Regelverket K2 eller K3? Till nästa år måste man ha bestämt sig, men det kan vara bra att göra det redan nu.
K2 trendar på sökmotorerna och telefonerna går varma hos redovisningskonsulterna. Bland landets företagare tycks många ställa sig samma fråga: vilket K-regelverk ska man välja?
K2 och K3 är två av Bokföringsnämndens regelverk för upprättandet av årsredovisning. Före 2014 måste företagare välja ett av dem. K står för kategori, och företagets storlek är en av de faktorer som avgör vilken man tillhör. K1-regelverket vänder sig till de minsta företagen som upprättar förenklat årsbokslut, K4 avser de företag som tillämpar det internationella regelverket IFRS. Däremellan finns alla andra. K3 är huvudregelverk men K2 får väljas av företag som varken är börsnoterade eller ”större” i lagens bemärkelse.
Tanken är att mindre företag ska kunna tillämpa lite enklare, tydligare och mer handfasta bestämmelser, medan de större företagen ska få större möjlighet att anpassa redovisningen efter företagets specifika behov.
– För de allra flesta företag är K2 ett mycket bra alternativ. Samtidigt är det mer fyrkantigt och för företag med en mer omfattande verksamhet kan K3 vara bättre för att ge en mer komplett bild, säger Christian Stralström auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på PwC.
För de företag som kan välja mellan de två regelverken kan det vara klokt att kontakta redovisningskonsulten eller revisorn inom den närmaste tiden för att få råd om vilket regelverk som är lämpligast.
– För vissa är det självklart. För andra kan det vara en avvägning – till exempel om man har planer på att kraftigt utvidga sin verksamhet inom några år, eller har specifika transaktioner där redovisningen skiljer sig åt mellan regelverken. Det är viktigt att de företag som kan välja mellan regelverken redan nu funderar och gör sitt val, eftersom det kan behövas ändringar i system och omräkning av jämförelsetal i vissa fall, säger Christian Stralström.
Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd från december förra året kan ett företag alltid byta från K2 till K3. Byte från K3 tillbaka till K2 får däremot bara ske om det finns särskilda skäl – och där ingår inte skatteskäl. Tanken är att redovisningen ska kunna jämföras över tid – vilket blir svårt om ett företag byter fram och tillbaka.
Lisa Bergman
Fakta
Ett företag är ”större” enligt lagen om samma två av följande gränsvärden överskridits i två fastställda årsredovisningar; 50 anställda, 40 Mkr i balansomslutning eller 80 Mkr i omsättning.
Fördelar K2
Enklare – regelbaserat – tydligare
”Mallad” årsredovisning.
Allt behöver inte periodiseras, tydliga beloppsgränser.
Några konkreta enklare lösningar; arbete på löpande räkning kan intäktsredovisas vid fakturering, uppskjuten skatt och avsättningar för informella förpliktelser behöver inte redovisas, inga komponentavskrivningar, förenklad redovisning av aktierelaterade ersättningar, enklare regler för nedskrivningar, indirekta tillverkningskostnader redovisas inte i anskaffningsvärdet för varulaget och anläggningstillgångar.
Fördelar K3
Flexibelt – principbaserat
Mer heltäckande – innehåller exempelvis möjlighet att använda funktionsindelad resultaträkning eller att redovisa egenupparbetade immateriella tillgångar som tillgång i balansräkningen.
Ska innehålla: uppskjuten skatt, komponentavskrivningar, avsättningar för informella förpliktelser och åtaganden och aktierelaterade ersättningar.
Större möjligheter att tillämpa säkringsredovisning.
Tillåtet att redovisa finansiella instrument till verkliga värden.
Innehåller regler för koncernredovisning, ligger närmare internationell redovisning (IFRS) och redovisningen i noterade bolag.
För företag som under kommande år kan komma att vidga ägarkretsen, söka ny finansiering eller komma över gränsen för större företag, kan det vara bra att välja K3 redan nu för att slippa en övergång från K2 till K3 om några år.