Två eller flera fastigheter (eller delar av) kan sammanföras till ett viltvårdsområde i syfte att främja viltvård genom samordning av jakt och åtgärder för skydd och stöd för viltet. För att genomföra en sådan samordning ska ägarna till fastigheterna som ingår i området bilda en viltvårdsområdesförening.
Den som äger en fastighet som ingår i viltvårdsområdet är medlem i viltvårdsområdesföreningen. Den som innehar en jakträtt på minst ett år på en fastighet i viltvårdsområdet ska (som huvudregel) på begäran antas som medlem i viltvårdsområdesföreningen under upplåtelsetiden.
För att en viltvårdsområdesförening ska få bildas krävs att bildandet
främjar vården av den eller de viltarter som samordningen avser,
är lämpligt med hänsyn till områdets belägenhet och omfång,
medges av en majoritet av fastighetsägarna inom området, innebärande minst 4/5 av antalet fastighetsägare som äger minst 4/5 av viltvårdsområdets areal.
Ansökan om bildande görs till länsstyrelsen av den som äger en fastighet som avses ingå i viltvårdsområdet.
I viltvårdsområdesföreningens stadgar ska följande anges:
1. Om jakt som är begränsat till vissa tider och med tillstånd ska bedrivas inom området
2. I vilken utsträckning föreningen ska ha rätt att besluta i vissa viltvårdsfrågor, exempelvis för att tidsbegränsa viss jakt som enligt jakttidtabellen kan bedrivas under en längre tid
3. De förutsättningar som gäller för föreningens beslut enligt punkten 2
4. Vilka riktlinjer i övrigt som ska gälla för föreningens verksamhet
5. Grunderna för bestämmande av avgiften till föreningen
6. Grunderna för beslut om tillfällig avstängning för områdesjakt och gemensamhetsjakt.
Viltvårdsföreningen ska ha en styrelse. Medlemmarnas rätt att delta i viltvårdsområdesföreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman.
För mer information, se lagen (2000:592) om viltvårdsområden.
Löpande bokföring
En viltvårdsområdesförening är enligt 2 kap. 2 § BFL bokföringsskyldig om tillgångarnas värde enligt 2 kap. 4 § BFL överstiger 1,5 mkr, om föreningen bedriver näringsverksamhet eller om föreningen är moderföretag i en koncern.
Bokslut
Om föreningen är ett större företag enligt BFL ska den löpande bokföringen avslutas med en årsredovisning, innehåll. Övriga föreningar kan avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut, förenklat eller förenklat årsbokslut.
K2-regler
I en samfällighetsförening får enligt punkt 3.14 benämningen av rubriker och summeringsrader i uppställningsformerna anpassas om det bättre beskriver innehållet. Detta innebär bl.a. att rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan benämnas Föreningens intäkter och rubriken Rörelsekostnader kan benämnas Föreningens kostnader. Respektive summeringsrad kan anpassas på motsvarande sätt. Årets resultat kan benämnas Årets överskott eller Årets underskott. I balansräkningen bör enligt K2 tillgångar och skulder normalt kunna tas upp under allmänt vedertagna rubriker utan anpassning.
I förvaltningsberättelsen ska föreningens säte, verksamhet, byte av företagsnamn och övriga förhållanden som särskilt berör föreningen anges under rubriken Allmänt om verksamheten. Dessutom ska väsentliga händelser under räkenskapsåret och flerårsöversikten finnas med, se punkt 4.34. I flerårsöversikten används begreppet Huvudintäkter i stället för Nettoomsättning för att beteckna föreningens huvudintäkter, se punkt 5.18.
I resultaträkningen får tillägg göras för posterna Uttaxerade bidrag och Övriga bidrag enligt punkt 4.35.
Eget kapital ska enligt punkt 4.36 bestå av posterna Eget kapital vid räkenskapsårets början, Utdelning, Årets resultat och Eget kapital vid räkenskapsårets slut. I eget kapital ingår underhålls- och förnyelsefond. Här gäller speciella regler för häradsallmänningar.
Enligt punkt 6.42 intäktsredovisas uttaxerade bidrag fördelat över den period som bidraget avser. Andra bidrag än uttaxerade bidrag intäktsredovisas enligt punkt 6.43 i posten Övriga bidrag.