Rekommendation för god sed vid företagsrekonstruktioner

2.1 Krav på rekonstruktören och organisationen

Enligt 2 kap. 15 § FrekL ska en rekonstruktör uppfylla de krav som framgår av 7 kap. 1 § första stycket konkurslagen (1987:672) och ha borgenärernas förtroende. Vid bedömningen av om någon är lämplig som rekonstruktör ska det enligt samma lagbestämmelse särskilt beaktas om han eller hon har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning enligt 8 kap. 2 § konkurslagen eller har annan motsvarande erfarenhet.

Av 7 kap. 1 § konkurslagen framgår att en förvaltare ska ha den särskilda insikt som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Vidare anges att förvaltaren inte får stå i ett sådant förhållande till gäldenären, borgenär eller någon annan att det kan vara ägnat att rubba förtroendet för förvaltarens opartiskhet i konkursen. Detsamma gäller om det i övrigt finns någon omständighet som kan medföra jäv för förvaltaren.

2.2 Fråga om jäv

2.3 Rekonstruktörens yrkeskunskap m.m.

Utöver de grundläggande lämplighetskrav som framgår av FrekL, får frågan om rekonstruktören har tillfredställande yrkeskunskap och tillräckliga andra färdigheter bedömas i det enskilda fallet. Faktorer som bör påverka bedömningen är till exempel företagets storlek, branschen företaget är verksamt i, komplexiteten i den ekonomiska situation och det arbete som gjorts för att komma till rätta med de ekonomiska svårigheterna i tid innan rekonstruktionsförfarandet inleddes. Bedömningen kan också påverkas av hur rekonstruktörens egen organisation är utformad och vilka ekonomiska resurser gäldenären har för att anlita utomstående sakkunniga under rekonstruktionsförfarandet.

Rekonstruktören ska lämna noggranna uppgifter om sin lämplighet för uppdraget till gäldenären i syfte att gäldenären i ansökan om rekonstruktion kan ge in det underlag som domstolen och tillsynsmyndigheten behöver för att bedöma den föreslagna rekonstruktörens lämplighet (2 kap. 4 § fjärde punkten och 5 § tredje punkten FrekL).

Uppdraget som rekonstruktör ställer mycket höga krav på ett aktivt deltagande och en detaljerad förståelse av den verksamhet som ska genomgå en omstrukturering för att återställa företagets livskraft. Dessa krav är inte förenliga med att rekonstruktören vid fullgörande av sitt uppdrag befullmäktigar en extern samarbetspartner att helt eller delvis utföra rekonstruktionsarbetet åt honom eller henne eller på liknande sätt tillåter att genomförandet av åtgärder i rekonstruktionen avhänds rekonstruktören till förmån för annan part. Det rätta fullgörandet av uppdraget kräver att rekonstruktören är väl insatt i och ytterst är den som kontrollerar alla delar av arbetet i rekonstruktionen.

2.4 Nyttjande av extern kompetens

Rekonstruktören kan använda sig av extern kompetens när det av särskilda skäl anses behövligt.

Företagsekonomiska utredningar och kalkyler, skattefrågor och utredning som avser juridiska eller ekonomiska specialfrågor kan kräva att en sakkunnig anlitas. Det kan även finnas ett behov av att skaffa en extern värdering av egendom som hör till gäldenären för att fastställa en säkerhets värde och för att få underlag för utfallet i en tänkt konkurssituation.

Rekonstruktören bör på lämpligt sätt informera gäldenären och närmast berörda borgenärer om extern kompetens anlitas vid uppdragets utförande och därvid i möjligaste mån lämna upplysning om den beräknade kostnaden för den externa tjänsten.

2.5 Ersättare för rekonstruktören

Rekonstruktören ska se till att vid perioder av frånvaro på grund av till exempel semester eller sjukdom, ska någon annan som är kompetent för uppdraget ha möjlighet att överta rekonstruktörens skyldigheter.

2.6 Personal och kontorsorganisation

Rekonstruktören ska i sin egen organisation ha tillgång till personal i sådan omfattning att rekonstruktionen kan genomföras på ett oberoende och effektivt sätt.

Detta innebär bland annat att rekonstruktören som huvudregel till sitt förfogande ska ha kvalificerad personal inom alla de relevanta rättsområden som rekonstruktionen aktualiserar och även i övrigt uppfylla de krav på kontorsorganisation som uppställs för en konkursförvaltare. Undantag kan exempelvis göras vid rättsliga specialområden som skatte-, entreprenad- och försäkringsrätt.

Rekonstruktören ska vidare i sin egen organisation ha personal som är kvalificerad att vid rekonstruktion hantera lönegarantifrågor, bokföring och andra kamerala uppgifter.

2.7 Försäkring

Rekonstruktören ska upprätthålla en sedvanlig ansvarsförsäkring och ska från fall till fall överväga anpassning av ansvarsförsäkringen utifrån de specifika riskerna med rekonstruktionsuppdraget.

