidigare uppskovsbelopp.
K2 eller K3 för stiftelse?
Vi är en mindre stiftelse. Hur ska vi tänka när vi väljer mellan K2 och K3?
Bokföringsnämndens arbete med att ta fram samlade regelverk för alla bokföringsskyldiga pågår fortfarande. För kategori 2 har BFN hittills endast gett ut regelverk för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det finns alltså inget K2 för stiftelser ännu. Ni kan välja att redan nu tillämpa K3, BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, som gäller stiftelser också. Ni kan också välja att vänta med valet tills K2 för stiftelser blivit färdigt.
Avräkning av utländsk skatt
Jag har arbetat i Madrid under fem månader och betalat skatt för inkomsten där. Kan jag få räkna av den utländska skatten i Sverige? Vilka underlag behövs?
Ja kanske, är det korta svaret på din fråga. För att utländsk skatt ska få avräknas krävs enligt avräkningslagen bland annat att den är slutlig och betald och det är du som skattskyldig som ska visa det.
I många länder sker beskattningen av inkomst genom att utbetalaren håller inne skatten. Det innebär ofta att inkomsterna inte behöver deklareras och man får heller ingen motsvarighet till slutskattebesked. Skatteverket har bedömt att sådan skatt är slutlig och betald av mottagaren av inkomsten redan när den hålls inne. Kravet på vilka underlag du ska ta fram anpassas till dina möjligheter att få fram dokumentation. Därför finns det inte något absolut krav på slutskattebesked, utan det kan räcka med en kontrolluppgift eller en utbetalningsavi med besked om innehållen skatt.
Anna Nord, Helena Eibertzon