Bokslut
Enligt 5 kap. 3 § BFL ska bokslutstransaktioner bokföras när räkenskapsåret är till ända. Periodiseringsprincipen framgår av 2 kap. 4 § ÅRL.
Upplupna kostnader är kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret men där företaget exempelvis inte har erhållit någon faktura från leverantören. Det kan också vara kostnader för löner, bonus, sociala avgifter och semester som personalen har tjänat in men som ska betalats ut vid ett senare tillfälle, eller räntekostnader som ännu inte påförts företaget, ofta för att företaget har ett brutet räkenskapsår och räntekostnader påförs vid ett annat datum.
Upplupna kostnader ingår i det som ibland benämns interimsfordringar/interimsskulder.
Beloppen i posten är exklusive moms (att jämföra med posten Leverantörsskulder som är inklusive moms).
När poster bokas krediteras kontogrupp 29 och ett kostnadskonto exempelvis i kontoklasserna 5-7 debiteras.
Upplupna kostnader ingår i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i årsredovisningen.
Enligt RedR 1 punkt 5.11 redovisas som upplupna kostnader och förutbetalda intäkter sådana poster som är nödvändiga för att åstadkomma en periodisering i företagets redovisning, t.ex. semesterlöneskuld och upplupna kostnader för el, vatten m.m. Även fakturerade men ej upparbetade intäkter kan redovisas i posten.
Poster som är kopplade till upplupna kostnader, t.ex. arbetsgivaravgifter avseende beräknad semesterlöneskuld rubriceras enligt FAR på samma sätt som den kopplade posten, dvs som upplupen kostnad.
Lagstadgad arbetsgivaravgift som ska betalas under efterföljande månad ingår inte bland upplupna kostnader utan ska klassificeras som en övrig skuld.
K2-regler
Huvudregeln enligt K2 är att väsentliga belopp alltid periodiseras. Enligt punkt 2.4 behöver dock ett företag inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kr. Beloppet avser fakturabeloppet (exklusive moms om företaget bedriver momspliktig verksamhet) och inte periodiseringsbeloppet. Regeln gäller varje inkomst respektive utgift för sig, se SRFU 1 Femtusenkronorsregeln i K2.
Återkommer varje räkenskapsår samma slag av utgift, som inte är personalutgift, får utgiften enligt punkt 7.9 redovisas som kostnad det räkenskapsår företaget normalt erhåller faktura eller gör en utbetalning enligt avtal eller liknande handling om
utgiften kan antas variera högst 20 procent mellan åren, och
varje räkenskapsår belastas med en årskostnad.
Detta undantag från periodiseringsprincipen gäller varje utgift var för sig, varför företaget väljer att exempelvis tillämpa undantaget på lokalhyra men inte för företagsförsäkringspremien. Observera dock ÅRL:s krav enligt väsentlighetsprincipen.
K-årsbokslut
K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.
Samma undantagsregler som i K2 gäller även enligt K ÅB, se punkterna 2.4 och 6.9.
K1-regler
Enligt K1 för enskilda näringsidkare periodiseras belopp över 5 000 kronor, se punkterna 6.73 och 6.74.
Motsvarande bestämmelser för ideella föreningar och registrerade trossamfund återfinns i punkterna 6.73-6.75.