2.8 Vidareutbildning

Rekonstruktören är skyldig att vidareutbilda sig kontinuerligt inom sin profession. Vidareutbildningen kan ske både internt och externt.

Rekonstruktören ska även tillse att personal som utför uppgifter vid rekonstruktioner genomgår kontinuerlig vidareutbildning, internt eller externt, som svarar mot personalens ansvarsområde.

3.1 Förutsättningarna för att åta sig uppdraget och förskott på arvode

Inför ett samtycke till att åta sig ett rekonstruktionsuppdrag ska rekonstruktören bedöma om hans eller hennes kompetens och övriga resurser är betryggande för att kunna utföra uppdraget på ett fullgott sätt. Vid den bedömningen ska vägas in att ett rekonstruktionsförfarande ska genomföras med tillbörlig skyndsamhet och med iakttagande av givna tidsfrister.

En rekonstruktion bör endast inledas om det finns realistiska förutsättningar för att genom ett sådant förfarande få gäldenärens verksamhet långsiktigt lönsam (säkerställa dess livskraft). Om bedömningen är att en rekonstruktion inte skapar förutsättningar för att säkerställa företagets livskraft ska rekonstruktören inte åta sig uppdraget. Utvärderingen av det så kallade livskraftstestet bör dock med nödvändighet vara mer förmånlig för gäldenären vid inledandetidpunkten för att sedan stramas åt allteftersom rekonstruktionen fortskrider.

Vid antagande av ett uppdrag att undersöka om det finns förutsättningar att inleda ett rekonstruktionsförfarande och bistå gäldenären med övriga förberedande åtgärder inför ett ingivande av en ansökan om rekonstruktion är det lämpligt att göra förbehåll om och begära förskott på arvodet för sådana inledande åtgärder.

3.2 Undersökning av gäldenärens ekonomi och bokföring i tid innan rekonstruktionen inleds

Rekonstruktören ska om möjligt se till att gäldenären upprättar en likviditetsbudget i tid innan ingivande av en ansökan om rekonstruktion. Likviditetsbudgeten bör normalt omfatta en period om tre månader. I det fallet likviditetsbudgeten påvisar att det inte finns nödvändig likviditet för den budgeterade perioden bör inte rekonstruktionen inledas eller upprätthållas.

I det fallet att åtkomst till likvida medel är beroende av någon viss åtgärd, såsom framtida försäljning av anläggningstillgång eller beviljande av kredit, ska detta tydligt framgå av budgeten.

Företagsrekonstruktion får inte beslutas om gäldenärens bokföring har sådana brister eller fel att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning i huvudsak inte går att bedöma (2 kap. 11 § FrekL). Inför inledandet av en rekonstruktion bör rekonstruktören göra en översiktlig undersökning av om kravet på ordnad bokföring är uppfyllt. Detta kan ske genom att ta del av årsredovisningar och den systematiska bokföringens organisation. Det kan också vara lämpligt att kontakta gäldenärens interna eller externa ekonomiförvaltning och dennes revisor.

3.3 Intressekonflikt

Rekonstruktören ska på lämpligt sätt underrätta berörda parter och tillsynsmyndigheten om det under uppdraget framkommer någon omständighet som kan vara ägnad att rubba förtroendet för rekonstruktörens oberoende ställning.

3.4 Rekonstruktörens uppdrag

Under företagsrekonstruktionen ska rekonstruktören undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsätta helt eller delvis och i så fall på vilket sätt. Rekonstruktören ska dessutom biträda gäldenären med att upprätta en rekonstruktionsplan och i övrigt fullgöra de uppgifter som framgår av lag (2 kap. 16 § FrekL).

Rekonstruktören ska verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts. Detta innebär bland annat att rekonstruktören ska verka för att likabehandlingsprincipen upprätthålls under rekonstruktionen med innebörd att förlust ska bäras proportionellt av borgenärerna utifrån deras förmånsrättsställning och mot storleken av var och ens fordran hos gäldenären.

3.5 Rekonstruktörens deltagande vid gäldenärens möten

För att fullgöra sitt uppdrag bör rekonstruktören ges rätt att delta i möten som gäldenärens bolagsorgan håller och även få tillfälle att yttra sig vid dem. Rekonstruktören bör därför av gäldenären meddelas kallelse till sådana möten. Rekonstruktören bör säkerställa att han eller hon underrättas om mötena. Vid behov bör också rekonstruktören ta initiativ till att anordna möte med bolagsorganen.

Det finns ofta skäl för rekonstruktören att delta i möten med de bolagsrepresentanter som de facto styr företaget och påverkar dess förvaltning och dagliga drift. Sådana möten kan till exempel vara bolagsstämmor, styrelsemöten, ledningsgruppsmöten samt möten för olika delegationer, utskott, och affärsområden.

3.6 Rekonstruktörens samverkan med berörda parter och domstolen

3.7 Undersökning av gäldenärens verksamhet

I inledningen av rekonstruktionen ska rekonstruktören genomföra en grundläggande utredning i syfte att bedöma förutsättningarna för ett fortsatt förfarande och för utarbetandet av ett förslag till rekonstruktionsplan (”preliminär rekonstruktionsplan”). Den preliminära rekonstruktionsplanen ska presenteras senast vid borgenärssammanträdet.

Av den preliminära rekonstruktionsplanen bör det därför framgå huruvida det finns förutsättningar för att helt eller delvis fortsätta gäldenärens verksamhet och i så fall på vilket sätt. Av den preliminära rekonstruktionsplanen bör det också framgå vilka slags åtgärder som krävs för att säkerställa företagets livskraft och uppgift om tidplan för att genomföra rekonstruktionsåtgärderna.

Den preliminära rekonstruktionsplanen ska innehålla en detaljerad beskrivning av gäldenärens ekonomi, innefattande bland annat en aktuell balans- och resultaträkning samt likviditetsprognos.

I den preliminära rekonstruktionsplanen ska rekonstruktören vidare i behövlig omfattning redogöra för de åtgärder som han eller hon har utfört och omständigheter som är av betydelse för det fortsatta förfarandet.

I den preliminära rekonstruktionsplanen ska fokus ligga på att lyfta fram konkreta och genomförbara omständigheter och åtgärder. Den preliminära rekonstruktionsplanen ska alltid innehålla en motiverad bedömning av företagets lönsamhet och vilka metoder som bedöms nödvändiga för att säkerställa företagets livskraft, i beaktande av orsakerna till gäldenärens ekonomiska svårigheter.

Den preliminära rekonstruktionsplanen ska även innehålla en jämförelse av vilken gäldenärens ställning vore, om man i stället för att genomföra en rekonstruktion försatte gäldenären i konkurs.

Den preliminära rekonstruktionsplanens omfattning och utförlighet ska avgöras från fall till fall med beaktande av bland annat företagets storlek, verksamhetens omfattning och antalet borgenärer.

3.8 Uppföljning av gäldenärens ekonomiska situation

Rekonstruktören och gäldenären ska i inledningen av rekonstruktionen enas om rutiner för en regelbunden uppföljning av gäldenärens ekonomiska situation. Rekonstruktören bör tillse att ekonomiförvaltning och bokföringssystem kan ta fram tillförlitlig och aktuell information om gäldenärens ekonomi.

I bokföringen bör nya skulder skiljas åt för att underlätta hanteringen och uppföljningen av skulder med olika ställning i rekonstruktionen. Det kan vara också vara lämpligt att göra upp ett mellanbokslut vid tidpunkten då förfarandet börjar.

Rekonstruktören ska tillse att gäldenären känner till vilka skulder som ska betalas och vilka skulder som gäldenären inte får betala. Gäldenären ska betala nya skulder på förfallodagen.

Rekonstruktören ska fortlöpande övervaka lönsamheten hos företaget. Om verksamheten är olönsam under rekonstruktionen och gäldenären inte har möjlighet att klara av kostnaderna för förfarandet eller andra nya skulder, utgör det i allmänhet skäl för att avbryta rekonstruktionen.

3.9 Företagsrekonstruktionens upphörande

En företagsrekonstruktion får inte pågå under längre tid än sammanlagt tolv månader, om inte rätten dessförinnan beslutat om planförhandling (6 kap. 3 § FrekL). Vid bedömningen av om en förlängning ska beslutas ska rätten särskilt beakta vilka framsteg som gjorts i förhandlingarna om rekonstruktionsplanen, och hur en fortsättning av rekonstruktionen skulle påverka borgenärernas rättigheter och intresse.

Ett hinder mot förlängning av rekonstruktionen bör vara om det är sannolikt att insolvensen inte kan undanröjas med hjälp av avsedda åtgärder enligt rekonstruktionsplanen eller att ny insolvens endast kan förhindras för en kort tid. Skäl mot förlängning av förfarandet bör också vara om det är sannolikt att gäldenärens tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna för förfarandet eller att gäldenärens betalningsförmåga inte räcker till för att betala nya skulder.

Om rekonstruktören anser att det finns skäl för att avbryta rekonstruktionen, ska han eller hon först samråda med gäldenären och borgenärskommittén/borgenärerna. Kan inte situationen läkas genom lämpliga åtgärder och inom skälig tid, ska rekonstruktören begära hos domstolen att rekonstruktionen ska upphöra.

3.10 Rekonstruktionsplanen

3.11 Tillsynsperson

På begäran av berörd part ska rätten, om det finns skäl för det, förordna rekonstruktören eller någon annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgöra sina åtaganden enligt rekonstruktionsplanen (4 kap. 33 § FrekL).

Behovet av en tillsynsperson bör prövas från fall till fall. Det kan vara nödvändigt att utse en tillsynsperson till exempel om rekonstruktionsplanen innehåller rekonstruktionsåtgärder som äger rum över en lång tidsperiod eller som är särskilt betydande eller komplicerade.

En tillsynsperson behöver normalt inte utses om rekonstruktionsplanens åtgärder är begränsade till en skuldnedskrivning.